Jämförelse mellan olika tekniker och material vid suturering av grad 2-bristningar i samband med vaginal förlossning

Population:

Kvinnor (alla åldrar) med grad 2-bristning (bristning i slemhinna och underliggande muskel) som kan relateras till en vaginal förlossning

Intervention/Insats:

Suturering av grad 2-bristningar i samband med förlossning, till exempel:
• Hur mycket eller hur lite ska sutureras
• Bästa sutureringsteknik för muskelskador
• Ska man mer noggrant adaptera muskulaturen i bäckenbotten
• Sutureringshjälpmedel/sutureringsmaterial
• Vikten av att fästa muskler vid perinealkroppen och att inte enbart sy hud och slemhinna
• Identifiering av musklerna i perinealkroppen med fransyskor och suturering fortlöpande
• Sårlim istället för subkutana eller intrakutana suturer i huden
• Hur hårt bör man sy
• Ska perineum sys med enstaka grova tag, eller många små tag i lager
• Knytteknik

Jämförelse:

Jämförande material eller teknik

Utfall:

Till exempel: Funktionsförmåga, smärta, livskvalitet och komplikationer, till exempel samlagssmärta, framfall och tarmtömningssvårigheter. Även andra utfall kan vara relevanta.

Vad behövs?

En systematisk översikt behövs.

Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession

Som motivering till prioriteringen angavs:
Gruppen som gjorde prioriteringen önskade mer forskning kring vilka olika tekniker och material som var bäst lämpade för att i så stor utsträckning som möjligt undvika följdkomplikationer som samlagssmärta, framfall och tarmtömningssvårigheter. Forskning kring detta och framtida implementering av resultaten skulle kunna leda till att färre kvinnor får följdkomplikationer och behov av ytterligare vård längre fram i livet. Gruppen lade denna fråga före forskning kring effekten av utbildning då de menade att först behöver man forska på bästa sätt att sy, för att sedan forska på vad som händer om man utbildar i dessa metoder. Ökad kunskap här kan även bidra till att skapa ökad trygghet hos födande kvinnor kring att om skador uppkommer så kommer de att få en effektiv behandling.

Läs rapporten

Vad finns?

Viss kunskap finns enligt SBU:s kartläggning om behandling av förlossningsskador, se nedan.

• Viss kunskap finns avseende jämförelse mellan snabbt resorberbara syntetiska suturer och standardresorberbara syntetiska suturer upp till 3 månader post partum (PP). Enligt metaanalyserna i en översikt var det ingen skillnad mellan dessa material på effektmåtten perineal smärta (<3 dagar till 3 månader PP) eller samlagssmärta (3 månader PP). Läs översikten
• Viss kunskap finns avseende jämförelse mellan fortlöpande och kontinuerlig sutureringsteknik upp till 3 månader PP. Metaanalyserna i en översikt visar att det inte är någon skillnad mellan de olika teknikerna vad gäller effektmåttet re-suturering, långtidssmärta och samlagssmärta (3 månader PP), men kvinnor som sytts med fortlöpande suturer upplevde mindre korttidssmärta och behövde mindre smärtstillande preparat jämfört med de som sytts med enstaka suturer (0–10 dagar efter förlossning). Läs översikten

Eftersom litteratursökningen i SBU:s systematiska kartläggning bara skett på översiktsnivå är det oklart om det finns primärstudier. Se översikten

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade