Nedkylning efter hävt hjärtstopp
Vad behövs?
Fler primärstudier behövs.
Vad finns?
Det har efter SBU-rapporten publicerades 2006, genomförts ett antal studier vilka kan relateras till frågeställningen. Dessa studier har dock främst fokuserat på vilka effekter en nedkylning till olika temperaturer kan ha, eller randomiserat olika metoder för nedkylningen. Här räknas en stor svensk studie (TTM) vilken jämfört nedkylning till 33 grader mot nedkylning till 36 grader. SBU har i en genomgång av relevanta systematiska översikter inte kunnat identifiera några nya randomiserade studier som fokuserat på frågeställningen nedkylning jämfört med ingen nedkylning. Bedömning av evidensläget varierar i de systematiska översikter som SBU identifierat. SBU anser därför att evidensgraderingen som gjordes i den ursprungliga SBU-rapporten från 2006 kvarstår.
Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:
SBU. Sänkning av kroppstemperaturen efter hävt hjärtstopp. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2006. SBU Alert-rapport nr 2006-02. ISSN 1652-7151. Mer om översikten
Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:
Inga identifierade
- Diarienr:
- Publicerad:
- Reviderad:
Vetenskaplig kunskapslucka
En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.
Hitta publikationer och andra sidor här