Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
ÄLDREVÅRD – Störst okunskap om de äldsta och sjukaste
Ny kartläggning visar att kunskapen om de äldsta och sjukaste patienterna ofta är bristfällig. Det vetenskapliga underlaget är sämst för den grupp som har det största vårdbehovet.
När en patient får många behandlingar samtidigt är det svårt att särskilja vilken effekt varje åtgärd har. Det gäller inte minst i äldrevården, där många yrkeskategorier deltar och patienterna kan ha flera samtidiga hälsoproblem som åtgärdas i både öppen och sluten vård i landsting och kommuner.
Speciellt känsliga
En ny SBU-rapport framhåller att noggrann och regelbunden utvärdering av behandlingseffekterna är särskilt angeläget när det gäller äldre personer.
Dels är det just den gruppen som ofta får många samtidiga behandlingar, dels är äldre personer i allmänhet speciellt känsliga för biverkningar av exempelvis läkemedel. Det kan ifrågasättas om det är etiskt försvarbart att ge många olika läkemedel under långa tidsperioder utan att också granska resultatet på ett strukturerat sätt, heter det i rapporten.
Kravet att olika behandlingar så långt som möjligt ska vila på vetenskaplig grund, och att den behandling som ges har en rimlig chans att hjälpa patienten, måste gälla oavsett ålder, skriver författarna. Det innebär en oacceptabel åldersdiskriminering om personer över en viss ålder inte får tillgång till samma kvalificerade medicinska bedömning och behandling som yngre, betonar de.
Kunskapsluckor
Den nya rapporten kartlägger antalet publicerade undersökningar på olika områden inom äldrevården och visar att många kunskapsluckor behöver fyllas. Särskilt stort är behovet av forskning som gäller patienter över 75 år och studier som rör symtomlindrande vård, förvirringstillstånd, kronisk smärta, undernäring, akutvård för äldre, Parkinsons sjukdom, högt blodtryck, urininkontinens, hjärtsvikt, benskörhet och samordnad vårdplanering.
SBU pekar också på att det är svårt att få en korrekt bild av den totala sjukligheten hos äldre. Statistiken inom den slutna vården är delvis missvisande genom att den inriktas på akuta hälsoproblem och den för tillfället mest framträdande diagnosen. Kroniska bakomliggande sjukdomar anges mer sällan i slutanteckningarna efter ett vårdtillfälle.