Behandling vid olika former och svårighetsgrader av levatorskada efter vaginal förlossning

Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod

Lästid: ca 2 min
Denna sida innehåller 1 kunskapslucka
  1. Behandling vid olika former och svårighetsgrader av levatorskada efter vaginal förlossning
Population:
Kvinnor (alla åldrar) med skada på levatormuskeln (levator ani defects) i olika former och svårighetsgrader som kan relateras till en vaginal förlossning:
• När levatormuskeln eller fästen släppt
• När levatormuskeln brustit/skadats på mitten
• När både levatorskada och analsfinkterskada finns
Intervention/Insats:
Behandling (inklusive medicintekniska produkter som mekaniska stöd) vid olika former och svårighetsgrader av levatorskada som kan relateras till en vaginal förlossning.
Utfall:
Till exempel: Funktionsförmåga, smärta, livskvalitet och komplikationer. Även andra utfall kan vara relevanta

Vad behövs?

En systematisk översikt behövs.

Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession

Som motivering till prioriteringen angavs:
Till olika behandlingar som skulle kunna ha effekt på symtom hör mekaniska stöd, exempelvis Contrelle, menskopp eller prolapsring. Här behandlas då främst de följdkomplikationer som uppstår i samband med en levatorskada såsom framfall. Här resonerade gruppen som gjorde prioriteringen att sådan forskning skulle kunna ske förhållandevis snabbt och resultatet skulle eventuellt kunna hjälpa de som idag går med levatorskador. Det diskuterades även om användning av mekaniska stöd eller andra medicintekniska produkter skulle kunna fungera avlastande efter en förlossning och på så sätt underlätta kroppens läkningsprocess. Här lyftes även att mekaniska stöd eventuellt skulle kunna minska smärtproblematik som uppkommer när kroppen belastas snett. Ett möjligt problem som lyftes var om levatorskadan gör att det blir svårigheter att få mekaniska stöd att sitta på plats. Gruppen trodde att registerforskning skulle kunna bidra med viktiga resultat.

Läs rapporten

Vad finns?

Eftersom litteratursökningen i SBU:s systematiska kartläggning bara skett på översiktsnivå är det oklart om det finns primärstudier. Se översikten

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Rapport där kunskapsluckan prioriterats:

  • SBU. Fördjupad prioritering av forskningsfrågor om förlossningsskador hos kvinnan: prioritering baserat på James Lind Alliance metod. Publicerad 2019-04-10.  Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2019. Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor nr 300. Läs rapporten

 Systematisk kartläggning som visar på kunskapsluckan:

  • SBU. Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – en kartläggning av systematiska översikter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 250. ISBN 978-91-85413-93-5. Läs rapporten
Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.
Till toppen

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här

Liknande kunskapsluckor

Sök fler kunskapsluckor inom samma område: