Könskonträr hormonbehandling (testosteron) jämfört med ingen hormonbehandling vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat kvinnligt födelsekön

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

Sammanhållna data som beskriver förloppet för dem som söker för och får en könsdysforidiagnos i Sverige.

Utgångspunkt i studierna bör vara pubertetsstadium (biologisk mognad) och inte enbart kronologisk ålder.

Observationer under längre tid när det gäller psykosociala effekter och ändrad uppfattning om könsidentitet eller avbrott av behandling.

I observationsstudier med mätningar före och efter start av behandling behövs redovisning och analys av förändringar hos de enskilda personerna, liksom att man förutom medelvärden också visar fördelningen av värden i de studerade grupperna.

Randomiserade studier av hormonbehandling vid könsdysfori.

Studier på bentätheten om denna på sikt kommer helt upp i nivå med unga i den omgivande befolkningen.

Vad finns?

Det finns ett visst stöd på gruppnivå för att ungdomar som fått pubertetshämmande hormonbehandling, under en följande könskonträr hormonbehandling med östrogen eller testosteron, återhämtar bentätheten (låg tillförlitlighet), men det går inte att avgöra om bentätheten på sikt kommer helt upp i nivå med unga i den omgivande befolkningen.

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

SBU. Hormonbehandling vid könsdysfori – barn och unga. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Utvärderar, rapport 342. Läs rapporten

Socialstyrelsen. Stöd, utredning och hormonbehandling vid könsinkongruens hos barn och ungdomar – Delvis uppdatering av kunskapsstöd, februari 2022. Stockholm: Socialstyrelsen; 2022. Läs rapporten 

SBU. Hormonbehandling vid könsdysfori – vuxna: En systematisk översikt och utvärdering av medicinska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Bereder, rapport nr 348. Läs rapporten 

NICE 2020 Evidence review: Gender-affirming hormones for children and adolescents with gender dysphoria. Läs rapporten

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här

Liknande kunskapsluckor

Sök fler kunskapsluckor inom samma område: