Föräldrastödsprogrammet Triple P för att förebygga beteendeproblem och emotionella problem hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
Vad behövs?
Fler primärstudier behövs.
- Forskningen skulle kunna bidra till kunskap i högre utsträckning om studierna använde samma eller likartade metoder för att mäta effekter på psykisk ohälsa hos barn och föräldrarnas förmåga att hantera barnen. För alltfler områden utvecklas idag så kallade core outcome sets, det vill säga uppsättningar av mått som valts ut i konsensus mellan forskare, kliniker och brukare. Sådana överenskomna mått skulle därmed kunna vara en väg framåt.
- Om studien använder väntelista behöver man genomföra en uppföljningsmätning av effekter innan gruppen erbjuds att delta i programmet.
- Studier på förebyggande program bör genomföras så att någon grupp inte får någon intervention, för att underlätta en samlad kunskap om programmets effekter.
- Det vore värdefullt om studier mer systematiskt redovisade andel som deltagit i större delen av programmet, detta för att få en bättre kunskap om doseffekter.
- Forskning på området skulle vinna på att olika discipliner samarbetar i studier.
Vad finns?
Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:
SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 339. Mer om översikten
Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:
Inga identifierade
- Diarienr:
- Publicerad:
Vetenskaplig kunskapslucka
En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.
Hitta publikationer och andra sidor här