Bakom en vetenskaplig fasad

När ingrodda uppfattningar inte stöds – eller till och med motsägs – av vetenskapliga bevis, skyls de ofta över med andra, pseudovetenskapliga argument. Sådana argument är bara en fasad som ska dölja våra förutfattade meningar. Sorgligt nog behöver man inte gå till alternativmedicinen för att hitta exempel. Inte heller behöver man gå särskilt långt bakåt i tiden.

Många experter talade sig varma för nyttan av livslång hormonbehandling av friska kvinnor efter klimakteriet, men krävde aldrig bevis från randomiserade studier innan de behandlade hundratusentals kvinnor. Resultat som pekade på ökad risk för bröstcancer, slaganfall och hjärtinfarkt ignorerades länge.

Uner årtionden sattes alla magsårspatienter på en sträng, långvarig diet av utspädd grädde, mjöl och kokt fisk – trots att det saknades vetenskapliga bevis för nyttan. Man var bergfast övertygad om kostens betydelse. Tanken att en infektion skulle vara inblandad var så främmande att det dröjde mer än tio år innan antibiotika blev en allmänt accepterad del av behandlingen.

Patienter som fått en viss typ av slaganfall behandlades i åratal med en operation som skulle förbättra hjärnans blodtillförsel. Man kopplade ihop två viktiga blodkärl utanför och innanför skallbenet.Tekniken spreds utan att vare sig nyttan eller riskerna hade utvärderats vetenskapligt.

Länge fanns det ett motstånd mot att vetenskapligt studera effekten av beta-blockerande läkemedel vid hjärtsvikt – eftersom man var övertygad om att sådan behandling var farlig. Många liv hann spillas innan studier tilläts visa att beta-blockerarna gjorde mycket nytta och kunde bli en etablerad behandling vid hjärtsvikt.

Nyttan av att ligga till sängs vid sjukdom togs länge för så självklar att man inte ens ville studera effekterna. Först på 1960-talet påvisades att längre tids sängläge efter hjärtinfarkt kan göra skada, och inte förrän på 1980-90-talen kom studier som visade att vila var skadligt vid akut ryggvärk – något som fortfarande inte fått tillräckligt genomslag.

Visst är det lätt att vara efterklok. Men i de här exemplen hade vi inte behövt någon kristallkula för att rädda liv eller undvika onödigt lidande. Däremot hade vi
behövt ett mer vetenskapligt förhållningssätt till nya oprövade metoder och ingrodda föreställningar. Även i modern sjukvård florerar "sanningar" som
inte bygger på något annat än ett fåtal obekräftade observationer, handplockade fall som stämmer med förutfattade meningar, eller påståenden från någon auktoritet som inte får ifrågasättas.

Ibland är orsaken att det saknas forskning. Men när krav på vetenskaplig prövning avvisas och obekväma forskningsresultat ignoreras, då är problemet inte bristande evidens utan bristande vetenskaplighet.

RAGNAR LEVI, REDAKTÖR