Diagnostik av grad 2-bristningar, levatorskador och djupare vaginala bristningar efter vaginal förlossning

Population:

Kvinnor som föder vaginalt

Intervention/Insats:

– Särskilja grad 2-bristningar från grad 3- eller 4-bristningar och bäst bedöma omfattningen av vävnad och underliggande muskler som är påverkade vid en grad 2-skada (bristning eller klipp) i samband med vaginal förlossning och vid efterkontroll, till exempel genom:
• Undersökning med 3D-ultraljud
• Att även de som bedöms ha grad 2-bristning genomgår operation
• Second opinion av ytterligare personal
• Extra undersökning av rektovaginalfascian

– Diagnostik av levatorskador och djupare vaginala bristningar i samband med vaginal förlossning och vid efterkontroll, till exempel genom:
• Symtomanamnes
• Klinisk undersökning
• Ultraljud/3D-ultraljud
• MR
• Riktade kunskapsinsatser till vårdpersonal kring levatorskador
• Undersökning av läkare, barnmorska eller fysioterapeut?
• Undersökning av förlossningsteam
• Ytterligare efterkontroller

Utfall:

Andel upptäckta och korrekt diagnostiserade skador (sensitivitet och specificitet)

Vad behövs?

En systematisk översikt behövs.

Som motivering till prioriteringen angavs:

Gruppen som genomförde prioriteringen lade ihop frågor om diagnostik av olika skador efter förlossning och vid eftervård. De ansåg att mer forskning behövs för att särskilja grad 2-bristningar från grad 3- och 4-bristningar, då detta är något som gruppen upplever som svårt inom vården och där en felaktig diagnos kan leda till allvarliga komplikationer hos kvinnan eller operation i fall där det inte behövs. Det framhölls också att vårdpersonal i samband med denna diagnostik behöver bli bättre på att se i vilken omfattning djupare vaginala bristningar och muskelbristningar har uppstått för att sedan kunna laga skadan/skadorna på bästa sätt. Diagnostik av levatorskador, framför allt vid efterkontroll då dessa kan vara svåra att hitta tidigare, lyftes som en viktig fråga. Man lyfte även fram att kvinnor kan ha drabbats av flera skador i samband med förlossningen och att det är viktigt att kunna diagnostisera alla skador som kan ge upphov till problem. Mycket fokus har legat på diagnostik och behandling av grad 3- eller 4-bristningar på senare tid, men det är viktigt att även fokusera på andra skador ansåg gruppen. Läs rapporten

Se även kunskapslucka om tillförlitlighet av diagnostisk apparatur vid diagnostik av förlossningsskador

Könsstympade kvinnor ansågs vara en viktig population som bör lyftas i alla de prioriterade frågorna om diagnostik av fysiska skador efter vaginal förlossning. Se specifik kunskapslucka om diagnostik av förlossningsskador hos könsstympade

Se specifika kunskapsluckor om diagnostik av levatorskador:

• Transperineal ultraljudsundersökning jämfört med endovaginalt ultraljud
• Ultraljudsundersökning jämfört med klinisk undersökning
• Ultraljudsundersökning när kvinnan spänner bäckenbotten
• Magnetresonanstomografi (MRI) jämfört med klinisk undersökning

Vad finns?

Det finns vetenskaplig evidens för att tillägg av ultraljudsundersökning ökar antal diagnostiserade analsfinkterskador (grad 3- och 4-bristningar) enligt SBU:s rapport om analsfinkterskador vid förlossning. Läs rapporten

Vid mätning av avståndet mellan urinröret och levatormuskulaturen med hjälp av ultraljud har kvinnan möjligen en levatorskada om avståndet mellan urinröret och levatormuskulaturen överstiger 2,3–2,4 cm (låg tillförlitlighet).

Läs mer i rapporten Förlossningsbristningar – diagnostik samt erfarenheter av bemötande och information

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade