Individanpassad vård av underburna barn – NIDCAP

Sammanfattning och slutsatser

Metod och målgrupp

Omvårdnaden av sjuka nyfödda barn och underburna barn har utvecklats kraftigt under senare år. Olika metoder med syfte att främja anknytning, amning och neurologisk utveckling har införts i sjukvården, både i Sverige och internationellt. Ett gemensamt drag för dessa metoder är att de fokuserar på det nyfödda barnet som en individ som har förmåga att interagera med sin omgivning. Interventionsmodellen Neonatal Individualized Developmental Care and Assessment Program (NIDCAP) har utvecklats med syfte att stimulera underburna barn på en nivå som är anpassad till barnets neurologiska mognadsgrad. I Sverige föds årligen cirka 2 800 barn med en födelsevikt som är lägre än 2 500 gram. Av dessa har cirka 500 en födelsevikt som understiger 1 500 gram. Målgruppen för NIDCAP är underburna barn utan att någon exakt gräns för graviditetslängd eller födelsevikt angivits.

Frågeställning

I denna utvärdering, som baseras på en systematisk litteraturöversikt, är frågeställningen vilka effekter för underburna barn som användandet av NIDCAP medför vad gäller psykomotorisk utvecklingeurologisk status och medicinska/vårdmässiga utfall under vårdtiden, samt vilka kostnadsmässiga effekter metoden kan få.

Patientnytta

Kunskapssammanställningen om effekter av NIDCAP baseras på elva artiklar vilka grundar sig på sex randomiserade kontrollerade studier. Totalt ingår 250 barn. Studierna bedöms genomgående ha medelhögt bevisvärde. Det rör sig huvudsakligen om små studier och i några av dem har man studerat många olika resultatvariabler rörande exempelvis behov av andningsstöd, uppfödning/tillväxt och komplikationer, vilket reducerat studiernas bevisvärde i viss mån. Psykomotorisk utveckling och neurologisk status har jämförts mellan studie- och kontrollgrupp i alla studier. Uppföljningstiden i studierna är som längst drygt fem år. I samtliga studier kan konstateras att för de utfallsvariabler där en signifikant skillnad har identifierats mellan interventions- och kontrollgrupp var resultaten bättre för NIDCAP-gruppen. Dessa förbättringar har framför allt påvisats inom kognitiv och psykomotorisk utveckling. Resultaten visade även ett reducerat behov av andningsstöd.

Ekonomiska aspekter

NIDCAP innebär kostnader för specialutbildning för personal samt kostnader för den kontinuerligt pågående beteendeobservationen som metoden är förenad med. Ingen studie har identifierats där metodens totala kostnader har vägts mot dess effekter.

SBU:s bedömning av kunskapsläget

Det vetenskapliga stödet för att NIDCAP påverkar underburna barns kognitiva och motoriska utveckling i positiv riktning är begränsat (Evidensstyrka 3)*. Det vetenskapliga underlaget för att värdera effekten av NIDCAP skulle betydligt förbättras av en tillräckligt omfattande studie med lång uppföljningstid och med tydligt fokus på en eller ett par viktiga resultatvariabler.

* Detta är en gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på;
Evidensstyrka 1 – starkt vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av minst två oberoende studier med högt bevisvärde eller en god systematisk översikt.
Evidensstyrka 2 – måttligt starkt vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av en studie med högt bevisvärde och minst två studier med medelhögt bevisvärde.
Evidensstyrka 3 – begränsat vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av minst två studier med medelhögt bevisvärde.
Otillräckligt vetenskapligt underlag – Inga slutsatser kan dras eftersom identifierade studier saknar tillräckligt bevisvärde.
Motsägande vetenskapligt underlag – Inga slutsatser kan dras när det finns studier som har samma bevisvärde men vilkas resultat är motstridiga.

Detta är SBU:s sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som är framtagen av SBU i samarbete med Lars Wallin, med dr, leg sjuksköterska, vårdforskare vid enheten för Clinical Research Utilization, Karolinska Universitetssjukhuset, och Mats Eriksson, med dr, leg sjuksköterska, forskningshandläggare, Kansliet för forskning och utbildning, Örebro läns landsting. Rapporten har granskats av Uwe Ewald, professor, överläkare, verksamhetschef, Neonatalkliniken, Akademiska sjukhuset (läs granskningsutlåtande), och Viveca Lindh, dr med vet, leg sjuksköterska, universitetslektor, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.