Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Antisocialt beteende – program sällan testade
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Det går inte att bedöma effekten av de åtgärdsprogram som används för ungdomar med så kallat antisocialt beteende som vårdas på institution. Syftet med programmen är att motverka fortsatta problem, men det finns alltför få studier som håller för att kunna avgöra om ett program är effektivt, ineffektivt eller om det i värsta fall gör mer skada än nytta.
Varje år placeras ungefär 1000 ungdomar på något av Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem. Där används i dag flera typer av behandlingsprogram för unga med antisocial problematik. Programmen kommer ofta från den öppna och frivilliga vården och kan innehålla undervisning och sociala övningar, enskilt eller i grupp.
SBU:s granskning av den samlade forskningen om nio behandlingsprogram visar att deras effekter bland unga på institution är bristfälligt prövade med vetenskapliga metoder. Ett av programmen, Adolescent community reinforcement approach (A-CRA) med vård- och stödsamordnare (case manager), verkar kunna minska återfall i bruk av marijuana. I övrigt råder det brist på undersökningar som kan påvisa nytta, eventuella risker och jämföra med nyttan med kostnaderna.
De utvärderade programmen kan innefatta övningar i socialt och moraliskt resonerande eller belöningssystem där gott uppförande ger vissa förmåner och ökad frihet, medan problembeteende leder till inskränkningar. Många program syftar till att skapa positiva sociala nätverk och stoppa umgänge som ökar risken för antisocialt beteende. Den unges familj kan också ingå som en viktig del i programmen.
I det här avseendet är det tänkbart att själva institutionsmiljön utgör en svårighet, eftersom ungdomar som har likartade antisociala problem förs samman och kanske påverkar varandra negativt, samtidigt som det blir svårare för familjen att delta i vården och behandlingen.
Rapporten framhåller att bristen på relevanta och tillförlitliga studier ger starka skäl för forskning och lokal uppföljning, där både positiva och eventuellt skadliga effekter utvärderas systematiskt.
Gemensamt för unga personer med antisociala problem är ett ofta aggressivt beteende som genomgående bryter mot det som är socialt accepterat. En del av ungdomarna får vård, antingen frivilligt med stöd av socialtjänstlagen eller utan samtycke enligt lagen om vård av unga.
År 2013 placerades 32000 barn och unga i social heldygnsvård någon gång under året, antingen i familjehem eller på institution. Det är när insatserna i hem eller öppenvård inte räcker som någon form av institutionsplacering kan bli aktuellt.