Förstudie: Implementering av nationella hälsoprogrammet för barn och unga

Lästid: ca 39 min Publikationstyp:

Förstudie – sammanfattning

Sammanfattningen redovisar SBU:s ställnings­tagande mot bakgrund av förstudien, samt en kort beskrivning av vad som framkommit i förstudien. Om en förstudie visar att ämnet inte är lämpligt för någon av SBU:s produkt­typer avslutas processen.

Kontakta SBU
Diarienr: SBU 2024/898

Förstudiens syfte

Förstudien har syftat till att undersöka sammanställd forskning om implementeringsinsatser för hälsofrämjande och förebyggande hälsoprogram riktade mot barn och unga. Utformningen av förstudien har tillkommit i dialog med Socialstyrelsen och är en del av SBU:s uppdrag inom ramen för uppdraget att ta fram ett nytt nationellt hälsoprogram för barn och unga.

Förstudien resulterade i följande rekommendation

Projektgruppen bedömer att det finns vetenskapliga förutsättningar för att göra en mer omfattande kunskapssammanställning som belyser olika aspekter av implementeringen av barnhälsoprogram och relaterade policyer, med en mer uttömmande ansats.

K-gruppens förslag på beslut

SBU föreslås i dialog med Socialstyrelsen undersöka vilken av de listade systematiska översikterna som lämpar sig för en SBU Kommenterar. Ett mer omfattande projekt som utvärderar implementeringsinsatser är möjligt men ett förslag behöver tas fram i nära samarbete med det interna utvecklingsprojektet.

Inledning

Regeringsuppdraget

Regeringen har gett sex myndigheter – Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd– i uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga från noll till och med tjugo års ålder (dnr S2023/02379). Uppdraget ska slutredovisas i oktober 2026 och delredovisas februari 2024, september 2024 och september 2025.

Kort bakgrundsbeskrivning

Nationella hälsoprogrammet för barn och unga

Det nationella hälsoprogrammet för barn och unga syftar till att uppnå en sammanhållen, regelbunden och jämlik hälsouppföljning för barn och unga från tiden före födelsen till och med 20 års ålder. Kärnan i hälsoprogrammet är hälsobesök som ska omfatta hälsokontroller och hälsosamtal samt föräldraskapsstöd. Programmet riktar sig främst till barn- och ungdomshälsovårdens verksamheter, det vill säga mödrahälsovården, barnhälsovården, elevhälsans medicinska insats, elevhälsan, ungdomsmottagningarna samt tandvården. Även andra aktörer såsom skola och förskola samt socialtjänstens förebyggande verksamhet kommer vara viktiga aktörer i det kommande hälsoprogrammet. Hälsoprogrammet för barn och unga rör hälsofrämjande och förebyggande insatser från tiden före födelsen fram till och med 20 års ålder.

Arbetet med att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga leds av Socialstyrelsen som har tagit fram en huvudprojektplan i vilken ett antal delprojekt finns beskrivna. SBU medverkar framför allt i delprojekt Kunskap/tema, där kunskapsunderlag och kunskapsstöd inom ett flertal områden ska tas fram. Inom delprojektet för Implementering, utveckling och förvaltning har Socialstyrelsen identifierat ett behov av kunskapsunderlag inom implementering av nationella hälsoprogram.

Implementering

En aspekt av varje insats eller program är dess implementering1. Att skilja implementeringseffektivitet från service eller behandlingseffektivitet är avgörande för att kunna överföra insatser från forskningsmiljöer till praktiska miljöer. När önskad effekt uteblir, är det viktigt att veta om detta beror på att insatsen är ineffektiv för en viss målgrupp eller om den har implementerats bristfälligt i den nya kontexten [1].

Genom att förstå hur kontext, organisation eller insats fungerar och förändras kan forskningen främja implementering inom vård och socialtjänst.

Implementeringsforskning kan öka förståelsen för de hindrande och främjande faktorer på individ-, verksamhets- eller systemnivå som påverkar resultat. Vidare omfattar den implementeringsutfall, det vill säga de specifika aspekterna av implementeringen som kan utvärderas för att fastställa implementeringens framgång, exempelvis genomförbarhet, hållbarhet, följsamhet, acceptans [1]. Därtill ingår även implementeringsstrategier som består av de specifika aktiviteter som vidtas för att införa, genomföra och integrera en insats, ett program eller en policy [2].

I detta avseende bidrar ökad kunskap om implementeringen av hälsoprogram för barn och unga till att integrera implementeringsperspektivet i SBU:s vetenskapliga ansats. Mot bakgrund av det ökade behovet av att sammanställa kunskap om implementering och utmönstring, organisatoriska faktorer och policyförändringar, har SBU initierat ett utvecklingsarbete med särskilt fokus på implementeringsfrågor. Genom detta arbete kan vi förse beslutsfattare och andra myndigheter med mer och bättre kunskap om effektiva insatser samt effektiv implementering. Detta skulle dessutom främja en gemensam inriktning för en sammanhållen och ändamålsenlig kunskapsstyrning.

1. Uppsättning av aktiviteter utformade för att i praktiken omsätta en väl definierad insats eller intervention (SBU:s ordförklaringar).

Delprojekt implementering

Implementering av hälsoprogrammet är en viktig del av uppdraget och den sistnämnda delredovisningen ska innehålla en strategi för implementering av hälsoprogrammet. Socialstyrelsen har under hösten 2024 önskat att SBU undersöker hur kunskapsläget inom vetenskaplig litteratur ser ut för implementering av större, komplexa hälsoprogram. Ofta handlar implementeringsforskning om att beskriva eller studera effektiviteten av strategier av enskilda insatser eller program på lokal nivå. Inom denna typ av implementering finns omfattande kompetens på såväl Socialstyrelsen som Folkhälsomyndigheten [3].

I denna förstudie har syftet varit att identifiera litteratur som beskriver hur implementering av hälsofrämjande och förebyggande insatser kan ske, med fokus på hur ett större nationellt eller delstatligt program kan implementeras. Vi har velat identifiera litteratur som beskriver hur implementering sker på flera nivåer, så som statlig eller delstatlig, regional eller kommunal och lokal nivå. Socialstyrelsens projektgrupp inom ramen för nationella hälsoprogrammets delprojekt Implementering, utveckling och förvaltning är förstudiens huvudsakliga mottagare. Utöver att informera dem samt erbjuda information om litteratur för vidare läsning syftar förstudien även till att identifiera möjliga SBU-projekt inom eller utanför ramen av regeringsuppdraget att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga.

Preliminär frågeställning

  • Hur kan ett nationellt hälsoprogram implementeras inom nationella, regionala och lokala strukturer?

Externa kontakter av betydelse

Inför och under arbetets gång har SBU vid flera tillfällen haft avstämningar med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Metod

Syftet med denna förstudie var att sonderande identifiera och översiktligt beskriva sammanställd, vetenskapligt publicerad forskning om implementering av insatser som syftar till att främja hälsa och förebygga ohälsa hos barn och unga.

Urvalet har definierats enligt PICO-formatet.

  • Population: alla typer av verksamheter inom hälso- och sjukvård, utbildning eller socialtjänst, myndigheter och organisationer på delstatlig, regional eller lokal/kommunal nivå
  • Intervention: insatser eller strategier för implementering av hälsofrämjande eller förebyggande insatser hos barn och unga. I första hand insatser där implementeringen rör sig från statlig eller provinsiell/delstatlig nivå till regional och vidare till lokal nivå det vill säga inkluderar mer än ett implementeringssteg.
  • Jämförelse: jämförelse inte nödvändig
  • Utfall: utfall relaterade till implementering

Urval av litteratur har fokuserats till systematiska översikter, paraplyöversikter och scoping reviews.

I arbetet med förstudien har ett litet antal primärstudier som beskriver implementeringsinsatser av hälsoprogram eller sammansatta hälsoinsatser för barn och unga i de nordiska länderna identifierats, se Bilaga1. Dessa identifierades via rapporter, referenslistor och sökningar i Scopus AI. Vi har även sökt efter grå litteratur, se nedan.

Litteratursökning

En sonderande sökning efter systematiska översikter har genomförts för perioden 2020–2024 med sista sökdatum 18 december 2024 i databaserna: International HTA Database, Medline OVID och Scopus. Vi har sökt efter grå litteratur i databasen Overton samt genom att gå igenom följande organisationers hemsidor: Canada’s Drug Agency, Folkehelseinstituttet, National Institute for Health and Care Excellence och VIVE.

Urval av litteratur

Två projektledare har gallrat sökningen på abstrakt och fulltextnivå. Ett mindre urval av översikter har valts ut för något mer fördjupad beskrivning.

Vi har inte gjort någon bedömning av risk för bias i de inkluderade översikterna.

Kategorisering

Översikterna har kategoriserats avseende sakområde, verksamheter samt de aspekter av implementering som bedömts relevanta, nämligen implementeringsfaktorer, -ramverk och -strategier. Sakområdena har i stort sett följt de avgränsningar som används inom delprojekt Kunskap/tema inom hälsoprogrammet. Avseende verksamheter bedömdes "förskola" som verksamheter som motsvarar svensk förskola och familjedaghem. Övriga kategorier är skola, primärvård/barnhälsovård, socialtjänst, övrig hälso- och sjukvård, det vill säga sekundär- och tertiärvård, samt andra verksamheter. Andra verksamheter kan utgöras av exempelvis idrottsföreningar och andra civilsamhällesorganisationer eller verksamheter inom näringslivet.

Resultat

Identifierade litteraturöversikter

I litteratursökningen identifierades 519 publikationer efter dubblettkontroll. Efter läsning av titel och abstrakt bedömdes 120 artiklar av potentiellt intresse och beställdes i fulltext. Trettioåtta systematiska översikter och scoping reviews bedömdes vara relevanta. En översikt identifierades genom sakkunnig på annan myndighet [4].

Kategorisering

De inkluderade översikternas kategorisering per sakområde redovisas i Tabell 1. Informationen redovisas per översikt i Bilaga 2. En publikation kan handla om flera sakområden och verksamheter.

Tabell 1 Systematiska översikter avseende implementering av hälsoprogram, per sakområde
Sakområde Faktorer som påverkar implementering
antal studier
referens		 Implementeringsstrategier
antal studier
referens		 Implementeringsutfall
antal studier
referens
Levnadsvanor n=7
[5-7]1 [8]2 [9]4 [10, 11]6 [12]1,3,5 		n=3
[13, 14]1 [15]2		 n=4
[16]1 [8, 17, 18]2
Fysisk hälsa n=4
[5]1 [8]2 [12]1,3,5 [11]6		 n=3
[13, 14]1 [15]2		 n=4
[16, 19]1 [8, 18]2
Psykisk hälsa n=11
[5, 20-26]1 [27]3 [28]6 [12]1,3,5		 n=3
[29]1 [30]5 [31]1,6		 n=3
[16, 29, 32]1
Förebygga våld n=2
[5, 24]1		    
ANDTS n=1
[5]1		 n=1
[13]1		 n=1
[16]1
SRHR n=2
[32]6 [12]1,3,5		 n=1
[32]6		  
Perinatal n=4
[33]2 [34]4 [10, 32]6 		n=1
[32]6		  
Barns utveckling n=2
[35]2 [36]3,4,5		    
Vaccination   n=1
[37]1,5		  
Övrigt –interventioner n=5
[26, 38]1 [39, 40]3 [41]6		 n=1
[42]5		 n=1
[41]6
1 skola; 2 förskola; 3 socialtjänst; 4 BVC/primärvård; 5 övrig hälso- och sjukvård; 6 diverse verksamheter.
ANDTS = alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter, spel om pengar; SRHR = sexuell och reproduktiv hälsa.

De vanligaste sakområdena som berördes i de 38 översikterna var psykisk hälsa, levnadsvanor, och fysisk hälsa. Skola var den verksamhet som berördes i flest översikter, 19 artiklar handlade om implementering och insatser i skolmiljö. Därefter följde översikter som innefattande förskola eller liknande verksamheter för små barn, sju översikter totalt.

Översikternas beskrivning av implementering

I detta stycke beskriver vi översiktligt på vilka sätt de inkluderade översikterna belyser olika aspekter av implementering. Eftersom denna förstudie inte inkluderar någon bedömning av risk för bias av litteraturen redovisas inte resultat och slutsatser i detalj.

Påverkansfaktorer

Översikterna beskriver hur implementering kan påverkas av olika faktorer på flera nivåer, oavsett verksamhet och sakområde. På individnivå har aktörernas attityder och kunskap studerats och bedömts kunna utgöra både ett hinder och en främjande faktor. På program- eller interventionsnivå analyseras programmets flexibilitet och anpassningar av interventionen. På organisationsnivå kan ledarskap, resurser och tid beskrivas. Flera översikter beskriver faktorer på systemnivå, där exempelvis förekomst eller brist på nationella riktlinjer och samverkan med externa aktörer avhandlas [9, 10, 20, 22].

Implementeringsstrategier

Några översikter belyser hur genomtänkta implementeringsstrategier i flera led kan påverka genomförandet av program och policyer inom områden som skolmiljö, hälsa och barnomsorg. Man beskriver komponenter i implementeringsstrategierna såsom systematisk monitorering och återkoppling, kompetensutveckling, engagerat ledarskap, professionellt nätverkande och deltagande från personal och barn [12] [15] [29] [30] [37].

Implementeringsutfall

Följsamhet är ett av de oftast rapporterade implementeringsutfallen som betonar vikten av att program genomförs enligt avsedd plan [16] [18] [19] [29] [41]. Även anpassning är ett viktigt utfall, som syftar på organisationers beslut att anpassa en policy eller en insats, baserat på dess relevans och förutsättningar [8] [16] [17] [29] [41]. Hållbarhet, genomförbarhet och acceptans lyfts också fram som relativt vanliga implementeringsutfall [8] [17] [19] [41]. Faktorer som kompatibilitet och komplexitet av interventioner, policyer och program beskrivs i förhållande till viktiga implementeringsutfall [8] [18] [22] [26] [28]. Vikten av tydliga utvärderingsmetoder och implementeringsramverk för att säkerställa att resultaten kan generaliseras och tillämpas i olika kontexter betonas.

Kortfattad beskrivning av tio intressanta översikter

Vid läsning av de inkluderade översikterna har vi bedömt ett fåtal som på olika sätt mer intressanta för hälsoprogrammet för barn och unga. Detta är en subjektiv bedömning som inte har följt förbestämda kriterier.

Gelman med flera är en systematisk översikt som beskriver implementering av folkhälsoinsatser för att förbättra kostintag och fysisk aktivitet hos barn i åldrarna två till fem år och som äger rum inom ramen för en rad olika verksamheter inom samhälle, hälso- och sjukvård och förskola eller motsvarande [10]. Översikten beskriver vilka implementeringsramverk, -modeller och -teorier som använts i studierna. Den beskriver också hur studierna redovisar påverkansfaktorer (hindrande och främjande faktorer). De redovisar dessa påverkansfaktorer från perspektivet samhälle, utförares grundförutsättningar, interventionens karaktäristika, faktorer relaterade till systemet i vilket den ska levereras samt vilket stöd som är tillgängligt för de som ska leverera interventionen. Översikten inkluderar elva studier med kvalitativ och mixad metod från hela världen, där dock majoriteten var från höginkomstländer. Sökningen gjordes i sex databaser och sista sökning var gjord i juni 2021.

Forberger med flera är en scoping review som undersöker hur policyer för fysisk aktivitet implementeras [31]. Policyer definierades som lagar och förordningar, riktlinjer och rekommendationer. Primärstudierna beskriver såväl nationella, delstatliga och lokala program och undersöker om implementeringen utfördes med en vertikal, horisontell eller mixad ansats. Översikten beskriver implementeringsstrategier men också kortfattat utfall av implementering på kort, medel och lång sikt. En litteratursökning, senast uppdaterad i mars 2022, genomfördes i ett stort antal databaser för vetenskaplig litteratur samt kompletterades med källor för grå litteratur. Den genererade efter gallring tio publikationer för analys.

Black med flera är en litteraturöversikt som beskrivs som systematisk [35]. Den undersöker folkhälsoinsatser i Storbritannien som syftar till att främja barns utveckling och som riktar sig till barn upp till sju års ålder. Översikten har framför allt en beskrivande ansats och implementering, så som hindrande och främjande faktorer, utgör endast en del av det som beskrivs. Författarna beskriver de olika barnhälsoprogrammen och de samhälleliga och organisatoriska strukturer som omger dem i England, Skottland, Wales och Nordirland. Översikten utgörs av ungefär en tredjedel vetenskapliga artiklar men också andra typer av dokument, exempelvis policydokument. Sökningen gjordes 2017 i tre databaser för vetenskapligt publicerad litteratur och kompletterades med ett flertal källor för grå litteratur samt en referensgrupp med sakkunniga och berörda personer som fick bidra med förslag på litteratur.

Chrissini med flera beskrivs av författarna som en narrative review och undersöker policyer, forskningsprojekt och folkhälsoprogram på europeisk nivå och hur de implementerats nedåt [11]. De studerade programmen syftar alla till att förebygga fetma och övervikt hos barn och unga men varierar stort avseende utformning och fokus. Implementeringsaspekterna är ofta inte i fokus i sammanställningen. Översikten beskriver dock exempel på hur olika nivåer av implementering samspelar, i detta fall från multinationell, europeisk nivå till nationell nivå. Sökningen, utförd i mars 2022, ter sig begränsad i sin utformning och utfördes i tre databaser.

Lee med flera är en systematisk översikt som studerar implementeringsstrategier i skolmiljö av interventioner som syftar till förbättrat kostintag, ökad fysisk aktivitet, förebygga fetma eller minskad alkohol- och/eller droganvändning [13]. Översiktens huvudsakliga syfte var att studera effektiviteten i implementeringsstrategier. Därutöver ville man också jämföra om effekten av implementeringsstrategin förändrades baserat på typ av intervention och typ av skolmiljö samt studera eventuella negativa eller oönskade effekter av strategin. Översikten innehåller också en hälsoekonomisk litteratursammanställning. Den är gjord enligt Cochranes metodik med en litteratursökning i åtta databaser där huvudsökningen gjordes i juni 2023. Därutöver benämns den som en levande systematisk översikt med månatlig uppdatering i flera databaser.

Richter med flera är en scoping review från en svensk forskargrupp som beskriver implementering av skolbaserade insatser relaterade till psykisk hälsa [22]. Insatserna kan röra förebyggande insatser och insatser för att upptäcka psykisk ohälsa. Trettioåtta studier inkluderades och analyserades avseende hindrande och främjande faktorer med Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR) som ramverk. Ramverket utgår från domänerna interventionskaraktäristika, inre sammanhang, yttre sammanhang, individkarakteristika och implementeringsprocess. Man beskriver vilka implementeringsfaktorer som ter sig särskilt viktiga för interventioner relaterade till psykisk hälsa. Samarbete mellan skolor och andra aktörer, såsom socialtjänst eller hälso- och sjukvård, förekom frekvent i programmen. Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Folkhälsomyndigheten var involverade i att skapa sökstrategi och avgränsningar, sökningen gjordes i fyra databaser och den utfördes i maj 2019.

Higgins med flera är en litteraturöversikt som fokuserar på psykisk hälsa och hälsofrämjande och förebyggande åtgärder i skolor[20]. Flera studier i översikten beskriver olika aspekter av implementering relaterat till breda, övergripande hälsoprogram, som till exempel ’Health Promoting School’ från WHO. Ett ramverk, Theoretical Domains Framework (TDF), användes för att strukturera upp de olika främjande och hindrande faktorer som identifierades. Översiktens litteratursökning, som genomfördes i fyra databaser, ter sig relativt begränsad och genomfördes i maj 2020.

Ray med flera är en systematisk översikt som inkluderat såväl kvantitativa och kvalitativa studier som undersöker implementering av evidensbaserade interventioner inklusive riktlinjer, även från nationell nivå, gällande förebyggande insatser mot barnfetma [9]. Fokus är på insatser som genomförs i primärvården och riktar sig till barn 0–5 år samt ammande mödrar. Främjande och hindrande faktorer beskrivs i översikten. Sökningen gjordes i fem databaser och uppdaterades senast april 2021.

McLoughlin med flera är en systematisk översikt som fokuserar på hur implementering av många olika hälsofrämjande insatser kan mätas [16]. Interventionerna, som skulle genomföras i skolmiljö, kunde handla om ett flertal sakområden så som fysisk aktivitet, förebyggande av tobaksanvändning, socio-emotionellt lärande, mobbning och främjande av psykisk hälsa. Översikten identifierade 86 mätverktyg som mäter en mängd olika utfall relaterade till implementering och handlar om implementering på såväl lokal som statlig eller provinsiell nivå. Sökningen genomfördes i sex databaser och uppdaterades senast i augusti 2020.

Jeindl med flera är en scoping review som fokuserar på att beskriva olika aspekter av nationella policyer och strategidokument för psykisk hälsa hos barn och unga [30]. Författarna beskriver och jämför dokument kring dessa policyer i sex europeiska länder samt Australien. Den har således främst sammanställt grå litteratur och följer inte specifika teoretiska ramverk relaterade till implementering men berör implementeringsaspekter.

Utöver de översikter som beskrivs här och som fångats via litteratursökningen har även ytterligare en intressant översikt identifierats på annat sätt. Denna systematiska översikt av Whelan med flera beskriver hur hälsofrämjande insatser, inkluderande men inte enbart riktade mot barn och unga, kan analyseras med såväl implementeringsvetenskapliga verktyg som systemteoretisk analys [4]. Litteratursökningen inkluderade sex databaser och sista sökning genomfördes mars 2021.

Identifierad övrig litteratur

Utöver de vetenskapligt publicerade översikterna har vi i arbetet med förstudien identifierat ett mindre antal publikationer av typen myndighetsrapporter som kort beskrivs nedan samt ett fåtal primärstudier, vilka listas i Bilaga 1.

Grå litteratur

  • Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste) 2012–2015. Genomförandeplan [43].
    En myndighetsrapport som beskriver en genomförandeplan för det breda, nationella hälsoprogrammet Kaste II i Finland. Delprogram II berör barn och unga samt vårdnadshavare, delprogram V och VI handlar om strukturella faktorer som kan ha betydelse för implementering av ett nationellt hälsoprogram med bred ansats.
  • A Systematic Approach to Process and Outcome Evaluation Across the Steps to a HealthierUS Cooperative Agreement Program. Atlanta (GA): Centers for Disease Control and Prevention (CDC); 2007 [44]
    En myndighetsrapport från amerikanska CDC som handlar om hur program för att förebygga ohälsosamma levnadsvanor och kronisk sjukdom kan utvärderas på ett systematiskt sätt.
  • A view from the top: The local politico-administrative leadership in implementing evidence-based practice in social services. Annika Bäck, Karolinska Institutet, 2021. Avhandling [45].
    Denna avhandling handlar om hur implementering av evidensbaserad praktik i socialtjänsten går till genom att belysa det lokala ledarskapets perspektiv inom politik och förvaltning. Både kvalitativ och kvantitativ metodik användes i forskningen, bland annat intervjuades socialchefer och andra chefer inom socialtjänsten samt lokala politiker med ansvar för socialtjänstfrågor.
  • From policy to practice: exploring the implementation of a national policy for improving health and social care. Helena Strehlenert, Karolinska Institutet, 2017. Avhandling [46].
    Denna avhandling beskriver implementering av en nationell policy om sjuka äldre och inkluderar såväl kvalitativ som kvantitativ metodik. Den beskriver bland annat implementeringsinsatser från nationell till regional och kommunal nivå.
  • Implementation-minded policy making: an evidence synthesis, Wales Centre for Public Policy, 2023 [47].
    En rapport från den walesiska folkhälsomyndigheten som pedagogiskt beskriver olika aspekter av implementering, inklusive ramverk och en rad internationella exempel, som berör hur implementering av nationella policyer. Implementeringsnivåer beskrivs. Den innehåller även en litteraturöversikt som fokuserar på implementerings av policyer.
  • Successful Implementation of Policy Initiatives, Australian National Audit Office, 2014 [48].
    En omfattande rapport kring implementeringsarbete och hur det är en del av alla steg av policyarbetet. Rapporten innehåller bland annat checklistor och guidar praktiskt kring hur arbetet med implementering av nationella policyer och riktlinjer kan bedrivas systematiskt.

Diskussion

Denna förstudie ger en översiktlig bild av sammanställd forskning om faktorer som påverkar implementeringen av hälsoprogram, implementeringsstrategier som använts och implementeringsutfall, uppdelat på olika verksamheter och sakområden. Tabell 1 visar att det finns ett flertal översikter om implementering i flera led inom områden som levnadsvanor, fysisk och psykisk hälsa. Denna förstudie har inte identifierat någon översikt som skulle presentera en heltäckande bild över alla sakområden och verksamheter relevanta för hälsoprogrammet. Således behöver kunskap från flera olika systematiska översikter användas för att bygga upp en kunskapsbas om hur ett komplext, omfattande hälsoprogram innefattande en rad olika insatser och verksamheter bör implementeras.

Vi har i denna förstudie valt att beskriva de inkluderade översikterna utifrån sakområden, verksamheter och implementeringsaspekter (påverkansfaktorer, implementeringsstrategier och implementeringsutfall). Det finns förstås andra viktiga indelningar att göra, så som ålder på målgrupp för interventionen, geografiskt sammanhang samt fördjupning av om en implementeringsinsats skedde i ett eller flera led.

Ett av våra viktigaste kriterier, för att inkludera publikationer, att författarna skulle studera implementering i flera led, visade vara svårt att bedöma. Att definiera vad som är implementering i flera led och avgöra om implementering på makronivå har ingått visade sig vara utmanande men dock en ansats vi har hållit fast vid och strävat mot. Om SBU beslutar sig för att starta ett uppföljande projekt behöver detta definieras och utforskas vidare, förslagsvis i samråd med den interna projektgruppen för utvecklingsarbetet kring implementering och sakkunniga. Det finns i den fördjupade sammanställningen översikter som vi uppfattar egentligen främst beskriver implementering i ett led, exempelvis Lee et al 2024, men där frågeställningar och översiktens kvalitet ändå är av sådant slag att en fördjupad analys, exempelvis i en SBU Kommenterar, troligen skulle erbjuda viktig information.

Vid implementering av komplexa och kombinerade insatser, så som i ett hälsoprogram, kan man från policyskapande håll sannolikt hämta mycket kunskap från peer-review-granskad, sammanställd forskning med implementeringsvetenskaplig ansats. Det skulle dock kunna vara så att implementering av ett hälsoprogram från nationell till regional/kommunal och vidare till lokal nivå erbjuder unika förutsättningar inom ramen för ett visst system eller samhälle. Därför skulle fallstudier från en väldigt lik kontext kunna vara av särskilt intresse inom detta fält och vi har därför valt att inkludera ett mindre antal primärstudier från de nordiska länderna samt viss grå litteratur.

Rekommendation från förstudien

Förstudien visar att det finns systematiska översikter som är relevanta för den aktuella frågeställningen, vilket indikerar att det finns sammanställd kunskap inom hälsoprogrammets olika sakområden. Däremot har vi inte identifierat sammanställd forskning som ger en heltäckande bild av implementeringen inom samtliga för hälsoprogrammet relevanta sakområden.

Vi bedömer att det finns vetenskapliga förutsättningar för att göra en mer omfattande kunskapssammanställning som belyser olika aspekter av implementeringen av barnhälsoprogram och relaterade policyer, med en mer uttömmande ansats. Detta skulle kunna göras i form av en kommentar av en eller flera av de systematiska översikter som identifierades i denna förstudie. Den eller de kommer då bedömas enligt sedvanliga mallar och beskrivas utifrån en svensk kontext. Ett annat alternativ är att göra en mer omfattande kartläggning av olika implementeringsaspekter (påverkansfaktorer, utfall och strategier). Oavsett vägval finns det mycket att vinna på att samordna arbetet med andra myndigheter samt SBU:s interna utvecklingsarbete kring implementerings- och organisationsfrågor.

Personer inom kansliet som medverkat till förstudien

  • Lisa Forsberg, projektledare
  • Uliana Hellberg, projektledare
  • Klas Moberg, informationsspecialist
  • Jenny Odeberg, projektansvarig chef
  • Sigrid Widén, projektadministratör

Referenser

  1. Proctor E, Silmere H, Raghavan R, Hovmand P, Aarons G, Bunger A, et al. Outcomes for implementation research: conceptual distinctions, measurement challenges, and research agenda. Adm Policy Ment Health. 2011;38(2):65-76. Available from: https://doi.org/10.1007/s10488-010-0319-7
  2. Glasgow RE, Vinson C, Chambers D, Khoury MJ, Kaplan RM, Hunter C. National Institutes of Health approaches to dissemination and implementation science: current and future directions. Am J Public Health. 2012;102(7):1274-81. Available from: https://doi.org/10.2105/AJPH.2012.300755
  3. Stöd för implementering inom hälsoområdet. Folkhälsomyndigheten. [accessed March 6 2025]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsa-och-folkhalsoarbete/tema-folkhalsa/verktyg-och-stod/stod-for-implementering-inom-folkhalsoomradet/
  4. Whelan J, Fraser P, Bolton KA, Love P, Strugnell C, Boelsen-Robinson T, et al. Combining systems thinking approaches and implementation science constructs within community-based prevention: a systematic review. Health Res Policy Syst. 2023;21(1):85. Available from: https://doi.org/10.1186/s12961-023-01023-4
  5. Herlitz L, MacIntyre H, Osborn T, Bonell C. The sustainability of public health interventions in schools: a systematic review. Implement Sci. 2020;15(1):4. Available from: https://doi.org/10.1186/s13012-019-0961-8
  6. Ronto R, Rathi N, Worsley A, Sanders T, Lonsdale C, Wolfenden L. Enablers and barriers to implementation of and compliance with school-based healthy food and beverage policies: a systematic literature review and meta-synthesis. Public Health Nutr. 2020;23(15):2840-55. Available from: https://doi.org/10.1017/S1368980019004865
  7. Carducci B, Dominguez G, Kidd E, Oh C, Jain R, Khan A, et al. Promoting healthy school food environments and nutrition in Canada: a systematic review of interventions, policies, and programs. Nutr Rev. 2025;83(2):e356-e91. Available from: https://doi.org/10.1093/nutrit/nuae030
  8. Asada Y, Lin S, Siegel L, Kong A. Facilitators and Barriers to Implementation and Sustainability of Nutrition and Physical Activity Interventions in Early Childcare Settings: a Systematic Review. Prev Sci. 2023;24(1):64-83. Available from: https://doi.org/10.1007/s11121-022-01436-7
  9. Ray D, Sniehotta F, McColl E, Ells L. Barriers and facilitators to implementing practices for prevention of childhood obesity in primary care: A mixed methods systematic review. Obes Rev. 2022;23(4):e13417. Available from: https://doi.org/10.1111/obr.13417
  10. Gelman R, Whelan J, Spiteri S, Duric D, Oakhill W, Cassar S, et al. Adoption, implementation, and sustainability of early childhood feeding, nutrition and active play interventions in real-world settings: a systematic review. Int J Behav Nutr Phys Act. 2023;20(1):32. Available from: https://doi.org/10.1186/s12966-023-01433-1
  11. Chrissini MK, Panagiotakos DB. Public health interventions tackling childhood obesity at European level: A literature review. Prev Med Rep. 2022;30:102068. Available from: https://doi.org/10.1016/j.pmedr.2022.102068
  12. Flodgren G, Helleve A, Selstø A, Fismen AS, Blanchard L, Rutter H, et al. Youth involvement in policy processes in public health, education, and social work—A scoping review. Obesity Reviews. 2024:e13874. Available from: https://doi.org/10.1111/obr.13874
  13. Lee DC, O'Brien KM, McCrabb S, Wolfenden L, Tzelepis F, Barnes C, et al. Strategies for enhancing the implementation of school-based policies or practices targeting diet, physical activity, obesity, tobacco or alcohol use. Cochrane Database Syst Rev. 2024;12(12):CD011677. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD011677.pub4
  14. Barnes C, McCrabb S, Stacey F, Nathan N, Yoong SL, Grady A, et al. Improving implementation of school-based healthy eating and physical activity policies, practices, and programs: a systematic review. Transl Behav Med. 2021;11(7):1365-410. Available from: https://doi.org/10.1093/tbm/ibab037
  15. Wolfenden L, Barnes C, Jones J, Finch M, Wyse RJ, Kingsland M, et al. Strategies to improve the implementation of healthy eating, physical activity and obesity prevention policies, practices or programmes within childcare services. Cochrane Database Syst Rev. 2020;2(2):CD011779. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD011779.pub3
  16. McLoughlin GM, Allen P, Walsh-Bailey C, Brownson RC. A systematic review of school health policy measurement tools: implementation determinants and outcomes. Implement Sci Commun. 2021;2(1):67. Available from: https://doi.org/10.1186/s43058-021-00169-y
  17. Sanchez-Flack JC, Herman A, Buscemi J, Kong A, Bains A, Fitzgibbon ML. A systematic review of the implementation of obesity prevention interventions in early childcare and education settings using the RE-AIM framework. Translational Behavioral Medicine. 2020;10(5):1168-76. Available from: https://doi.org/10.1093/tbm/ibz179
  18. Arlinghaus KR, Schroeder M, Gold A, Goodman LP, Wagner G, Pass M, et al. Outcomes From Healthy Eating and Physical Activity Recognition Programs in Early Child Care and Education: A Scoping Review. Am J Health Promot. 2023;37(1):132-45. Available from: https://doi.org/10.1177/08901171221116064
  19. Kennedy SG, Sanders T, Estabrooks PA, Smith JJ, Lonsdale C, Foster C, et al. Implementation at-scale of school-based physical activity interventions: A systematic review utilizing the RE-AIM framework. Obes Rev. 2021;22(7):e13184. Available from: https://doi.org/10.1111/obr.13184
  20. Higgins E, Booker R. What are the main factors that are thought to impact upon the implementation of a whole school approach to student mental health and wellbeing in schools? A systematic review. International Journal of Wellbeing. 2023;13(2):77-94. Available from: https://doi.org/10.5502/ijw.v13i2.2833
  21. O'Farrell P, Wilson C, Shiel G. Teachers' perceptions of the barriers to assessment of mental health in schools with implications for educational policy: A systematic review. Br J Educ Psychol. 2023;93(1):262-82. Available from: https://doi.org/10.1111/bjep.12553
  22. Richter A, Sjunnestrand M, Romare Strandh M, Hasson H. Implementing School-Based Mental Health Services: A Scoping Review of the Literature Summarizing the Factors That Affect Implementation. Int J Environ Res Public Health. 2022;19(6). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph19063489
  23. Roshan R, Hamid S, Kumar R, Hamdani U, Naqvi S, Zill EH, et al. Utilizing the CFIR framework for mapping the facilitators and barriers of implementing teachers led school mental health programs - a scoping review. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2025;60(3):535-48. Available from: https://doi.org/10.1007/s00127-024-02762-7
  24. Sadjadi M, Blanchard L, Brulle R, Bonell C. Barriers and facilitators to the implementation of Health-Promoting School programmes targeting bullying and violence: a systematic review. Health Educ Res. 2022;36(5):581-99. Available from: https://doi.org/10.1093/her/cyab029
  25. Wankasi HI, Sehularo LA, Rakhudu MA. Dissemination and implementation of a policy on school health in public schools: A systematic review. Curationis. 2020;43(1):e1-e10. Available from: https://doi.org/10.4102/curationis.v43i1.2110
  26. Gallagher AL, Murphy R, Eochaidh CN, Fitzgerald J, Murphy CA, Law J. Implementation Science in School-Based, Universal-Level Intervention Research: A Scoping Review. Lang Speech Hear Serv Sch. 2023;54(4):1173-94. Available from: https://doi.org/10.1044/2023_LSHSS-22-00181
  27. McCarthy S, Griffiths LJ. How Do Leaders Enable and Support the Implementation of Evidence-based Programs and Evidence-informed Practice in Child Welfare? A Systematic Literature Review. Human Service Organizations: Management, Leadership & Governance. 2021;45(5):410-30. Available from: https://doi.org/10.1080/23303131.2021.1929626
  28. Thomson A, Harris E, Peters-Corbett A, Koppel K, Creswell C. Barriers and facilitators of community-based implementation of evidence-based interventions in the UK, for children and young people's mental health promotion, prevention and treatment: rapid scoping review. BJPsych Open. 2023;9(4):e132. Available from: https://doi.org/10.1192/bjo.2023.531
  29. Baffsky R, Ivers R, Cullen P, Wang J, McGillivray L, Torok M. Strategies for Enhancing the Implementation of Universal Mental Health Prevention Programs in Schools: A Systematic Review. Prev Sci. 2023;24(2):337-52. Available from: https://doi.org/10.1007/s11121-022-01434-9
  30. Jeindl R, Hofer V, Bachmann C, Zechmeister-Koss I. Optimising child and adolescent mental health care - a scoping review of international best-practice strategies and service models. Child Adolesc Psychiatry Ment Health. 2023;17(1):135. Available from: https://doi.org/10.1186/s13034-023-00683-y
  31. Forberger S, Reisch LA, Meshkovska B, Lobczowska K, Scheller DA, Wendt J, et al. What we know about the actual implementation process of public physical activity policies: results from a scoping review. Eur J Public Health. 2022;32(Suppl 4):iv59-iv65. Available from: https://doi.org/10.1093/eurpub/ckac089
  32. Curran JA, Gallant AJ, Wong H, Shin HD, Urquhart R, Kontak J, et al. Knowledge translation strategies for policy and action focused on sexual, reproductive, maternal, newborn, child and adolescent health and well-being: a rapid scoping review. BMJ Open. 2022;12(1):e053919. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2021-053919
  33. McIsaac JD, MacQuarrie M, Barich R, Morris S, Turner JC, Rossiter MD. Responsive Feeding Environments in Childcare Settings: A Scoping Review of the Factors Influencing Implementation and Sustainability. Int J Environ Res Public Health. 2022;19(19). Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph191911870
  34. Walsh A, Pieterse P, Mishra N, Chirwa E, Chikalipo M, Msowoya C, et al. Improving breastfeeding support through the implementation of the Baby-Friendly Hospital and Community Initiatives: a scoping review. Int Breastfeed J. 2023;18(1):22. Available from: https://doi.org/10.1186/s13006-023-00556-2
  35. Black M, Barnes A, Baxter S, Beynon C, Clowes M, Dallat M, et al. Learning across the UK: a review of public health systems and policy approaches to early child development since political devolution. J Public Health (Oxf). 2020;42(2):224-38. Available from: https://doi.org/10.1093/pubmed/fdz012
  36. D'Aprano A, Carmody S, Manahan E, Savaglio M, Galvin E, Skouteris H. A rapid review of implementation frameworks underpinning Aboriginal and Torres Strait Islander children's health and social care programs. Aust N Z J Public Health. 2023;47(3):100063. Available from: https://doi.org/10.1016/j.anzjph.2023.100063
  37. Felsher M, Shumet M, Velicu C, Chen Y-T, Nowicka K, Marzec M, et al. A systematic literature review of human papillomavirus vaccination strategies in delivery systems within national and regional immunization programs. Human Vaccines & Immunotherapeutics. 2024;20(1):2319426. Available from: https://doi.org/10.1080/21645515.2024.2319426
  38. Wingen S, Jeck J, Schroeder DC, Wingen-Heimann SM, Drost R, Bottiger BW. Facilitators and barriers for the implementation of resuscitation training programmes for schoolchildren: A systematic review. Eur J Anaesthesiol. 2022;39(8):711-9. Available from: https://doi.org/10.1097/EJA.0000000000001643
  39. Weeks A. Important Factors for Evidence-Based Implementation in Child Welfare Settings: A Systematic Review. J Evid Based Soc Work (2019). 2021;18(2):129-54. Available from: https://doi.org/10.1080/26408066.2020.1807433
  40. Caffrey L, Browne F. The challenge of implementation in complex, adaptive child welfare systems: A realist synthesis of signs of safety. Children and Youth Services Review. 2023;150. Available from: https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2023.106992
  41. Pinto R, Canario C, Leijten P, Rodrigo MJ, Cruz O. Implementation of Parenting Programs in Real-World Community Settings: A Scoping Review. Clin Child Fam Psychol Rev. 2024;27(1):74-90. Available from: https://doi.org/10.1007/s10567-023-00465-0
  42. Cho E, Tugendrajch SK, McMillen JC, Proctor EK, Hawley KM. Implementation of Evidence-Based Practices within Treatment-As-Usual and Evidence-Based Practice Initiatives. Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services Research. 2022;49(5):757-84. Available from: https://doi.org/10.1007/s10488-022-01197-z
  43. Social-och hälsovårdsministeriet. Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste) 2012–2015. Social- och hälsovårdsministeriet; 2012. [accessed March 6 2025]. Available from: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/72126/URN%3ANBN%3Afi-fe201504223381.pdf?sequence=1&isAllowed=y
  44. MacDonald G, Garcia D, Honeycutt S, Weissman J, Bryant T, Zaza S, et al. Core performance measures : a systematic approach to process and outcome evaluation across the steps to a HealthierUS cooperative agreement program. Atlanta, GA: Centers for Disease, Control Prevention; 2007. [accessed March 7 2025]. Available from: https://stacks.cdc.gov/view/cdc/39869
  45. Bäck A. A view from the top : the local politico-administrative leadership in implementing evidence-based practice in social services: Karolinska Institutet; 2021. [accessed March 6 2025]. Available from: https://openarchive.ki.se/articles/thesis/A_view_from_the_top_the_local_politico-administrative_leadership_in_implementing_evidence-based_practice_in_social_services/26920303
  46. Strehlenert H. From policy to practice : exploring the implementation of a national policy for improving health and social care: Karolinska Institutet; 2017. Available from: https://openarchive.ki.se/articles/thesis/From_policy_to_practice_exploring_the_implementation_of_a_national_policy_for_improving_health_and_social_care/26918683
  47. Baan A-M, Lewis J, Wills E, Ott E, Lloyd A, Bristow D. Implementation minded policy making. Wales: Wales Centre for Public Policy; 2023. [accessed March 6 2025]. Available from: chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.wcpp.org.uk/wp-content/uploads/2023/11/Implementation-Minded-Policy-Making.pdf
  48. Office ANA. Successful Implementation of Policy Initiatives. Canberra: Australian National Audit Office; 2014. [accessed March 6 2025]. Available from: https://nla.gov.au/nla.obj-494733031/view
Sidan uppdaterad
Till toppen