Effekter av stöd till anhöriga som vårdar äldre med demenssjukdom eller sköra äldre

Denna publikation är ursprungligen publicerad av Socialstyrelsen. I och med SBU:s utvidgade uppdrag från 1 juli 2015 tar SBU över uppgiften från Socialstyrelsen att även utvärdera det vetenskapliga stödet inom socialtjänsten.

Sammanfattning

Syftet med denna systematiska översikt är att utvärdera utbildningsprogram, psykosocialt stöd och kombinationsprogram som ska underlätta för anhöriga som vårdar en äldre person med demenssjukdom eller en skör äldre person.

Kombinationsprogram som ges till anhöriga som vårdar äldre med demenssjukdom gör att de anhöriga upplever mindre belastning och mindre depressionssymtom. Samtidigt minskar även de äldres beteendeproblem. Det vetenskapliga underlaget för detta är måttligt starkt. Dessa resultat gäller uppföljningar som har gjorts 4–6 månader efter interventionens början när kombinationsprogrammen jämförts med den ordinarie interventionen, en annan specificerad intervention eller anhöriga som står på väntelistan för att få interventionen. Skillnaderna är små men de är statistiskt säkerställda.

Kombinationsprogrammen bestod av utbildning, psykosocialt stöd och/eller olika typer av färdighetsträning. Alla dessa interventioner gavs i strukturerad form, hemma eller utanför hemmet, antingen individuellt eller i grupp. Enligt studierna är det vanligt att de anhöriga har fått 9 till 10 sessioner under en period på cirka 4 månader.

Sessionerna har som regel följt givna teman och det har givits tid för deltagarna att tillämpa kunskaperna i sin vardag. Sessionerna har som regel utförts av särskilt utbildad personal.

För renodlade utbildningsprogram eller enbart socialt stöd är det vetenskapliga underlaget begränsat eller otillräckligt vilket innebär att en stor osäkerhet finns kring effekter av dessa interventioner. Även för interventioner till anhöriga som vårdar sköra äldre är det vetenskapliga underlaget otillräckligt eller begränsat på grund av brist på studier av god kvalitet.

Det vetenskapliga underlaget består nästan uteslutande av utländska studier, men Socialstyrelsen bedömer ändå att resultaten är relevanta för Sverige, bland annat eftersom resultaten är så samstämmiga mellan de olika länderna och miljöerna där interventionerna gavs. Interventionerna är av den typ som erbjuds eller kan erbjudas i Sverige.

Inom följande två områden behövs ytterligare kunskap i form av kartläggningar eller översikter av forskningslitteraturen:

• effekter av interventioner med särskilt fokus på förvärvsarbetande anhöriga som vårdar äldre sjuka personer
• kostnadseffektiviteten av anhöriginterventioner.

Ett område där det finns behov av fler välgjorda studier gäller effekter av interventioner till anhöriga som vårdar sköra äldre.