Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Mjuk massage vid demenssjukdom
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Alerts bedömning
Version: 1
Metod och målgrupp
Mjuk massage kan sägas utgöra ett samlingsbegrepp för interventioner som t ex taktil stimulering, taktil massage, aromaterapimassage, hudmassage, beröringsmassage och efflurage. Mjuk massage ges bland annat till patienter med demenssjukdom, som ett komplement till annan omvårdnad och behandling, i samband med dagliga vårdrutiner. Syftet är att ge ökat välbefinnande, minska stress och ge smärtlindring, för att därigenom dämpa oro och aggressivitet hos patienten. Mjuk massage kan ges på olika delar av kroppen och utföras av personal eller anhöriga. Det förekommer variationer i hur ofta och länge massagen ges. Den potentiella målgruppen för behandling är stor.
Patientnytta
Effekten av mjuk massage, oftast i form av handmassage, har studerats i ett fåtal små och korta studier. Långtidsstudier saknas. Det finns en kontrollerad studie av 16 patienter. Resultaten tyder på att massage kan ge positiv effekt på depression, ångest, humör, vaken- och kontaktbarhet samt på vissa minnesfunktioner. Dessutom finns tre studier med före-efter-design. I en av dessa uppmättes signifikanta effekter i form av lägre frekvens och intensitet av slag, skrik, flykt och försök att ta tag i vårdaren. I en studie uppmättes färre ångestbeteenden efter intervention och i två studier uppmättes lägre puls efter varje massagetillfälle jämfört med före. I ytterligare en studie av effekten på upprört beteende, gav massagen upphov till motstridiga resultat. Sammanfattningsvis tycks mjuk massage kunna ge upphov till positiva effekter hos gruppen demenssjuka. Studierna är dock för små för att säkra slutsatser ska kunna dras.
Etiska aspekter
Vid behandling av patienter med låg autonomi, vilket är fallet vid demenssjukdom, är begrepp som frivillighet och samtycke hos patienten och anhöriga centrala. Frivilligheten är avgörande för att massagen inte ska upplevas påträngande och kränkande för patienten och tvingande för vårdaren.
Ekonomiska aspekter
Hälsoekonomiska studier av effekterna av massage saknas.
Kunskapsläget
Det finns ringa* vetenskaplig dokumentation kring effekten av mjuk massage till demenssjuka patienter. Det finns ingen* vetenskaplig dokumentation om kostnader och kostnadseffektivitet.
Eftersom kunskapen om effekter av och kostnader för massage är mycket begränsad, bör större multicenterstudier som utvärderar detta utföras innan metoden införs i rutinsjukvård.
* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.
Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Mona Kihlgren, docent, Centrum för omvårdnadsvetenskap, Universitetssjukhuset, Örebro, Åsa Krusebrant, fil mag, högskoleadjunkt, Röda Korsets högskola, Stockholm och Kirsti Skovdahl, magister i omvårdnad, doktorand, Centrum för omvårdnadsvetenskap, Universitetssjukhuset, Örebro. Rapporten har granskats av PO Sandman, professor, Omvårdnad, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Kenneth Asplund, professor, Omvårdnad, Mitthögskolan, Sundsvall.
Läs mer om vård och omsorg om äldre på Kunskapsguiden
Alert bedrivs i samverkan mellan SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.
Citera denna SBU Alert-rapport: SBU Alert. Mjuk massage vid demenssjukdom. Version 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2002. http://www.sbu.se