Barnvaccinationer under luppen

På senare år har det cirkulerat flera larmrapporter om biverkningar av vacciner. En del föräldrar har blivit oroliga och tveksamma till att låta vaccinera sina barn mot mässling, påssjuka och röda hund.

– Ju mer sällsynt en allvarlig sjukdom blir, och ju mindre synlig den är i samhället, desto mindre toleranta blir vi för nackdelar med de förebyggande insatserna, förklarar Anders Lindberg, smittskyddsläkare i Halland.

Han är ledamot av den projektgrupp vid SBU som granskar det vetenskapliga underlaget för barnvaccinationer.

Kan vara förödande

– När vaccinationer börjar uppfattas som ett större hot än de sjukdomar som de ska skydda mot, är det ju väntat att föräldrar vill avstå. Men valet att avstå kan vara förödande.

Historiskt sett har vaccinationer haft en avgörande betydelse för sjukdomspanoramat. Smittkoppor är utrotade. För polio och mässling finns nu samma möjlighet. Flera andra allvarliga infektioner har blivit sällsynta i Sverige efter det att generell vaccination infördes: stelkramp, difteri, påssjuka, röda hund och aggressiv Haemophilus influenzae typ b. Även kikhosta minskade betydligt när vaccination återinfördes.

Extra känsligt

Ändå anser Anders Lindberg att forskningslitteraturen på området behöver utvärderas. Vaccination av barn är en extra känslig fråga som måste belysas i detalj, menar han.

– Om jag var allvarligt sjuk och det saknades bättre alternativ, skulle jag säkert acceptera en försöksbehandling med osäker effekt och rätt stora biverkningsrisker. När det gäller allmänna barnvaccinationer är det precis tvärtom. Eftersom det handlar om alldeles friska unga personer, så ställer vi högre krav på bevisad nytta och säkerhet.

Etiska frågor

När det gäller barnvaccination finns det också många etiska frågor, till exempel balansen mellan individens intressen och gruppens.

– Visserligen vaccinerar man främst för det enskilda barnets skull, men också för att hålla vissa infektioner borta från kollektivet, förklarar Anders Lindberg.

– När tillräckligt många har vaccinerats så skyddar ju detta indirekt även dem som fortfarande är mottagliga – gruppen har nått så kallad flockimmunitet. Vilket ansvar ska den enskilde ta för gruppens bästa?

Ämnet rymmer också svåra vetenskapliga frågor.

– Hur ska till exempel effekten mätas - ska det räcka med att markörer i blodet har kartlagts i befolkningen, eller ska man kräva registrerad förekomst av sjukdomsfall och allvarliga komplikationer?

Skingra rykten

– Och hur kan man slå fast att ett problem som uppstår efter en vaccination verkligen har orsakats av vaccinationen? Eftersom nästan samtliga barn i Sverige vaccineras, blir situationen svårtolkad. Alla de bekymmer som förskolebarnen kan råka ut för inträffar ju hos individer som ganska nyligen har blivit vaccinerade. Vilka problem beror på vaccinationen?

Anders Lindberg hoppas att SBU-rapporten, som väntas bli klar våren 2006, ska kunna skingra en del rykten och spekulationer som gäller kärnfrågan: vilket skydd ger vaccinet och vilka är nackdelarna?

– Alla bör få så klara besked som möjligt – forskare, barnavårdscentraler, myndigheter och föräldrar.

SBU-projektet: Vaccination av barn.