Screening för kolorektal cancer

Alerts bedömning

Version: 2

Metod och målgrupp

Varje år dör cirka 2 500 svenskar på grund av cancer i tjocktarmen (kolon) eller ändtarmen (rektum). Ett sätt att minska sjuk- och dödligheten är att möjliggöra upptäckt i ett tidigare, mer gynnsamt stadium, då cancern och dess förstadier kan opereras med gott resultat. Allmän screening i befolkningen kan genomföras med hjälp av ett test, Hemoccult, som mäter dolt blod i avföringen. Varje deltagare skickar per post ett avföringsprov till laboratorium för analys. Vid fynd av blod i avföringen görs ytterligare undersökningar, vanligen med koloskopi. Om cancer då påvisas, görs i regel ett operativt ingrepp.

Patientnytta

Effekten av screening för kolorektal cancer med hjälp av Hemoccult-test, har studerats i fyra stora randomiserade studier. Resultaten visar entydigt att screening minskar dödligheten i kolorektal cancer. Den absoluta risken minskar med mellan 0,08 och 0,26 procent. Koloskopi, som används som uppföljande undersökning, är förenad med visst obehag och kan orsaka få, men allvarliga komplikationer i form av perforation av tarmväggen.

Etiska aspekter

Screening för kolorektal cancer innehåller en rad etiska problem. Nyttan av screening i form av vunna levnadsår skall vägas mot risker, obehag, tidsuppoffring och andra kostnader som screeningen innebär för ett stort antal personer. Ett särskilt etiskt problem utgör den höga andelen falskt positiva undersökningsresultat som Hemoccult-test leder till. Tills vidare bör screening för kolorektal cancer betraktas som försöksverksamhet. Det är därför angeläget att alla personer som inbjuds att delta erhåller korrekt information om den förväntade nyttan och riskerna.

Ekonomiska aspekter

Kostnadseffektivitet har beräknats i flera modellstudier från andra länder. Den beräknade kostnaden per vunnet levnadsår har i olika studier varierat mellan 20 000 och 400 000 kronor. SBU har utifrån data från en dansk studie skattat de ekonomiska konsekvenserna av ett svenskt screeningprogram för ålders­kohorten 45-75 år. Analysen visar att man skulle minska antalet dödsfall med drygt 400 per år till en kostnad av 139 miljoner kronor. Kostnaden för att undvika ett dödsfall i kolorektal cancer uppgår därmed till cirka 300 000 kronor.

Kunskapsläge

Det finns god* vetenskaplig dokumentation om metodens effekter på dödlighet. Det finns viss* kunskap om risker och biverkningar. Det finns viss* kunskap om kostnader och kostnadseffektivitet av screening för kolorektal cancer.

Vetenskapliga resultat talar för att man genom screening kan minska dödligheten i kolorektal cancer. Emellertid varierar effekten mellan olika undersökningar på grund av olikheter i programmens uppläggning. De vinster i vunna levnadsår som möjligen kan uppnås med ett allmänt screeningprogram måste vägas mot kostnader och befarade negativa effekter. Införande av allmän screening för kolorektal cancer i Sverige skulle kräva omfördelningar av kvalificerad personal från annan sjukvårdsverksamhet och omfattande organisatoriska förändringar. Med tanke på osäkerheten rörande den optimala utformningen av program, de negativa konsekvenserna, kravet på omfördelning av sjukvårdresurser och bristfällig kunskap om psykologiska effekter liksom kostnadseffektivitet, bör allmän screening för kolorektal cancer tills vidare endast ske inom ramen för vetenskapliga utvärderingar.

*Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Gunnar Arbman, med dr, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Hans Brevinge, docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Karin Bäckman, ekonom, CMT, Linköpings Universitet, och Lars Påhlman, professor, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Rapporten har granskats av Göran Ekelund, docent, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.