Förstudie: Riskbedömningsinstrument vid vårdnads- och umgängesutredningar

Förstudiens syfte

Att undersöka om det finns förutsättningar för att genomföra ett SBU-projekt om riskbedömningsinstrument som kan användas vid socialtjänstens vårdnads- och umgängesutredningar (VBU-utredningar) när föräldrar är i tvist i samband med en skilsmässa.

Förstudien resulterade i följande rekommendation

Utifrån projektets resultat bedöms att det finns förutsättningar för att göra en mer omfattande och uttömmande kunskapssammanställning gällande riskbedömningsinstrument. Detta utifrån instrumentens olika syften, hur dessa kan användas och vid vilka tillfällen. Särskilt viktigt är att det görs en bedömning av instrumentens relevans och användbarhet för svenska förhållande.

Inledning

SBU har gjort denna förstudie om riskbedömningar vid vårdnads- och umgängesutredningar (VBU-utredningar) utifrån ett samarbete med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) som en del i att uppdatera handläggningsstödet, Riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Ett stöd för familjerättens handläggning [1]. MFoF:s handledningsstöd från 2018, som vänder sig till socialtjänstens handläggare, ska uppdateras av MFOF under 2024–2026 utifrån befintlig beprövad kunskap. Denna förstudie är en del i detta arbete.

Bakgrund

Under år 2023 skilde sig över 21 000 par i Sverige och i majoriteten av familjerna fanns det barn. Vid skilsmässor där det finns hemmavarande barn är utgångspunkten, enligt 6 kap. 3 § föräldrabalken, att barnet ska ha kontakt med båda sina föräldrar efter separationen. I de fall föräldrarna inte kan komma överens om delad vårdnad, vem som ska ha vårdnaden om barnet, vem barnet ska bo hos eller hur umgänget ska se ut, kan den ena föräldern väcka talan i domstol. Vi en sådan stämningsansökan ska rätten se till att frågan om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utrett. Oftast ger domstolen socialnämnden i uppdrag att utse en socialsekreterare som utreder frågan, en så kallad vårdnad, boende och umgängesutredning (VBU-utredning). VBU-utredningen leder till ett förslag till beslut som domstolen fattar beslut utifrån, med hänsyn till vad som är bäst för barnet.

Den som gör VBU-utredningen ska bland annat bedöma och värdera olika risk och skyddsfaktorer i sin utredning. Det finns i dagsläget inte ett likartat sätt att göra detta på, men de ska sammanställas och bedömas. Socialsekreteraren ska därefter göra en individuell bedömning [1].

De risk- och skyddsfaktorer för barn som far illa kan handla om:

• övergrepp mot barnet
• övergrepp mot någon annan i barnets familj
• olovligt bortförande och kvarhållande av barnet
• att barnet kommer att fara illa på annat sätt

SBU har inte utvärderat riskbedömningar vid VBU-utredningar tidigare, men det finns relevant litteratur att läsa och även litteratur skriven utifrån en nordisk kontext. Exempelvis gjorde Jämställdhetsmyndigheten en rapport om förekomst av våld vid vårdnadstvister [2]. I denna nämns flera riskbedömningsinstrument som används vid VBU-utredningar i Sverige idag såsom FREDA, SARA eller PATRIARK, Family Law Detection of Overall Risk Screen samt iRiSk-intervjuer. iRiSK är ett forskningsbaserat strukturerat stöd till professionella bedömningar av våld i nära relationer och barnmisshandel, vilket har utvecklats av en forskargrupp på uppdrag av Socialstyrelsen.

Frågeställning och urvalskriterier

Syftet med denna förstudie har varit att undersöka om det finns det förutsättningar för att systematiskt utvärdera om risk- och bedömningsinstrument är relevanta vid VBU-utredningar på barn med föräldrar i vårdnadstvist. För kunna svara på den frågan har SBU formulerat följande frågeställningar

1. Finns det instrument finns för att upptäcka och bedöma risker i samband med VBU-utredningar?
2. Är dessa instrument validerade och har de god reliabilitet i att upptäcka och bedöma risker inom VBU-utredningar?

SBU har formulerat frågeställningen enligt ett strukturerat format, PIRO, en förkortning för Population, Indextest, Referenstest och utfall (eng. Outcome).

Population: Barn och unga 0–18 år och deras föräldrar som ingår i en VBU-utredning vid vårdnadstvist¹.

Indextest: Instrument eller motsvarande med syfte att ge stöd och/eller vägledning i att bedöma risk- och skyddsfaktorer som underlag i en VBU-utredning vid vårdnadstvist.

Referenstest: Ingen avgränsning.

Utfall: Olika typer av psykometriska egenskaper såsom prediktiv validitet och interbedömarreliabilitet.

^1. Med vårdnadstvist menas att föräldrarna inte kunnat komma överens om vårdnad, boende och umgänge avseende sitt/sina barn och där detta lett till att rätten ska avgöra vad som är det bästa för barnet och där en VBU utredning är en del.

Avgränsningar

Typ av litteratur: Systematiska översikter som utvärderar hur riskbedömningar görs vid en VBU-utredning. Publicerade i tidskrifter som blivit peer reviewed (referensgranskade), eller som HTA-rapporter.

Språk: Svenska, engelska, danska eller norska.

Tid: Ingen avgränsning bakåt i tid avseende litteratursökningen. Datum för litteratursökningen var 2024-01-24.

Förstudiens omfattning och innehåll

Att i en databas söka efter och identifiera systematiska översikter som svarar mot de uppställda frågorna för att få en uppfattning om vad som fungerar och var det behövs mer sammanställd forskning.

Litteratursökning

En litteratursökning genomfördes i januari 2024 av en informationsspecialist i databasen Scopus. Tre sökblock kombinerades: ett med termer för separation, ett med termerna för vårdnad, boende och umgänge och ett sökfilter för systematiska översikter.

Resultat

Totalt identifierades 84 referenser i litteratursökningen. Efter gallring för relevans enligt uppställda urvalskriterier identifierades 12 systematiska översikter. Dessa granskades i fulltext. Därefter bedömdes 5 vara möjligen relevanta utifrån urvalskriterierna. Ingen bedömning gjordes utifrån studiernas kvalitet eller risk för snedvridning. Nedan beskrivs de fem översikterna kortfattat:

• Ackerman, Bow and Mathy beskriver i en litteraturöversikt från 2021 hur man praktiskt arbetar med vårdnadsutredningar, historiskt, idag och i framtiden [3]. Författarna konstaterar att fältet har avancerat med mer etablerade metoder. Ett vanligt metodstöd som används vid VBU-utredningar är enligt översiktsförfattarna, Guidlines for child custody evaluation on family law proceedings [4], men att det även finns andra som är populära. När det kommer till riskbedömningar och där psykologiska test använts är MMPI-2 ”gold standard” men andra ofta förekommande test som används är Personality Assessment Inventory (PAI), Million Clinical Multiaxial Inventory (MCMI), Rorschach Inkblot Test och Sentence Completion. Även om det idag finns få test som riktar sig till barn nämns Minnestota Multiphasic Personality Inventory – Adolescent (MMPI-A), Child Behavior Checklist (CBCL) och The Behavior Assessment System For Children 3-rd edition (BASC-3). som de som oftast används eller Rorschach Inkblot Test och Sentence Completion. Kaufman Assessment Battery For Children (K-ABC) nämndes också men tycks sällan användas. Gällande test som fokuserar på föräldrarskap och vårdnad nämns Parent Stress Index (PSI), Parent Child Relationship inventory (PCRI), Ackerman – Scoendorf scale for parent evaluation of custody (ASPECT), The Bricklin Instrument, The custody Quotient, the structured child assessment of Relationship and Families (SCARF) och the Family Relations Test. Författarna understryker dock att alla vårdnadsbedömningsinstrument har svaga psykometriska värden.

• Garber, Mulchay och Knuth (2023) kommer i sin litteraturöversikt fram till att det idag används ett flertalet olika riskbedömningsinstrument vid motsvarande VBU-utredningar [5].Dessa skiljer sig åt och har olika syften för att kunna identifiera områden såsom: demografi, historik, uppfattning och prioriteringar, beteende, uppfattning av andra tredje person och samarbetsförmåga. Vilka som fungerar bäst, och i vilken situation behöver studeras vidare, men översiktsförfattarna understryker att det är fördelaktigt att använda sig av bedömningsinstrument för att öka tids- och kostnadseffektiviteten, tillförlitligheten och validiteten i utredningarna.

• Marques, Narciso och Ferreira (2020) genomför en deskriptiv litteraturöversikt med fokus på hur föräldraalienation kan undersökas [6]. Totalt inkluderas 43 studier. De bedömnings­instrument som nämns i artiklarna är Baker Strategi Questionnaire (BSQ), Relationship Distancing Questionnaire (RDQ), Parental Denigration scale, Contact refusal scale och The parental, acceptance rejection Questionnaire. Översiktsförfattarna resonerar i slutsatserna kring vikten av strukturerade och evidensbaserade utredningsförfaranden vid VBU-utredningar för att kunna urskilja alienation.

• Saini (2008) utvärderar studier om modeller för hur VBU-utredningar kan genomföras [7]. Han inkluderar både publicerade och opublicerade studier. Antalet studier som inkluderades i sammanställningen är oklart men totalt inkluderade dessa data från över 1 945 professionella inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, 417 advokater och domare samt 568 barn och familjer. Författaren sammanfattar att kunskapsläget idag kring VBU utredningar är bristfälligt och att det finns få experimentella studier inom området. Vidar behövs mer forskning, särskilt gällande våld i nära relation, sexuella övergrepp, könsdiskriminering, föräldrar med funktionsnedsättning och sexuell läggning för att arbetet med VBU-utredningar ska bli mer kunskapsbaserat. De flesta VBU-utredningar i dagsläget bygger främst på intervjuer med föräldrar om områden såsom familj, äktenskap och barnets utveckling, familjekonflikter, barnuppfostran och miljöfaktorer. Intervjuerna är sällan strukturerande och i dagsläget finns inte något speciellt protokoll för VBU-utredningar som också inkluderar validerade riskbedömningsinstrument. Däremot görs ofta, enligt författaren, någon form av psykologiska test på föräldrarna (oftast Minnesota Multiphasic Personality Inventory (MMPI)) medan barnen mer sällan intervjuas eller testas.

• Zumbach och Koglin (2015) inkluderar 20 studier i sin översiktsartikel om psykologiska test vid vårdnadstvister [8]. Författarna kommer fram till att det är viktigt att använda psykologiska test för att göra utredningsprocessen mer transparant och spårbar. Däremot menar de att man kan ifrågasätta hur användningsbara dessa är i och med att de flesta inte är utvecklade specifikt för vårdnadstvister utan för en mer generell diagnostik i klinisk kontext. Det finns idag bara ett mindre antal test som utvecklats specifikt för fältet, som till exempel Parental stress index, The parent/child relationship inventory och the Child Abuse Potential Inventory. Dessa har däremot inte utvärderats ordentligt och de psykometriska egenskaperna är generellt dåliga.

Samlad bedömning av resultatet från förstudien

Utfallet av sökningen gjord i denna förstudie visar att det finns flera riskbedömningsinstrument som används idag vid motsvarande VBU-utredningar internationellt. En majoritet av dessa riktar sig till föräldrar och har olika syften. Att undersöka förälderns personlighet, föräldraförmåga, förmåga att samarbeta med mera. Endast en minoritet av de risk- och behovsbedömningsinstrument som nämns i översiktsartiklarna riktar sig till barn, särskilt yngre barn innan tonåren.

Fler av författarna till översiktsstudierna beskriver i sina slutsatser att de risk- och behovsbedömningsinstrument som används vid VBU-utredningar idag har osäkra psykometriska egenskaper och det är oklart vilka instrument som används, när och på vilka grunder. Vidare har ingen av författarna inkluderat studier genomförda i svensk kontext, vilket gör det svårt att bedöma överförbarheten av resultat och slutsatser till svenska förhållanden. Även vilka instrument som används i Sverige idag, skulle behöva undersökas vidare.

Rekommendation från förstudien

Vi bedömer att det finns underlag för och skäl till att göra en mer omfattande systematisk utvärdering gällande riskbedömningsinstrument, med en mer uttömmande ansats. Detta utifrån instrumentens olika syften, hur de kan användas och vid vilka tillfällen. Särskilt viktigt är att det görs en bedömning av instrumentens relevans och användbarhet för svenska förhållande. SBU föreslår att följande frågor närmare utvärderas:

1. Vilka risk- och bedömningsinstrument som är lämpliga för VBU-utredningar används internationellt samt i Sverige idag?
2. Vilka risk- och bedömningsinstrument som lämpar sig för VBU-utredningar har utvärderats avseende dessa psykometriska egenskaper i såväl svensk som internationell kontext?
3. Finns det risk- och bedömningsinstrument utformade för VBU-utredningar och anpassade till barn i olika åldrar?
   
   

En kompletterande litteratursökning bör genomföras i fler databaser där såväl översiktsstudier som primärstudier bör ingå. I det fortsatta arbetet bör det även ingå en kartläggning av grå litteratur inom området.

Förstudien avslutas i samband med att resultatet och dess slutsatser rapporteras till MFoF.

Sammanfattande bedömning

Förstudien visar att det finns systematiska översikter som kan vara relevanta för frågeställningarna dvs. att det finns utvärderade instrument som är validerade och har de god reliabilitet i att upptäcka och bedöma risker inom VBU-utredningar. Vi vill understryka att kvaliteten inte bedömts på någon av de systematiska översikter som kom fram i sökningen.

Eftersom det i dagsläget inte finns en specifik modell/metod för att göra riskbedömningen vid VBU-utredningar i Sverige, finns det anledning att utvärdera ett antal risk- och bedömningsinstrument som kan användas vid socialtjänstens vårdnads- och umgängesutredningar (VBU-utredningar) när föräldrar är i tvist i samband med en skilsmässa.

Personer inom kansliet som medverkat till förstudien

• Linda Jonsson och Maral Jolstedt, projektledare
• Anna Attergren Granath, projektadministratör
• Carl Gornitzki, informationsspecialist
• Sofia Tranaeus, projektansvarig chef

Referenser

1. MFoF. Riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Ett stöd för familjerättens handläggning. Skellefteå: Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF); 2018. [accessed Oct 25 2024]. Available from: https://www.mfof.se/download/18.7a15f94516e8e25421b16003/1574867561918/riskbedomning-i-utredningar-om-vardnad-boende-umgande.pdf
2. JämY. Sätt barnen i centrum för tvisten om deras liv. Redovisning av uppdrag att följa upp hur uppgifter om våld eller andra övergrepp beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Göteborg: Jämställdhetsmyndigheten (JämY); 2023. 12. [accessed Oct 25 2024]. Available from: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/40wau210/rapport-2023-12-satt-barnen-i-centrum-for-deras-liv-2023-05-31.pdf
3. Ackerman MJ, Bow JN, Mathy N. Child custody evaluation practices: Where we were, where we are, and where we are going. Prof Psychol Res Pract. 2021;52(4):406-17. Available from: https://doi.org/10.1037/pro0000380
4. APA. Guidelines for child custody evaluations in family law proceedings. American Psychiatric Association (APA); 2010. American Psychologist. [updated 12/01; accessed Oct 25 2024]. Available from: https://www.apa.org/practice/guidelines/child-custody
5. Garber BD, Mulchay C, Knuth S. Questionnaires in child custody evaluations: The forgotten ubiquitous medium. Journal of Family Trauma, Child Custody & Child Development. 2023;20(1):20-36. Available from: https://doi.org/10.1080/26904586.2022.2086657
6. Marques T, Narciso I, Ferreira LC. Empirical research on parental alienation: A descriptive literature review. Child Youth Serv Rev. 2020;119:105572.
7. Saini M. Evidence Base of Custody and Access Evaluations. Brief Treat Crisis Intervention. 2008;8:111-29. Available from: https://doi.org/10.1093/brief-treatment/mhm023
8. Zumbach J, Koglin U. Psychological evaluations in family law proceedings: A systematic review of the contemporary literature. Prof Psychol Res Pract. 2015;46(4):221-34. Available from: https://doi.org/10.1037/a0039329