Observera att det är möjligt att ladda ner hela eller delar av en publikation. Denna pdf/utskrift behöver därför inte vara komplett. Hela publikationen och den senaste versionen hittar ni på www.sbu.se/ut202316
Vilken sammanställd forskning och vetenskapliga studier finns som undersöker effekter av psykologiska behandlingar vid utmattningssyndrom?
Frågeställare: Utvecklingsprojekt i Västra Götalandsregionen
SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning och studieurval inte identifierat någon relevant systematisk översikt som undersöker effekter av psykologisk behandling vid utmattningssyndrom.
Upplysningstjänsten har identifierat nio artiklar från sex primärstudier som har undersökt effekter av olika psykologiska eller multimodala behandlingar (där psykologisk behandling ingår) för patienter som har diagnostiserats med utmattningssyndrom enligt svenska diagnoskriterier. Dessutom identifierades tolv artiklar från tio primärstudier med studiedeltagare vars tillstånd kan anses vara närliggande till populationen med utmattningssyndrom, såsom anpassningsstörning och arbetsrelaterad stress. I ungefär hälften av studierna ingick den psykologiska behandlingen som en del av en mer omfattande multimodal behandling.
Primärstudier granskas inte av Upplysningstjänsten med avseende på risk för bias och därför redovisas inga resultat eller slutsatser i svaret, men studiernas utformning beskrivs kortfattat i tabell och text.
Utmattningssyndrom och andra stressrelaterade tillstånd är vanliga diagnoser vid långtidssjukskrivning i Sverige1, och det är den diagnoskategori som har ökat mest det senaste decenniet [1] [2]. Under pandemiåren 2020 och 2021 sågs en minskning av sjukskrivningar på grund av stress och psykisk ohälsa, för att sedan öka igen under år 2022 [3]. Av alla stressrelaterade pågående sjukfall utgörs cirka 80 procent av kvinnor. I denna diagnosgrupp återfinns utmattningssyndrom, en svensk diagnos som togs fram av Socialstyrelsen år 2003 [4] och blev ICD-10-diagnos (F43.8A) år 2005 [5]2.
1. Som långtidssjukskrivning räknas här sjukfall längre än 90 dagar.
2. Det pågår för närvarande ett arbete med att se över diagnoskriterierna för utmattningssyndrom. Detta arbete har initierats av olika professionsföreningar (personlig kommunikation med författare till rapporten från år 2003 [4]).
Utmattningssyndrom kännetecknas av fysiska och psykiska symtom på utmattning som utvecklats till följd av omfattande stress under minst ett halvår. Vanliga symtom är koncentrationssvårigheter eller minnesstörningar, nedsatt förmåga att hantera krav eller tidspress, känslomässig labilitet, sömnstörningar, kroppslig svaghet, fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet [6].
Eftersom diagnosen utmattningssyndrom är specifik för Sverige finns det begränsad forskning som baserats på personer utifrån diagnosens angivna kriterier. I den vetenskapliga litteraturen finns däremot andra begrepp som beskriver tillstånd som i många avseenden liknar utmattningssyndrom, till exempel burnout (utbrändhet) och adjustment disorders (anpassningsstörningar).
Gemensamt för de olika begrepp som beskriver utmattningsliknande tillstånd är att de ska ha föregåtts av en längre periods stressexponering. Det är vanligt att patienter berättar att den stress de upplever har att göra med deras arbetsplats och arbetssituation, men faktorer i privat- och familjeliv kan också bidra [7]. Det finns vetenskapligt stöd för att faktorer i en persons arbetssituation och arbetsmiljö har ett samband med både stress- och depressionssymtom [8].
Behandling och rehabilitering anpassas efter patientens besvär och kan innehålla exempelvis läkemedelsbehandling, information och utbildning eller fysioterapi [9]. Många patienter erbjuds också någon form av psykologisk behandling. I detta sammanhang är det värdefullt att veta vilka psykologiska behandlingsformer för patienter med utmattningssyndrom som har undersökts i forskningsstudier.
Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO3:
3. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling), comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).
Upplysningstjänsten har gjort sökningar (Bilaga 1) i databaserna Medline och Scopus samt en kompletterande handsökning i INAHTA4:s databas för HTA5-rapporter.
4. International Network of Agencies for Health Technology Assessment (INAHTA).
5. Utvärdering av hälso- och sjukvårdens (och i SBU:s fall socialtjänstens) metoder (engelska: Health Technology Assessment)
Svaret har begränsats till systematiska översikter och randomiserade kontrollerade studier.
Upplysningstjänsten inkluderar artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter och rapporter från myndigheter och HTA-organisationer, som är publicerade på engelska eller ett av de skandinaviska språken.
Upplysningstjänsten bedömer inkluderade systematiska översikter avseende risk för bias (snedvridning eller systematiska fel). Primärstudier bedöms inte för risk för bias av Upplysningstjänsten eftersom det ställer högre krav på sakkunskap inom forskningsområdet. Det är därför möjligt att flera av de relevanta primärstudier som inkluderats i svaret kan ha högre risk för bias än de studier som SBU inkluderar i andra rapporter.
Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 1 469 artiklar efter dubblettkontroll. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar (förutom den kompletterande sökningen i INAHTA:s databas som endast granskades av en utredare) och bedömde att 18 översikter och 39 artiklar från primärstudier kunde vara relevanta för frågan. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och de artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades.
De flesta artiklar exkluderas på grund av att de undersökte en annan population, eller en blandad population utan särredovisning av resultat rörande personer med utmattningssyndrom. Exkluderade artiklar finns listade i Bilaga 3 tillsammans med orsaken för exklusion.
Upplysningstjänsten fann ingen systematisk översikt som var relevant för frågan om effekter av psykologiska behandlingar vid utmattningssyndrom.
Upplysningstjänsten identifierade nio artiklar från sex randomiserade kontrollerade studier som har inkluderat patienter med diagnosen utmattningssyndrom enligt svenska diagnoskriterier [4]. Dessa studier beskrivs kortfattat här nedan och i Tabell 1. Eftersom risken för bias inte har bedömts redovisas inte resultat eller slutsatser från studierna. Dessutom identifierades tolv artiklar från tio randomiserade kontrollerade studier med en studiepopulation som vi har bedömt som närliggande till populationen med utmattningssyndrom, utifrån författarnas beskrivning. Studier med en närliggande population redovisas endast i Tabell 2.
I en studie av Finnes och medarbetare från år 2019 inkluderades 352 sjukskrivna patienter med psykisk sjukdom, där 67 procent av populationen hade diagnosen utmattningssyndrom [10]. Studien hade tre behandlingsarmar där den första gruppen fick Acceptance and Commitment Therapy (ACT) vid sex behandlingstillfällen, den andra gruppen fick Workplace Dialogue Intervention (WDI), en intervention inriktad på dialog med arbetsplatsen, och den tredje gruppen fick både ACT och WDI. Kontrollgruppen fick sedvanlig vård. Primära utfall var sjukfrånvaro och självskattad arbetsförmåga. Sekundära utfall var generell funktion, livstillfredställelse, symtom på utmattning, depression och ångest. I en senare publikation med hälsoekonomiska analyser för samma studie särredovisas utfallet sjukfrånvaro för patienter med utmattningssyndrom två år efter studiestart [11].
I en studie från år 2018 av Grensman och medarbetare inkluderades 94 patienter med diagnosen utmattningssyndrom som var sjukskrivna minst 50 procent [12]. Alla studiedeltagare fick minst tre timmars multimodal behandling i grupp samt hemövningar, och randomiserades till tre tilläggsbehandlingar som inkluderades i gruppbehandlingen under 20 veckor: traditionell yoga, mindfulnessbaserad kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT-behandlingen leddes av en legitimerad psykoterapeut. Utfallet som mättes var hälsorelaterad livskvalitet.
I en studie av Malmberg Gavelin och medarbetare från år 2015 inkluderades 161 sjukskrivna patienter med utmattningssyndrom [13, 14]. Alla deltagare fick multimodal rehabilitering som omfattade 24 veckors KBT samt avslappningsövningar och psykoedukation. Efter 12 veckors terapi randomiserades deltagarna till tre grupper: tillägg av datorbaserad kognitiv träning med stöd av en psykolog, tillägg med aerobiskt träningsprogram eller fortsatt multimodal rehabilitering utan andra tillägg. Det primära utfallet i studien var kognitiv funktion. Sekundära utfall inkluderade självskattade nivåer av utmattning, depression, ångest, fysisk hälsa och arbetsförmåga.
I en studie från år 2022 av Lindegård och medarbetare inkluderades 142 patienter med diagnosen utmattningssyndrom som var sjukskrivna minst 25 procent [15]. De studiedeltagare som randomiserades till interventionsgruppen fick som tillägg till standardbehandling individuellt anpassad behandling bestående av en till fyra moduler. Modulerna bestod av fysisk aktivitet, KBT mot sömnproblem (sju gruppsessioner), datoriserad minnesträning och KBT mot låg självkänsla (en manualbaserad behandling med tio individuella sessioner). Kontrollgruppen fick enbart standardbehandling som bland annat bestod av utbildning, samtalsterapi och ett frivilligt stresshanteringsprogram i grupp. Det primära utfallet var sjukskrivning, men andra utfall mättes också såsom symtom på utbrändhet, fysisk aktivitet, sömnstörningar, självkänsla och kognitiv funktion.
I en studie av Lindsäter och medarbetare från år 2018 inkluderades 100 patienter med kronisk stress och diagnosen anpassningsstörning (53 %) eller utmattningssyndrom (47 %) [16]. Interventionsgruppen fick 12 veckors KBT via internet enligt ett protokoll utvecklat av forskargruppen, bestående av självhjälpsmoduler med övningar och hemarbete samt psykologledda instruktioner, återkoppling och behovsanpassat stöd. Kontrollgruppen fick ingen behandling men placerades på väntelista. Primärt utfall var upplevd stress och sekundära utfall var utmattning, depression, ångest, sömnproblem, självskattad hälsa, sjukbeteende, somatiska symtom, livskvalitet, funktion och arbetsförmåga. Resultaten särredovisas för de två diagnosgrupperna.
I en trearmad studie av Salomonsson och medarbetare från år 2017 inkluderades 211 patienter sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom där patienter med utmattningssyndrom utgjorde 59 procent [17]. Deltagarna randomiserades till KBT, en utbildnings- och stödintervention med modulerna konceptualisering, psykoedukation, planering och monitorering (RTW-I) eller en kombination av KBT och RTW-I. KBT-behandlingen bestod av 8 till 20 behandlingstillfällen och följde ett protokoll som utvecklats av forskargruppen. Det primära utfallet var antal sjukskrivningsdagar och sekundära utfall omfattade självskattningar av depression, ångest och utmattning. I en separat publikation undersöktes även effekter i subgrupper utifrån diagnoser, där en grupp utgjordes av 152 patienter med stressrelaterade besvär, det vill säga de som hade diagnosen anpassningsstörning eller utmattningssyndrom [18].
* Secondary analysis with sick-leave data and cost-effectiveness calculations for diagnostic groups ** Follow up study with additional participants and 1-year data *** Secondary analysis of study population with stress-related disorders (ED+AD) ACT = acceptance and commitment therapy; AD = adjustment disorder; CBT = cognitive behavioral therapy; CT = cognitive therapy; ED = exhaustion disorder; MMR = multimodal rehabilitation |
||||
Author Year Reference |
Population (n) |
Intervention | Comparison | Outcome measures |
Finnes et al 2019 [10] Finnes et al 2022* [11] |
Individuals with ED (67%), anxiety disorder or depression, and at least 25% sick leave (352) |
a) ACT b) Workplace dialogue c) ACT+ workplace dialogue |
Standard care | Primary: sick-leave and work ability Secondary: work and social adjustment, satisfaction with life, symptoms of exhaustion, anxiety and depression, satisfaction with treatment |
Grensman et al 2018 [12] |
Individuals with ED on sick leave (94) |
a) Traditional yoga b) Mindfulness-based CT |
CBT | Health-related quality of life |
Malmberg Gavelin et al 2015 [13] Malmberg Gavelin et al 2018** [14] |
Individuals with ED on sick leave (161) |
a) MMR+cognitive training b) MMR+physical training |
MMR | Primary: Global cognitive performance Secondary: domain-specific cognition, symptoms of burnout, fatigue, depression, anxiety, aerobic capacity, work ability and sick leave |
Lindegård et al 2022 [15] |
Individuals with ED and at least 25% sick leave (142) |
Individually tailored interventions (physical activity, CBT for insomnia, computerized memory training, CBT for self-esteem) + standard care |
Standard care | Primary: sick leave Secondary: Symptoms of burnout, physical activity, sleep disturbance, self-esteem, cognitive function |
Lindsäter et al 2018 [16] |
Individuals suffering from chronic stress, operationalized as AD and ED (100) |
Internet-based CBT | Waitlist control | Primary: perceived stress Secondary: symptoms of burnout, depression, sleep disturbance, anxiety, sickness behavior, self-rated health, somatoform complaints, quality of life, functional impairment, work ability |
Salomonsson et al 2017 [17] Salomonsson et al 2020*** [18] |
Individuals with common mental disorders (ED 59%), and sick leave (211) |
a) CBT b) Return to work intervention c) CBT+Return to work intervention |
Control group not specified | Primary: sick leave and psychiatric symptoms Secondary: depression, anxiety, perceived stress, quality of life work ability, satisfaction with treatment |
* Two separate publications reporting different outcomes from the same study AD =adjustment disorder; CBT = cognitive behavioral therapy |
||||
Author Year Reference |
Population (n) |
Intervention | Comparison | Outcome measures |
Ben-Itzhak et al 2021 [19] |
Individuals with AD (66) |
Brief (12 sessions) focused psychodynamic psychotherapy |
Intermediate (48 sessions) psychodynamic psychotherapy | Primary: psychological distress and well-being, psychiatric symptoms, illness severity, Secondary: psychological resiliency, working alliance, patient-therapist bond, global functioning |
Corazon et al 2018* [20] Stigsdotter et al 2018* [21] |
Individuals with AD and/or reaction to severe stress (84) |
Nature-based therapy with individual and group-based stress reduction exercises | CBT (STreSS manual) | Psychological well-being, symptoms of burnout, sick leave, health care consumption |
Dalgaard et al 2014* [22] Glasscock et al 2018* [23] |
Individuals with sick leave due to work-related stress complaints and a diagnosis of AD, reactions to stress or mild depression (137) |
Individual CBT and an optional brief workplace intervention | Standard care | Sleep quality, cognitive failure, self-perceived stress, general mental health, return to work |
Dalgaard et al 2017 [24] |
Individuals with sick leave due to work-related stress complaints and a diagnosis of AD, reactions to stress or mild depression (163) |
Individual CBT and an optional brief workplace intervention | a) Standard care with clinical assessment b) Standard care without clinical assessment |
Primary: self-perceived stress and general mental health Secondary: Sleep quality and cognitive failure |
De Vente et al 2008 [25] |
Individuals with work-related stress on sick leave (82) |
a) CBT-based stress management training, individual b) CBT-based stress management training in group |
Standard care | Complaints of burnout and distress, sick leave |
Heiden et al 2007 [26] |
Individuals on sick leave at least 50% due to stress-related diagnoses (75) |
a) Cognitive behavioral training b) Physical activity |
Standard care | Autonomic activity, pressure-pain thresholds, general mental and physical health, symptoms of burnout, coping with stress, behavioral patterns, sleep quality |
Leterme et al 2020 [27] |
Individuals with AD and anxiety, most common cause stress at work (120) |
a) Face-to-face CBT b) Blended CBT, online and face-to-face |
Waitlist control | Symptoms of anxiety, stress, worry and depression |
Netterström et al 2013 [28] |
Individuals on sick leave with symptoms of persistent work-related stress (198) |
Multidisciplinary program (workplace-focused psychotherapy and mindfulness-based stress reduction therapy) | a) Standard care b) Waitlist control |
Return to work, psychological symptoms, work ability, degree of stress |
Rachyla et al 2021 [29] |
Individuals with AD (68) |
Internet-delivered CBT | Waitlist control | Primary: symptoms of depression and anxiety Secondary: symptoms of AD, post-traumatic growth, positive and negative affect, quality of life |
Sandahl et al 2011 [30] |
White collar workers on long-term (>90 days) sick leave and a diagnosis of work-related depression, dysthymia or maladaptive stress (117) |
a) Cognitive group therapy b) Focused psychodynamic therapy |
Standard care | Symptoms of depression, anxiety, general psychological function, symptoms of burnout, return to work |
Upplysningstjänsten har identifierat två översikter om utmattningssyndrom som inte uppfyller de metodologiska kraven för en systematisk översikt, men som ändå kan innehålla intressant information relaterad till frågeställningen [31] [32].
Enligt SBU:s modell innebär en vetenskaplig kunskapslucka att det saknas evidens för vilken sammanvägd effekt en metod eller insats har, det vill säga kunskap från en systematisk översikt (Faktaruta 2).
SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning identifierat 21 artiklar från 16 relevanta primärstudier (inklusive studier med en närliggande population), men ingen välgjord systematisk översikt. För att besvara frågor om insatsernas effekter och resultatens tillförlitlighet behövs en välgjord systematisk översikt som identifierar alla relevanta primärstudier och väger samman resultaten.
Vetenskapliga kunskapsluckor registreras som regel i SBU:s databas.
Detta svar är sammanställt av Karin Wilbe Ramsay (utredare), Per Lytsy (utredare, intern sakkunnig), Maja Kärrman Fredriksson (informationsspecialist), Sara Fundell (projektadministratör), Irene Edebert (produktsamordnare), Sigurd Vitols (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.
1.Cochrane Highly Sensitive Search Strategy for identifying randomized trials in MEDLINE: sensitivity- and precision-maximizing version (2008 revision); Ovid format. The Cochrane Collaboration; 2008. Available from: https://training.cochrane.org/handbook/current/chapter-04-technical-supplement-searching-and-selecting-studies#section-3-6-1. with modifications: the following terms are added: clinical trial, phase iii.pt. ; randomised.ab. ; ("Phase 3" or "phase3" or "phase III" or P3 or "PIII").ti,ab,kw.
TITLE-ABS-KEY = Title, abstract or keywords (including indexed keywords and author keywords); ALL = All fields; W/n = Within. Proximity operator retrieving terms within n words from each other; PRE/n = Precedes by. Proximity operator, the first term in the search must precede the second by n words; LIMIT-TO (X) = Includes only results of specified type, e.g., publication type or time range; DOCTYPE = Publication type; “re” = review; “le” = letter; “ed” = editorial; “ch” = book chapter; “cp” = conference proceedings * = Truncation; “ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase | ||
Search terms | Items found | |
Population: Exhaustion disorder | ||
1. | TITLE ( "common mental disorders" OR exhaustion OR "adjustment disorder*" OR "maladaptive stress" OR burnout OR "burn out" OR "chronic stress*" ) OR TITLE ( stress* W/2 ill-health ) OR TITLE ( ( reactive ) W/2 ( depr* OR disord* ) ) | 27,673 |
Intervention: Psychotherpy | ||
2. | ( ( TITLE ( ( psychotherap* OR psychodynam* OR "psycho dynam*" OR cbt OR mindfulness ) ) OR KEY ( ( psychotherap* OR psychodynam* OR "psycho dynam*" OR cbt OR mindfulness ) ) OR TITLE ( ( accept* W/2 commit* ) ) OR KEY ( ( accept* W/2 commit* ) ) ) ) OR ( ( TITLE ( ( cognitiv* OR interpersonal ) W/2 ( behav* OR therap* OR train* OR treat* OR method* OR approach* ) ) OR KEY ( ( cognitiv* OR interpersonal ) W/2 ( behav* OR therap* OR train* OR treat* OR method* OR approach* ) ) ) ) OR ( ( TITLE ( behav* W/2 ( therap* OR train* OR treat* OR method* OR approach* ) ) OR KEY ( behav* W/2 ( therap* OR train* OR treat* OR method* OR approach* ) ) ) ) | 303,838 |
Study types: systematic reviews and meta-analysis / randomized controlled trials | ||
3. | ( INDEXTERMS ( "systematic review" OR "meta analysis" ) ) OR ( TITLE-ABS ( ( systematic W/3 review ) OR meta-analys* OR metaanalys* ) ) | 648,195 |
4. | INDEXTERMS ( "clinical trials" OR "clinical trials as a topic" OR "randomized controlled trial" OR "randomized controlled trials as topic" OR "controlled clinical trial" OR "controlled clinical trials" OR "random allocation" OR "double-blind method" OR "single-blind method" OR "cross-over studies" OR "placebos" OR "multicenter study" OR "double blind procedure" OR "single blind procedure" OR "crossover procedure" OR "clinical trial" OR "controlled study" OR "randomization" OR "placebo" ) OR TITLE-ABS-KEY ( "clinical trials" OR "randomized controlled trial" OR "randomized controlled trials" OR "controlled clinical trial" OR "controlled clinical trials" OR "random allocation" OR "randomly allocated" OR "allocated randomly" OR "double-blind method" OR "single-blind method" OR "cross-over studies" OR placebo* OR "cross-over trial" OR "single blind" OR "double blind" OR "factorial design" OR "factorial trial" ) OR TITLE ( trial* OR rct OR randomised* OR randomized* ) | 8,984,439 |
Final result | ||
1 AND 2 AND 3 | 82 | |
1 AND 2 AND 4 | 356 |
Excluded articles | Reason for exclusion |
Systematic reviews and primary studies | |
Abbass AA, Kisely SR, Town JM, Leichsenring F, Driessen E, De Maat S, et al. Short-term psychodynamic psychotherapies for common mental disorders. Cochrane Database Syst Rev. 2014(7):CD004687. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD004687.pub4. | Wrong population |
Ahola K, Toppinen-Tanner S, Seppänen J. Interventions to alleviate burnout symptoms and to support return to work among employees with burnout: Systematic review and meta-analysis. Burnout Res. 2017;4:1-11. Available from: https://doi.org/10.1016/j.burn.2017.02.001. | Wrong population |
Arends I, Bruinvels DJ, Rebergen DS, Nieuwenhuijsen K, Madan I, Neumeyer-Gromen A, et al. Interventions to facilitate return to work in adults with adjustment disorders. Cochrane Database Syst Rev. 2012;12:CD006389. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD006389.pub2. | Wrong population |
Bower P, Rowland N, Hardy R. The clinical effectiveness of counselling in primary care: a systematic review and meta-analysis. Psychol Med. 2003;33(2):203-15. Available from: https://doi.org/10.1017/s0033291702006979. | Wrong population |
Collado-Navarro C, Navarro-Gil M, Perez-Aranda A, Lopez-Del-Hoyo Y, Garcia-Campayo J, Montero-Marin J. Effectiveness of mindfulness-based stress reduction and attachment-based compassion therapy for the treatment of depressive, anxious, and adjustment disorders in mental health settings: A randomized controlled trial. Depress Anxiety. 2021;38(11):1138-51. Available from: https://doi.org/10.1002/da.23198. | Wrong population |
Constantin D, Dinu EA, Rogozea L, Burtea V, Leasu FG. Therapeutic Interventions for Adjustment Disorder: A Systematic Review. Am J Ther. 2020;27(4):e375-e86. Available from: https://doi.org/10.1097/MJT.0000000000001170. | Wrong population |
Dalgaard VL, Andersen LPS, Andersen JH, Willert MV, Carstensen O, Glasscock DJ. Work-focused cognitive behavioral intervention for psychological complaints in patients on sick leave due to work-related stress: Results from a randomized controlled trial. J Negat Results Biomed. 2017;16(1):13. Available from: https://doi.org/10.1186/s12952-017-0078-z. | Duplicate publication |
Ejeby K, Savitskij R, Ost LG, Ekbom A, Brandt L, Ramnero J, et al. Randomized controlled trial of transdiagnostic group treatments for primary care patients with common mental disorders. Fam Pract. 2014;31(3):273-80. Available from: https://doi.org/10.1093/fampra/cmu006. | Wrong population |
Ejeby K, Savitskij R, Ost LG, Ekbom A, Brandt L, Ramnero J, et al. Symptom reduction due to psychosocial interventions is not accompanied by a reduction in sick leave: results from a randomized controlled trial in primary care. Scand J Prim Health Care. 2014;32(2):67-72. Available from: https://doi.org/10.3109/02813432.2014.909163. | Wrong population |
Finnes A, Enebrink P, Ghaderi A, Dahl J, Nager A, Ost LG. Psychological treatments for return to work in individuals on sickness absence due to common mental disorders or musculoskeletal disorders: a systematic review and meta-analysis of randomized-controlled trials. Int Arch Occup Environ Health. 2019;92(3):273-93. Available from: https://doi.org/10.1007/s00420-018-1380-x. | Wrong population |
Gawande R, To MN, Pine E, Griswold T, Creedon TB, Brunel A, et al. Mindfulness Training Enhances Self-Regulation and Facilitates Health Behavior Change for Primary Care Patients: a Randomized Controlled Trial. J Gen Intern Med. 2019;34(2):293-302. Available from: https://doi.org/10.1007/s11606-018-4739-5. | Wrong population |
Hedman-Lagerlof M, Hedman-Lagerlof E, Ost LG. The empirical support for mindfulness-based interventions for common psychiatric disorders: a systematic review and meta-analysis. Psychol Med. 2018;48(13):2116-29. Available from: https://doi.org/10.1017/S0033291718000259. | Wrong population |
Hsiao FH, Lai YM, Chen YT, Yang TT, Liao SC, Ho RT, et al. Efficacy of psychotherapy on diurnal cortisol patterns and suicidal ideation in adjustment disorder with depressed mood. Gen Hosp Psychiatry. 2014;36(2):214-9. Available from: https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2013.10.019. | Wrong population |
Jansson I, Gunnarsson AB, Bjorklund A, Brudin L, Perseius KI. Problem-based self-care groups versus cognitive behavioural therapy for persons on sick leave due to common mental disorders: a randomised controlled study. J Occup Rehabil. 2015;25(1):127-40. Available from: https://doi.org/10.1007/s10926-014-9530-9. | Wrong population |
Jonsson U, Linton SJ, Ybrandt H, Ringborg A, Leander L, Moberg K, et al. Internet-delivered psychological treatment as an add-on to treatment as usual for common mental disorders: A systematic review with meta-analysis of randomized trials. J Affect Disord. 2023;322:221-34. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jad.2022.11.036. | Wrong population |
Juul L, Pallesen KJ, Bjerggaard M, Nielsen C, Fjorback LO. A pilot randomised trial comparing a mindfulness-based stress reduction course, a locally-developed stress reduction intervention and a waiting list control group in a real-life municipal health care setting. BMC Public Health. 2020;20(1):409. Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-020-08470-6. | Wrong population |
Korczak D, Wastian M, Schneider M. Therapy of the burnout syndrome. GMS Health Technol Assess. 2012;8:Doc05. Available from: https://doi.org/10.3205/hta000103. | Wrong population |
Kumar V, Sattar Y, Bseiso A, Khan S, Rutkofsky IH. The Effectiveness of Internet-Based Cognitive Behavioral Therapy in Treatment of Psychiatric Disorders. Cureus. 2017;9(8):e1626. Available from: https://doi.org/10.7759/cureus.1626. | Wrong population |
Lindsater E, Axelsson E, Salomonsson S, Santoft F, Ljotsson B, Akerstedt T, et al. Cost-Effectiveness of Therapist-Guided Internet-Based Cognitive Behavioral Therapy for Stress-Related Disorders: Secondary Analysis of a Randomized Controlled Trial. J Med Internet Res. 2019;21(9):e14675. Available from: https://doi.org/10.2196/14675. | Wrong outcome |
Lindsäter E, Svärdman F, Wallert J, Ivanova E, Söderholm A, Fondberg R, et al. Exhaustion disorder: scoping review of research on a recently introduced stress-related diagnosis. BJPsych Open. 2022;8(5):e159. Available from: https://doi.org/10.1192/bjo.2022.559 | Wrong publication type |
Luken M, Sammons A. Systematic Review of Mindfulness Practice for Reducing Job Burnout. Am J Occup Ther. 2016;70(2):7002250020p1-p10. Available from: https://doi.org/10.5014/ajot.2016.016956. | Wrong population |
Maricuţoiu LP, Sava FA, Butta O. The effectiveness of controlled interventions on employees' burnout: A meta-analysis. J Occup Organ Psychol. 2016;89(1):1-27. Available from: https://doi.org/10.1111/joop.12099. | Wrong population |
Nigatu YT, Liu Y, Uppal M, McKinney S, Rao S, Gillis K, et al. Interventions for enhancing return to work in individuals with a common mental illness: systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Psychol Med. 2016;46(16):3263-74. | Wrong population |
O'Donnell ML, Metcalf O, Watson L, Phelps A, Varker T. A Systematic Review of Psychological and Pharmacological Treatments for Adjustment Disorder in Adults. J Trauma Stress. 2018;31(3):321-31. Available from: https://doi.org/10.1002/jts.22295. | Wrong population |
Puolakanaho A, Tolvanen A, Kinnunen SM, Lappalainen R. A psychological flexibility -based intervention for Burnout:A randomized controlled trial. J Contextual Behav Sci. 2020;15:52-67. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jcbs.2019.11.007. | Wrong population |
Reme SE, Grasdal AL, Lovvik C, Lie SA, Overland S. Work-focused cognitive-behavioural therapy and individual job support to increase work participation in common mental disorders: a randomised controlled multicentre trial. Occup Environ Med. 2015;72(10):745-52. Available from: https://doi.org/10.1136/oemed-2014-102700. | Wrong population |
Saha S, Jarl J, Gerdtham UG, Sundquist K, Sundquist J. Economic evaluation of mindfulness group therapy for patients with depression, anxiety, stress and adjustment disorders compared with treatment as usual. Br J Psychiatry. 2020;216(4):197-203. Available from: https://doi.org/10.1192/bjp.2018.247. | Wrong population |
Salomonsson S, Hedman-Lagerlof E, Ost LG. Sickness absence: a systematic review and meta-analysis of psychological treatments for individuals on sick leave due to common mental disorders. Psychol Med. 2018;48(12):1954-65. Available from: https://doi.org/10.1017/S0033291718000065. | Wrong population |
Sanz Cruces JM, Garcia Cuenca IM, Lacomba-Trejo L, Cuquerella Adell MA, Cano Navarro I, Ferrandis Cortes M, et al. Group Therapy for Patients with Adjustment Disorder in Primary Care. Span J Psychol. 2018;21:E50. Available from: https://doi.org/10.1017/sjp.2018.51. | Wrong population |
Stenlund T, Ahlgren C, Lindahl B, Burell G, Steinholtz K, Edlund C, et al. Cognitively oriented behavioral rehabilitation in combination with Qigong for patients on long-term sick leave because of burnout: REST--a randomized clinical trial. Int J Behav Med. 2009;16(3):294-303. Available from: https://doi.org/10.1007/s12529-008-9011-7. | Wrong population |
Stenlund T, Nordin M, Jarvholm LS. Effects of rehabilitation programmes for patients on long-term sick leave for burnout: a 3-year follow-up of the REST study. J Rehabil Med. 2012;44(8):684-90. Available from: https://doi.org/10.2340/16501977-1003. | Wrong population |
Sundquist J, Palmer K, Johansson LM, Sundquist K. The effect of mindfulness group therapy on a broad range of psychiatric symptoms: A randomised controlled trial in primary health care. Eur Psychiatry. 2017;43:19-27. Available from: https://doi.org/10.1016/j.eurpsy.2017.01.328. | Wrong population |
Sundquist J, Palmer K, Memon AA, Wang X, Johansson LM, Sundquist K. Long-term improvements after mindfulness-based group therapy of depression, anxiety and stress and adjustment disorders: A randomized controlled trial. Early Interv Psychiatry. 2019;13(4):943-52. Available from: https://doi.org/10.1111/eip.12715. | Wrong population |
Udd-Granat L, Lahti J, Donnelly M, Treanor C, Pirkola SP, Lallukka T, et al. Internet-delivered cognitive behavioral therapy (iCBT) for common mental disorders and subsequent sickness absence: a systematic review and meta-analysis. Scand J Public Health. 2023;51(1):137-47. Available from: https://doi.org/10.1177/14034948221075016. | Wrong population |
Van De Poll MK, Bergström G, Jensen I, Nybergh L, Kwak L, Lornudd C, et al. Cost-effectiveness of a problem-solving intervention aimed to prevent sickness absence among employees with common mental disorders or occupational stress. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(14):1-15. Available from: https://doi.org/10.3390/ijerph17145234. | Wrong population |
Wallensten J, Åsberg M, Wiklander M, Nager A. Role of rehabilitation in chronic stress-induced exhaustion disorder: A narrative review. J Rehabil Med. 2019;51(5):331-42. Available from: https://doi.org/10.2340/16501977-2545. | Wrong publication type |