Den nya utvärderingen följer upp en tidigare SBU-rapport genom att undersöka om effekterna av SEL-program skiljer sig beroende på de deltagande barnens demografiska faktorer och grad av psykiskt välbefinnande när programmet påbörjades. Programmen gavs i förskolor och skolor och hade en universell ansats, det vill säga gavs till samtliga barn. SEL-programmen finns i olika varianter och är spridda över hela världen. I rapporten ingår data från nästan 100 000 barn och ungdomar, från 22 länder.
– Huvudbudskapet är att resultaten gäller brett oavsett ålder, kön och socioekonomisk status, vilket visar att programmen generellt sett fungerar väl och inte gynnar någon grupp framför andra, säger Leif Strömwall, projektledare på SBU.
Sammantaget visar SBU:s tidigare granskning och denna fördjupning att SEL-program har medelstora eller små positiva effekter på sådana förmågor som stödjer det psykiska välbefinnandet: Barnens självkontroll, sociala medvetenhet, relationskompetens, resiliens och copingstrategier. För barn och ungdomar i åldern 12 till 18 år kan programmen även ha positiva effekter på det upplevda psykiska välbefinnandet.
SEL-program stärker socioemotionella färdigheter som i sin tur kan bidra till bättre psykiskt välbefinnande. Bristande psykiskt välbefinnande kan bland annat påverka barns skolprestationer negativt och ofullständiga betyg från grundskolan ökar i sin tur risken för framtida psykosociala problem.
– Vi kan inte se några negativa effekter av SEL-programmen i underlaget. Om de skulle förmedlas till alla barn och ungdomar via förskola och skola ökar möjligheten för fler att bibehålla eller förbättra sina förmågor till psykiskt välbefinnande. Det här är en förhållandevis billig intervention som en klasslärare kan förmedla till sina elever, säger Anneli Ivarsson, professor och barnläkare vid Umeå universitet och Region Västerbotten och sakkunnig i SBU:s projekt.
Pressmeddelande 28 februari 2024