Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Instrument för bedömning av suicidrisk
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Slutsatser
- Det saknas vetenskapligt stöd för att något skattningsinstrument har tillräcklig tillförlitlighet för att användas för att förutsäga framtida suicid (80 % sensitivitet, 50 % specificitet). Instrument med hög sensitivitet kan dock fylla en funktion som pedagogiskt stöd för mindre erfarna kliniker.
- Det finns starkt vetenskapligt stöd för att skattningsinstrumentet SAD PERSONS Scale har mycket låg sensitivitet; en majoritet av personer som senare gör någon suicidhandling identifieras inte.
- Det behövs forskning som utvärderar om bedömningen av suicidrisk förbättras av att instrument används som komplement till den kliniska bedömningen. Idag saknas det studier.
- Det behövs mer forskning för att klarlägga vilken tillförlitlighet de vanligen använda skattningsinstrumenten SUAS och C-SSRS har.
- Det saknas studier som utvärderar om suicidfrågan i depressionsskalan MADRS kan predicera suicidhandling.
Citera denna rapport: SBU. Instrument för bedömning av suicidrisk. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU-rapport nr 242. ISBN 978-91-85413-86-7.
Tre frågor till Bo Runeson, ordförande för rapporten
Bo Runeson, professor i psykiatri.
Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?
Det saknas evidens för att de granskade intervjuinstrumenten för bedömning av suicidrisk på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga suicidrisk.
Vad hoppas du ska hända i vården?
Det är mycket svårt att bedöma suicidrisk, det finns en medvetenhet om detta inom vården. Det behövs förtroendefulla grundliga samtal för att försöka bedöma risken för en suicidhandling. Instrumenten kan ändå vara användbara för ny och oerfaren personal för att inhämta relevant och enhetlig information.
Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?
Att det trots att det gjorts flera stora studier av instrument för suicidriskbedömning finns mycket få studier med kort uppföljningstid, det är viktigt för att man ska kunna identifiera risk den närmaste tiden efter bedömningen.
Projektgrupp
Sakkunniga
- Bo Runeson (ordförande)
- Tobias Edbom
- Ingalill Jildevik Adamsson
- Anna Lindblad
- Margda Waern
SBU
- Jenny Odeberg (projektledare)
- Elisabeth Gustafsson (projektadministratör)
- Harald Gyllensvärd (hälsoekonom)
- Hanna Olofsson (informationsspecialist)
- Agneta Pettersson (biträdande projektledare)