Viss vägledning med de strukturerade metoder som används vid bedömning av ungdomar som begått brott

SBU har utvärderat den forskning som finns på strukturerade risk- och behovsbedömningsmetoder som används för ungdomar som begått kriminella handlingar. Genomgången innefattar studier av unga i åldern 12 till 18 år, totalt 21 698 personer.

Strukturerade risk- och behovsbedömningar ger troligen vägledning vid bedömning av ungdomars risk för återfall i våld och annan kriminalitet. Vilken vägledning man får vid en så kallad sedvanlig bedömning, det vill säga utan stöd av en strukturerad metod, går däremot inte att uttala sig om, skriver SBU.

I denna övergripande bedömning är det metoderna YLS/CMI samt SAVRY som studerats mest. Den praxisunderökning som SBU gjort visar att båda används i Sverige, framför allt av Statens Institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Användningen är inte lika stor inom barn- och ungdomspsykiatrin eller inom socialtjänsten.

Strukturerade risk- och behovsbedömningsmetoder kan möjligen identifiera de ungdomar som har låg risk att återfalla i våld och annan kriminalitet, konstaterar SBU. Av dessa bedöms ungefär sju av tio korrekt. Några ungdomar som bedömts ha låg risk kommer alltså att begå brott. Svårare är det att slå fast hur bra samma metoder är på att identifiera ungdomar med medelhög till hög risk för återfall. Det beror bland annat på att insatser som satts in just för att förhindra fortsatt kriminalitet kan ha påverkat resultaten i studierna.

Genomgångens kvalitativa del visade att yrkesverksamma som arbetar med risk- och behovsbedömning upplever metoderna som ett stöd, men också som tidskrävande.

Även ekonomiska och etiska aspekter ingår i SBU:s rapport.

Läs rapporten Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet

Publicerad 20 november 2019