Ultraljudsundersökning för tidig upptäckt av höftledsdislokation hos nyfödda

Alerts bedömning

Version: 1.1

Metod och målgrupp

Tidig upptäckt och behandling av en defekt i höftleden som innebär att lårbenshuvudet helt eller delvis har glidit ur sitt normala läge (höftleds­dislokation) förväntas ge bättre behandlingsresultat än om behandlingen sätts in först när besvär uppstår. Med hjälp av screening kan andelen barn som senare i livet får en haltande gång, ledsmärta och eventuellt behov av ledprotes nedbringas. Sedan början av 1950-talet undersöks därför höfterna hos alla nyfödda barn med en klinisk undersökningsmetod (Ortolanis eller Palmén/Barlows test). Förekomsten av manifest och sent diagnostiserad höftledsluxation (rubbning av ledytorna) visades i en studie som gjordes på 40- och 50-talet, dvs innan klinisk screening infördes, vara 0,9 promille per år. Med dagens födelsetal skulle det motsvara 90–100 fall per år. Eftersom klinisk screening leder till behandling av cirka 1 200 barn i Sverige årligen, samtidigt som defekten inte kan identifieras hos alla barn som skulle ha nytta av tidig behandling, har en speciell typ av ultraljudsundersökning (anterior-dynamisk) prövats i liten skala som en alternativ screeningmetod. Samtliga nyfödda barn i Sverige utgör potentiell målgrupp, vilket skulle innebära att mellan 90 000 och 100 000 undersöks per år.

Patientnytta

I en pågående svensk studie av screening för höftledsdislokation jämförs Ortolanis test med anterior-dynamisk ultraljudsundersökning. Ett delresultat, omfattande 4 430 barn, visade att andelen positiva fynd var 17,8 respektive 1,8 promille. Ett positivt fynd innebär att barnet blir föremål för behandling. Trots att en betydligt lägre andel behövde genomgå behandling vid användningen av anterior-dynamisk ultraljudsundersökning fanns det inget som pekade på att andelen falskt negativa fynd skulle vara högre än då Ortolanis test används. Resultaten är hittills osäkra eftersom de grundar sig på en, för denna typ av frågeställning, liten undersökt population. Undersökning med ultraljud har inga kända risker för komplikationer eller biverkningar för barnen.

Ekonomiska aspekter

Det saknas vetenskapliga studier om kostnadseffektiviteten.

Vetenskapligt kunskapsläge

Det finns ringa* vetenskaplig dokumentation avseende kortsiktiga effekter av screening med anterior-dynamisk ultraljudsmetod för tidig upptäckt av höftledsdislokation. Det finns i dagsläget ingen* vetenskaplig dokumentation om de långsiktiga effekterna eller om metodens kostnadseffektivitet.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med John E Andersson, överläkare, med dr, Barn- och Ungdomskliniken, Blekinge­sjukhuset, Karlskrona. Rapporten har granskats av Bertil Romanus, docent, överläkare, Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra och Lars Öhberg, överläkare, Diagnostisk radiologi, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.