Screening för ärftlig hemokromatos med genteknik

Alerts bedömning

Version: 2

Metod och målgrupp

Hemokromatos (ärftligt järnöverskott) orsakas av ett recessivt anlag och är i vårt land den vanligaste ärftliga sjukdomen. Personer som fått ett sjukdomsanlag från vardera föräldern och därmed är dubbla anlagsbärare (homozygoter eller sammansatta heterozygoter) har en ökad absorption av järn från kosten. Med åren kan så stora mängder järn upplagras i kroppen att allvarliga organskador, t ex levercirrhos (skrumplever), diabetes, ledskador samt hjärtsvikt, utvecklas. Sjukdomen kan behandlas med hjälp av upprepade blodtappningar, varvid överskottet av järn avlägsnas. Det finns två olika strategier vid screening för hemokromatos. Antingen görs först ett gentest vilket följs av järntester, eller tvärt om. Undersökningen utförs på ett enkelt blodprov. Screening för hemokromatos kan erbjudas till riktade målgrupper. Denna rapport avser dock generell screening för sjukdomen.

Patientnytta

Generell screening med hjälp av genetisk undersökning skulle kunna vara en effektiv metod för att upptäcka sjukdomen i ett gynnsamt skede, då den kan behandlas framgångsrikt. Därmed skulle allvarliga komplikationer kunna förebyggas. Det är dock oklart hur stor andel av de identifierade dubbla anlagsbärarna som kommer att utveckla allvarlig sjukdom och därför skulle ha nytta av en tidig diagnos och behandling. I en amerikansk populationsstudie gentestades 41 000 personer. Bland dessa identifierades 150 dubbla anlagsbärare. Endast en hade kliniska tecken som skulle ha lett till diagnos. I en norsk populationsstudie då järntester föregick gentestet, nydiagnostiserades cirka 270 fall av hemokromatos bland 65 000 personer. Endast hos fyra personer fastställdes allvarlig organskada i form av levercirrhos.

Etiska aspekter

All screening för ärftligt betingade sjukdomar är förknippad med etisk problematik eftersom man identifierar anlag för sjukdom hos symtomfria individer.

Ekonomiska aspekter

Eftersom det är oklart hur många av de dubbla anlagsbärarna som verkligen insjuknar och sjukdomens naturalförlopp fortfarande till stora delar är okänt, kan kostnadseffektiviteten av generell screening inte uppskattas.

Kunskapsläge

Det finns i dag ringa* vetenskaplig dokumentation om för- och nackdelar med generell screening för ärftlig hemokromatos med hjälp av genetisk undersökning. Det finns ingen* vetenskaplig dokumentation om långsiktiga konsekvenser av en sådan screening eller om dess kostnadseffektivitet.

Kunskaperna om genmutationens penetrans och sjukdomens naturalförlopp är begränsade. Det är därför inte aktuellt med generell screening för ärftlig hemokromatos annat än inom ramen för vetenskapliga studier som möjliggör utvärdering. Eftersom de järntabletter som utdelas efter blodgivning är en potentiellt toxisk medicinering för personer som har hemokromatos, bör i första hand konsekvenser av screening av blodgivare undersökas.

*Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Sigvard Olsson, docent, Hematologisektionen, Medicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Rapporten har granskats av Rolf Hultcrantz, professor, Gastroenterologikliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm, och Ulf Kristoffersson, docent, Genetiska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund.