Åtta steg mot klarare budskap

Det handlar inte bara om att ge rätt information, utan också om att ge den på rätt sätt. Men läkare och andra vårdgivare är sällan bra pedagoger.

– Vi säger ofta: "Patienten tog inte till sig informationen." Men jag anser att patienten aldrig bör få skulden när kommunikationen inte fungerar, säger Per-Olow Sjödén.

Be patienten berätta

– Det är vi som informerar som också har ansvar att kontrollera att patienten har förstått informationen informationen. Man kan be patienten berätta med egna ord vad som var det viktigaste i budskapet.

Det är ganska lätt att bli en bättre pedagog, menar Per-Olow Sjödén. Om man undviker de vanligaste felen så är mycket vunnet.

– Ofta ger sjukvårdspersonal för mycket och alltför osorterad information. Man vet att ju mer information som ges, desto större andel glömmer patienten.

Därför är det bättre att ransonera budskapen.

– Patienter minns i allmänhet tre till fem saker som de har fått veta, inte mer. Därför bör man dela upp informationen på flera tillfällen om det är mycket som måste sägas.

En massa provsvar

– Samtalet med patienten kan till stor del bestå i att doktorn till exempel berättar om en massa provsvar, i stället för att tala om kontentan, och vad patienten bör göra till nästa besök.

Enligt Per-Olow Sjödén överskattar vi ofta effekten av muntlig information. Riktigt viktiga budskap bör egentligen alltid ges både muntligt och skriftligt.

Man kan använda färdigtryckta informationsblad eller anteckna på en minneslapp.

Vanligt fel

– Ett annat vanligt fel, exempelvis inför en behandling, är att berätta vad som ska göras och varför, men inte hur. Om man till exempel råder en patient att röka mindre, är chansen att lyckas betydligt större om patienten får konkreta råd om hur det ska gå till.

– Kunskap och vilja att förändra sitt beteende räcker inte, om man inte förstår hur man ska göra.

Vårdgivaren bör konkretisera råden, men inte ens då är det säkert att patienten gör som det är tänkt.

Påverka beteendet

– Beteendet påverkas av så många andra faktorer än just information. Kanske kan vi påverka patientens kunskap, ibland till och med attityder. Men det är mycket svårare att övertyga patienten om att ändra beteende och vanor.

I många fall saknas vetenskapligt underlag för att ändrade levnadsvanor skulle förbättra hälsan. Ett aktuellt SBU-projekt granskar möjligheterna att påverka befolkningens livsstil för att förebygga hjärtinfarkt och slaganfall.

När du informerar patienter, tänk på att:

– Prioritera ge den viktigaste informationen först.
– Strukturera ordna budskapet i rubriker.
– Betona visa med röstläge osv, vad som är viktigast.
– Repetera upprepa det viktigaste flera gånger.
– Specificera ge konkreta beteenderåd, inte allmänna.
– Kontrollera be patienten återberätta det viktigaste.
– Summera sammanfatta till sist: "Vi har pratat om...".
– Komplettera muntliga besked bör åtföljas av skriftliga.