Abciximab vid behandling av kranskärlssjukdom

Alerts bedömning

Version: 1

Metod och målgrupp

Monoklonala antikroppar (Abciximab) används som tilläggsbehandling till heparin och acetylsalicylsyra (ASA) för att motverka blodproppsbildning vid olika kranskärlsingrepp via kateter (Percutaneous intervention; PCI). PCI innefattar idag ett flertal olika tekniker såsom t ex ballongvidgning (PTCA) och inplacering av stent. Den primära målgruppen beräknas till cirka 3 500 patienter per år.

Patientnytta, risker och biverkningar

I flera stora randomiserade studier har tilläggsbehandling med abciximab i samband med kranskärlsingrepp via kateter inneburit minskade komplikationer och bättre långtidsresultat. Patienter med pågående blodproppsbildning i kranskärlen, eller med komplicerade och svårbehandlade förträngningar tycks ha störst nytta av denna behandling i samband med PCI. Resultaten har visat sig särskilt goda för patienter som även har diabetes.

Ekonomiska aspekter

Amerikanska data visar att totalkostnaderna för kranskärlsingrepp i tidsperspektivet 6–12 månader blir något högre med abciximab. Med en utbredd användning av abciximab som tilläggsbehandling vid PCI förväntas läkemedelskostnaderna i Sverige att öka med 30–40 miljoner kronor per år.

Kunskapsläget

Alert bedömer att det finns god* vetenskaplig dokumentation om nyttan av abciximab vid kranskärlsingrepp med kateter för definierade grupper. Det finns viss* dokumentation om långtidsresultat men ringa* dokumentation om kostnadseffektivitet.

Abciximab har även prövats som tilläggsbehandling till PCI vid akut hjärtinfarkt och vid primär behandling av instabil kranskärlssjukdom. Det är ännu inte vetenskapligt säkerställt att abciximab gör nytta vid dessa indikationer. Preliminära data talar snarare för att abciximab vid instabil kranskärlsjukdom inte ger några önskvärda effekter. Användningen bör begränsas till evidensbaserade indikationer eller följas upp så att bättre kunskap om läkemedlets effekter erhålls. Kostnadeffektiviteten hos abciximab bör belysas för svenska förhållanden med hjälp av data från pågående studier. 

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Lars Grip, docent, Kardiologi, Division B, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Rapporten har granskats av Kurt Boman, docent, Medicinkliniken, Skellefteå Lasarett, Skellefteå.