SBU Kommenterar
Publikation nr: 2022_10
Publicerad: 22 november 2022
Nedladdad: 26 april 2025
Korrigering av korsbett
Observera att det är möjligt att ladda ner hela eller delar av en publikation. Denna pdf/utskrift behöver därför inte vara komplett. Hela publikationen och den senaste versionen hittar ni på www.sbu.se/2022_10
Vilka effekter har olika behandlingsmetoder för korrigering av posteriort korsbett hos barn och ungdomar?
Vi bedömer att översikten är välgjord och instämmer med författarnas slutsatser: i jämförelse med avvaktan för att invänta eventuell spontankorrektion är både Quad-helix och expansionsplåt effektiva för att korrigera enkelsidigt posteriort korsbett i växelbettet hos barn i åldrarna sju till elva (hög tillförlitlighet). Quad-helix är mer effektiv än expansionsplåt och behandlingstiden är kortare (måttlig tillförlitlighet). Vid posteriort korsbett hos ungdomar (12 till 16 år) har behandling med så kallad gomsuturvidgare (Hyrax eller Haas-apparatur) god lyckandefrekvens, och de båda metoderna är likvärdiga (måttlig tillförlitlighet).
I första hand riktar sig denna kommentar till tandläkarprofessionen och beslutsfattare.
Posteriort korsbett kan vara enkelsidigt (unilateralt) eller dubbelsidigt (bilateralt) och kan vara av dental eller skelettal natur. Enkelsidigt korsbett är vanligen av dentoalveolärt ursprung och dubbelsidigt har oftast en skelettal orsak. Enkelsidigt posteriort korsbett innebär att överkäkens och underkäkens bredd inte passar ihop i transversalled när man biter samman käkarna. Detta innebär att underkäken glider åt sidan vid sammanbitning och orsakar korsbett på ena sidan samt förskjutning av mittlinjen (Faktaruta 1).
Orsaken till enkelsidigt korsbett är att överkäken är för smal och detta beror på exempelvis sugvana (napp och tumme) eller munandning hos barnet. Bettavvikelsen har en prevalens på drygt tio procent. Obehandlade enkelsidiga korsbett kan eventuellt medföra negativa konsekvenser för käktillväxt med ansiktssymmetri och bettfunktionell och temporomandibulär funktionsstörning som resultat.
I Sverige sker behandling av enkelsidigt korsbett i växelbettet hos barn mellan sju och elva års ålder, vanligen med Quad helix-apparatur eller expansionsplåt. Behandlingen utförs i de flesta fall av allmäntandläkare (Faktaruta 2). Andra typer av apparatur som används är till exempel Hyrax eller Haas (olika typer av ”Rapid Maxillary Expansion” eller gomsuturvidgare), då oftast i det permanenta bettet. Dessa behandlingar sker främst inom specialisttandvården. Behandlingen i samtliga fall innebär att överkäken expanderas med någon av dessa apparaturer.
Ugolini A, Agostino P, Silvestrini-Biavati A, Harrison JE, Batista KB. Orthodontic treatment for posterior crossbites. Cochrane Database Syst Rev. 2021;12(12):CD000979. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD000979.pub3
Publicerad: 2021-12-24
Senaste sökning: 2021-04-08
SBU bedömer att översikten är välgjord, det vill säga att risken för att översiktens resultat har blivit snedvridna under genomförandet av översikten är liten. Klicka här för mer information om den granskningsmall som använts vid granskning av översikten. I den systematiska översikten jämförs olika behandlingsmetoder (Faktaruta 2), dels jämförs de med ingen behandling och dels mot varandra. Vid jämförelse med att inte behandla är både Quad-helix och expansionsplåt effektiva metoder för att korrigera enkelsidigt korsbett i tidigt växelbett hos barn mellan sju och elva år. Den sammanvägda effektstorleken är stor och tillförlitligheten till resultaten är hög.
När Quad-helix och expansionsplåt jämförs så är Quad-helix mer effektiv för att korrigera enkelsidigt korsbett hos barn mellan sju och elva år. Dessutom är behandlingstiden kortare med Quad-helix. Tillförlitligheten till resultaten är måttlig.
Vid posteriort korsbett hos ungdomar mellan 12 och 16 år har behandling med Hyrax eller Haas-apparatur god lyckandefrekvens, och de båda metoderna är likvärdiga. Tillförlitligheten till resultaten är måttlig. Se originalöversikten för övriga behandlingsmetoder och utfallsmått.
SBU vill kommentera följande:
I översikten ingår 31 RCT varav 4 är gjorda i Sverige. Studiepopulationerna består av 1 410 barn och ungdomar i åldrarna 5 till 17 år. Bettutvecklingsstadie hos barnen rapporterades i hälften av studierna och fördelades som permanenta bettet (3 studier), växelbettet (5 studier) eller både och (7 studier). I en del studier inkluderades barn med enbart enkelsidigt posteriort korsbett (6 studier), i några enbart dubbelsidigt posteriort korsbett (4 studier) och i några (15 studier) både och.
Interventionerna bestod av olika apparaturer, både avtagbara och fasta (Faktaruta 2). I studierna jämförs olika interventioner mot varandra eller mot avvaktan för att invänta eventuell spontankorrektion. Det primära utfallsmåttet var korrigering av korsbett, men även sekundära utfallsmått studerades, såsom avstånd mellan molarer och hörntänder, stabilitet, näsandning och käkledsbesvär.
I tabellen nedan visas resultaten för behandling av enkelsidigt korsbett i växelbettet med expansionsplåt och Quad-helix. För övriga jämförelser se originalöversikten.
| KI = Konfidensintervall; Interkuspidavstånd = Avstånd i mm mellan överkäkens hörntänder; Intermolaravstånd = Avstånd i mm mellan första överkäksmolarerna; Lyckandefrekvens = Antalet korrigerade korsbett; MD = Medelvärdesskillnad; RCT = Randomiserad kontrollerad studie; RR = Riskkvot; OR = Oddskvot. * Bedömningen av resultatets tillförlitlighet gjordes enligt GRADE (gradeworkinggroup.org), av författarna till den systematiska översikten. |
|||||
| Intervention | Jämförelse | Antal barn (antal RCT) | Lyckandefrekvens (95 % KI) Tillförlitlighet* |
Intermolaravstånd MD (95 % KI) Tillförlitlighet* |
Interkuspidavstånd MD (95 % KI) Tillförlitlighet* |
| Expansionsplåt | Ingen behandling | 148 (3) | OR 26,2 (13,1 till 48,8) |
3,3 mm (2,9 till 3,7) |
2,6 mm (2,2 till 3,0) |
| Quad-helix | Ingen behandling | 149 (3) | OR 50,6 (26,8 till 95,6) |
4,7 mm (4,3 till 5,1) |
3,2 mm (2,8 till 3,5) |
| Quad-helix | Expansionsplåt | 151 (3) | RR 1,3 (1,1 till 1,5) till fördel för Quad-helix |
1,5 mm (0,9 till 2,0) till fördel för Quad-helix |
0,6 mm (0,1 till 1,1) till fördel för Quad-helix |
Sofia Petrén, docent, Ortodonti, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet
Anna Westerlund, docent, Avdelning för Ortodonti, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.