Att räkna på socialt arbete blir en utmaning

Liksom i utvärderingar av medicinska insatser kommer SBU:s utvärderingar av åtgärder i socialt arbete att belysa ekonomiska aspekter.

På området medicin och hälsa använder SBU sedan länge så kallade hälsoekonomiska analyser. Men när det gäller socialt arbete kommer det att krävas ett utvecklingsarbete.

Inom hälsoekonomin brukar man till att börja med beskriva vilka resurser som åtgärderna kräver, exempelvis arbetstid för en viss personalgrupp, och beräkna kostnaden för detta i kronor.

Sedan beskrivs vilka effekter som insatsen eller åtgärden skapar. Hur mycket man får ut för pengarna, det vill säga förhållandet mellan effekter och kostnader, brukar kallas kostnadseffektivitet. Beslutsfattare som förväntas välja mellan olika insatser får då ett underlag så att de kan välja den insats som ger mest utbyte per krona.

– Att beräkna kostnader när det gäller socialt arbete kan nog bli lite komplicerat. Men den största utmaningen tror jag blir att beskriva effekterna, säger Pia Johansson, hälsoekonom på SBU.

– Vi hälsoekonomer använder nästan alltid hälsa som utfallsmått. Ofta beräknar vi effekten i antalet levnadsår med god livskvalitet – så kallade QALYs, livskvalitetsjusterade levnadsår. Inom socialt arbete finns inget sådant gemensamt mått, som skulle kunna användas för att jämföra olika typer av åtgärder.

Tidigare har Socialstyrelsen jämfört olika kommuners kostnader och effekter för vissa insatser inom socialtjänsten. Till exempel fann myndigheten att kostnaderna per person i särskilt boende varierar mellan 464 000 och 1 422 000 kronor, samtidigt som andelen av de äldre i boendena som känner sig trygga varierar mellan 6 och 42 procent. Vissa kommuner har både förhållandevis låga kostnader och hög andel trygga äldre. Socialstyrelsen kallar sådana analyser för effektivitet i jämförelse.

En annan av socialstyrelsens analyser kallas effektivitet i relation till uppsatta mål. Den utgår från ett visst målvärde, till exempel en viss andel trygga äldre i särskilt boende, och beskriver kommuners kostnader för att uppnå den andelen.

– Sådana analyser ger intressant information, men eftersom olika verksamheter inom socialtjänsten har olika slags mål blir det ändå något helt annat än kostnadseffektivitet.

– Ännu en möjlighet är att försöka uttrycka effekterna i pengar, alltså vilka följder som olika åtgärder har för samhällsekonomin, säger Pia Johansson.
Hon ger exempel på en svensk studie av fyra olika åtgärder för att stödja tidigare kriminella till arbete eller studier.

– Studien redovisar många sorters effekter av åtgärderna och ger exempel på hur resultatet skulle kunna uttryckas i monetära termer.

Ytterligare ett exempel är en engelsk utvärdering av ett stödprogram för att undvika psykiatrisk tvångsvård bland psykotiska personer. Där undvek författarna helt sådant som är svårt att värdera i pengar, som människors livskvalitet eller psykosociala situation.

– Oavsett strategi blir det svårt att avgöra om en viss åtgärd i socialtjänsten är kostnadseffektiv eller inte. Men SBU kommer att pröva olika sätt att belysa ekonomiska aspekter för att se vad som är mest användbart för beslutsfattarna och professionerna. 

Klassiska begrepp inom hälsoekonomi

Kostnadsminimeringsanalys. Kostnader för olika åtgärder. Deras effekt förutsätts vara helt lika.

Kostnadskonsekvens-analys. Kostnader och olika slags effekter för varje åtgärd. Effekterna summeras inte eftersom de är alltför olika.

Kostnadseffektsanalys. Kostnaden för en angiven enhet av effekt beräknas, t ex per vunnet levnadsår, per ungdom med slutbetyg från grundskolan.

Kostnadsnyttoanalys eller kostnadseffektivitet med QALY. Kostnaderna relateras till antalet vunna kvalitetsjusterade levnadsår, QALY.

Kostnadsintäktsanalys. Effekterna värderas som intäkter i monetära termer, t ex i kronor.

Lästips

Socialstyrelsen. Effektivitet i praktiken. Stockholm: Socialstyrelsen, 2014.
Jess K, et al. En investering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift 2002; (nr 2-3):240-260.

Barrett B, et al. Randomised Controlled Trial of Joint Crisis Plans to Reduce Compulsory Treatment for People with Psychosis: Economic Outcomes. PLoS One 2013; 8. e74210.

Olsson TM. Ekonomiska analyser. I Sundell K (red). Att göra effektutvärderingar. En handbok. Gothia Förlag och Socialstyrelsen, 2012. Finns på: www.socialstyrelsen.se

Välkommen med frågor och synpunkter till pia.johansson@sbu.se