Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Human papillomvirus-test vid primär screening för cellförändringar på livmoderhalsen

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Publicerad:

Alerts bedömning

Version: 1

Metod och målgrupp

Årligen tas cirka 800 000 cellprover i syfte att upptäcka förstadier till livmoderhalscancer (cervixcancer). Dessa prover tas i och utanför organiserade screeningprogram och benämns primärscreening. Därutöver tas ett stort antal prover på andra indikationer - exempelvis som led i utredning av påvisade cellförändringar. Vissa typer av humant papillomvirus (HPV), så kallade högrisk eller onkogena HPV, anses vara den bakomliggande orsaken till den vanligaste formen av cancer (skivepitelcancer) i livmoderhalsen. Ett test är framtaget för att mäta förekomst av HPV som kan användas som tillägg till cytologprovet eller ersätta detta som screeningmetod.

Patientnytta

HPV-testets egenskaper (sensitivitet och specificitet) har studerats i flera undersökningar. Den långa latenstiden från HPV-infektion tills dess att cancer eller förstadier till cancer uppstår, gör det besvärligt att utvärdera patientnyttan av HPV-testet. Det pågår flera utvärderingar av metoden i Sverige och andra länder men det kommer att dröja flera år innan resultat från dessa finns tillgängliga.

Kunskapsläge

Det finns idag ringa* vetenskaplig dokumentation som visar effekten av att införa HPV test som screeningmetod med avseende på minskad morbiditet och mortalitet. Det finns ringa* dokumentation om kostnadseffektivitet. Inte heller finns det något vetenskapligt underlag som visar hur screeningprogram med tillägg av HPV test skall genomföras på bästa sätt - vid vilka åldrar och med vilka intervall. Ytterligare utvärderingar med modellförsök liksom randomiserade kontrollerade studier med slutmål minskad cancerincidens och ökad överlevnad behövs innan metoden kan bli aktuell att införas i rutin.

Screening med HPV-test bör därför tills vidare endast ske inom ramen för vetenskapliga försök. Sådana bör också omfatta psykologiska och ekonomiska konsekvenser. Det är angeläget att personer som ingår i sådana försök informeras på ett adekvat sätt om bristen på kunskap om metodens nytta och om andra konsekvenser.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Elisabeth Persson, docent, Kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm. Rapporten har granskats av Björn Strander, överläkare, samordningsansvarig för Gynekologisk Cellprovskontroll, Västra Götalandsregionen, tillika sekreterare i HARG.

Alert bedrivs i samverkan mellan SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU Alert. Human papillomvirus-test vid primär screening för cellförändringar på livmoderhalsen. Version 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2000. http://www.sbu.se

Sidan publicerad