Vetenskap & Praxis

Är diagnosmetoden bra?

När diagnostiska test utvärderas måste träffsäkerheten bedömas. Men att en metod är bra när det gäller att upptäcka sjukdom behöver inte betyda att den gör nytta.

Det som i slutänden avgör om en diagnosmetod är värdefull eller inte är om undersökningen ger ny information som påverkar hur vården ska läggas upp - så att patientens hälsa blir bättre.

Detta förutsätter att den sjukdom som eftersöks påverkar människors dödlighet, sjuklighet eller livskvalitet. De hälsorisker som själva undersökningen medför måste vara acceptabla, och det måste också finnas en verksam behandling mot sjukdomen.

Först när de här grundkraven är uppfyllda är det lämpligt att granska testmetodens prestanda.

En perfekt diagnosmetod visar inte bara ett positivt resultat för samtliga sjuka patienter – den har med andra ord inte bara hundraprocentig sensitivitet. Metoden ger också ett negativt resultat hos samtliga friska, vilket innebär att även dess specificitet är 100 procent.

Diagnosmetoder som är så exakta förekommer knappast. I stället tvingas vi acceptera test som missar vissa sjukdomsfall och ibland ger falskt alarm.

Prediktivt värde

Sannolikheten för att diagnosmetodens resultat är korrekta beskrivs också genom deras så kallade prediktiva värde. Ett positivt prediktivt värde uttrycker sannolikheten att ett positivt testresultat är korrekt, medan det negativa prediktiva värdet beskriver chansen att ett negativt resultat är riktigt.

Hur stort det prediktiva värdet är hänger inte bara på diagnosmetodens prestanda. Det beror också på hur vanlig sjukdomen är i det sammanhang där provsvaret har erhållits – något som spelar roll när forskning om en viss diagnosmetod ska tillämpas i en helt annan miljö än den som har studerats.

Sammanfattar

För att slippa den här svårigheten när man vill beskriva hur sanningsenlig en diagnosmetod är, används också begreppet likelihood-kvot. Detta mått sammanfattar diagnosmetodens sensitivitet och specificitet på en och samma gång, och har fördelen av att inte påverkas av sjukdomens förekomst. I gengäld är det ett mått som kan vara svårare att förstå och hålla i minnet.

Sannolikheter

Likelihood-kvoten beskriver sannolikheten för att erhålla ett visst testresultat hos en sjuk person, i relation till sannolikheten att få samma resultat hos en frisk person.

En metods positiva likelihood-kvot är kvoten av andelen korrekt påvisade fall och andelen falska alarm. Den ger alltså oddset för att sjukdomen faktiskt föreligger vid ett positivt testresultat.

Metodens negativa likelihood-kvot är andelen missade fall dividerat med andelen korrekt uteslutna fall.