Behandling som hjälper mot alkoholism

Svenska och amerikanska undersökningar visar att många människor blir kroniskt alkoholberoende: 10–15 procent av alla män och 3–5 procent av alla kvinnor.

Problemet är alltså mycket stort men i dag finns det effektiva behandlingsmetoder.

Vägen dit har varit lång. Genom åren har till exempel en hel rad läkemedel prövats mot alkoholmissbruk. Gemensamt för de allra flesta har varit att kontrollerade studier inte har lyckats påvisa några effekter.

SBU-rapporten Behandling av alkohol- och narkotikaproblem (2001) slår fast att det i dag bara finns tre preparat som har bevisad effekt som långtidsbehandling mot alkoholberoende. Ett av dem är välkänt och används ofta – det är disulfiram (Antabus) som har bevisad effekt om det ges under övervakning.

Mindre kända

De två andra effektiva läkemedlen som används för behandling på längre sikt är sannolikt mindre kända. Det är akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia). Inget av medlen förefaller vara särskilt vanligt i svensk sjukvård, trots att effekterna är klart dokumenterade.

De två preparaten fungerar något olika. Medan akamprosat dämpar suget efter alkohol och gör att fler blir helnyktra, bidrar naltrexon framför allt till att man dricker mindre mängder vid återfall. Akamprosat påverkar bland annat omsättningen av ämnet glutamat i hjärnan, och naltrexon påverkar endorfinerna, kroppens inre morfinsystem.

Varför används inte medlen mer? Professor Mats Berglund vid Alkohol- och narkotikakliniken, Universitetssjukhuset MAS, och ordförande i SBU:s projektgrupp kommenterar:

– Dels finns det säkert ett stort mörkertal – missbruk missas ofta i vården. Dels gäller det att slå fast diagnosen kroniskt alkoholberoende, vilket kräver viss tid och särskild kunskap.

En förutsättning för att läkemedlen ska ha goda effekter är också att de kombineras med effektiva psykosociala insatser.

Det kan vara en annan förklaring till att läkemedlen inte används mer, enligt Mats Berglund.

– En del av de psykosociala metoderna är relativt exklusiva och ganska få behärskar dem, förklarar han.

Tydliga krav saknas

– Sådan behandling ska i stor utsträckning ges inom socialtjänsten men där saknas det på många håll tydligt formulerade kvalitetskrav på de metoder som används. Det är möjligt att Socialstyrelsen borde ta mer initiativ på det området.

Mats Berglund tycker att kvalitetsutvecklingen inom alkoholvården går långsamt och hänvisar till den alkoholpolitiska kommissionens betänkande som han var med och skrev redan 1994.

Där var en av rekommendationerna \"att behandlingsbegreppet reserveras för sådana åtgärder som syftar till att minska individens alkoholproblem och där det finns en påvisbar koppling mellan insatsen och den förväntade effekten.\"

SBU:s granskning visar på sådana kopplingar för en rad psykosociala behandlingar. Flera av dem har visats ge likartad effekt.

Det gäller till exempel olika former av kognitiv beteendeterapi och så kallad tolvstegsbehandling, såsom Minnesotamodellen.

– Men det är ett problem att många metoder nu vill kalla sig för tolvstegsmetoder bara för att det låter bra, säger Mats Berglund. Det har blivit ett modebegrepp.

Motiverande samtal

Ofta kan de mer specifika behandlingarna ges i kombination med självhjälpsprogram, som hos Anonyma Alkoholister, och motiverande samtal - en teknik som man kan lära sig och använda exempelvis i primärvården.

Slutligen har strukturerad interaktionell terapi och modern, strukturerad terapi med psykodynamisk referensram i några studier visat samma effekt som kognitiv beteendeterapi. Studier av parterapi och insatser för att involvera anhöriga visar också positiva resultat.

Att en viss behandlingsmetod saknar vetenskapligt stöd kan bero på att studier saknas. Men i vissa fall finns det forskningsresultat som faktiskt visar att metoden är ineffektiv.

SBU drar slutsatsen att vården kan förbättras genom att dels överföra resurser från ineffektiva till effektiva metoder, dels stärka de delar av missbruksvården som erbjuder evidensbaserad behandling.

Det är viktigt att så många som möjligt lär sig använda någon eller några av de bevisat effektiva metoderna.

Exempel på psykosocial behandling med bevisad effekt

Kognitiv beteendeterapi

Innefattar en rad olika tekniker (med gemensam grund i en kombination av inlärningsteori, kognitiv terapi och beteendeterapi). Tyngdpunkten ligger på direkt beteendeförändring och så kallad coping, förmågan att hantera psykosocial påfrestning. Individen övar till exempel sociala färdigheter, impulskontroll, förmåga att känna igen och hantera risksituationer för problemdrickande samt tekniker för att kontrollera sitt alkoholintag och hantera återfall.

Tolvstegsbehandling

Bygger på ett program som utvecklades inom självhjälpsrörelsen Anonyma Alkoholister, AA (men tolvstegsprogram är inte detsamma som AA). Missbruket betraktas som en sjukdom. Individen deltar i tolv sessioner, och terapin följer en manual i olika steg, varav två innefattar partnern om sådan finns. Liknar delvis kognitiv beteendeterapi: träning att hantera risksituationer och förändring av livsstilen. Ett mål med behandlingen är att underlätta för patienten att knyta an till AA.

Motivationshöjande behandling

Samtalsmetoder som erbjuder hjälp till självhjälp genom reflektion över det egna alkoholbruket – upplevda för- och nackdelar, konsekvenser på kort och lång sikt, risksituationer och alternativ till alkohol. I behandlingen ingår ganska lite av traditionell rådgivning. I stället stöds individen att dra slutsatser av sina egna iakttagelser.

Parterapi

Här deltar partnern i behandlingen. Syftet är att bryta de onda cirklar som ofta uppstått och att förbättra parets kommunikation och samspelsmönster. Behandlingen tar upp hur partnern på bästa sätt ska kunna stödja den missbrukandes nykterhet. Samlevnadsrådgivning kombineras med återfallsprevention. 

Strategier som engagerar anhöriga

Program som vänder sig till makar, partner, föräldrar, vuxna barn eller nära vänner. Innehåller information om hur alkohol påverkar individen och de närstående. Därtill ges redskap för hur anhöriga kan förbättra sin egen situation och samtidigt hjälpa den missbrukande personen att inleda behandling.

Strukturerad interaktionell terapi

Vissa faktorer som kan tänkas ligga bakom missbruket är i fokus. Behandlingen inriktas mest på svårigheter i samspelet med andra människor. Stöd att ändra missbruksbeteendet ingår.

Modern, strukturerad dynamisk terapi

Fokus ligger på de nuvarande problemen men patientens livshistoria tas också med i förståelsen av missbruket. Denna moderna och strukturerade form av dynamisk terapi skiljer sig därmed från den klassiska som huvudsakligen inriktas på tolkningar av försvar och bakomliggande konflikter.