Nationella kunskapssammanställningar om metoder och insatser för att förebygga ungdomskriminalitet

En kartläggning av nordiska rapporter

Sammanfattning

Bakgrund

Även om bara en mycket liten andel av de barn och unga som begår brott fortsätter att uppvisa ett brottsligt beteende, är risken för återfall stor när kriminaliteten väl är etablerad. Brottsförebyggande metoder och insatser innebär att på olika sätt förhindra att kriminalitet uppstår, etableras eller fortsätter. Inom det sociala området innebär brottsprevention att på olika sätt påverka förändringsbara faktorer på individnivå eller i individens närmiljö för att därigenom minska benägenheten att begå brott. Val av metoder och insatser för enskilda individer ska utgå från bästa tillgängliga kunskap. På nationell nivå bidrar flera aktörer, verksamheter och myndigheter till att utveckla, sprida och tillämpa brottsförebyggande metoder och insatser till kunskapsbaserade metoder, och insatserna är efterfrågade och prioriterade i de nordiska ländernas brottsförebyggande arbete för barn och unga. En ökad samordning, planering och kunskapsutbyte mellan de nordiska länderna skulle kunna leda till en mer effektiv och ändamålsenlig kunskapsstyrning.

Syfte och målgrupp

Syftet med rapporten är att kartlägga omfattning och innehåll i nationella kunskapssammanställningar om socialt brottsförebyggande metoder och insatser för barn och unga i Norden. Rapporten syftar också till att beskriva skillnader och likheter mellan ländernas kunskapssammanställningar och utifrån detta föreslå områden lämpliga för nordiskt erfarenhetsutbyte. Primär mottagare för rapporten är Sveriges regering. Kartläggningen har emellertid även relevans för övriga beslutsfattare på nationell nivå som tar fram kunskapsstöd och vägledningar till beslutsfattare och yrkesverksamma på regional och lokal nivå.

Nationella kunskapssammanställningar publicerade i Norden

Totalt har SBU identifierat 30 nationella kunskapssammanställningar publicerade i Norden vilka presenteras i en framtagen digital och interaktiv karta. Exempel på skillnader och likheter mellan de nordiska länderna, presenterat utirån ett antal relevanta områden, är:

Möjliga områden för nordiskt erfarenhetsutbyte

SBU har identifierat två övergripande områden för ett nordiskt erfarenhetsutbyte. Genom att fokusera på dessa områden kan nordiska länder stärka samarbetet och maximera nytta av varandras expertis och erfarenheter för att främja evidensbaserade metoder och skapa hållbara strategier för det brottsförebyggande arbetet.

Det första området rör att adressera kunskapsluckor och bidra till kunskapsutveckling inom relevanta områden på nationell nivå. Det kan handla om att på nationell nivå, i respektive land, ta fram metoder och modeller för att införa och utvärdera lovande exempel på ett mer systematiskt sätt. SBU ser ett behov av att inom detta område diskutera och problematisera kring hur en sådan kunskapsutveckling inkluderar barnrättsperspektivet, särskilt sårbara grupper samt förekomst av parallell problematik. Två områden som SBU identifierat som kunskapsluckor att diskutera närmare är:

• avsaknaden av nationella kunskapssammanställningar med vägledning om effektiva metoder och insatser avsedda för barn som begår allvarliga brott, samt
• bristen på nationella kunskapssammanställningar med vägledning om effektiva metoder och insatser avsedda att erbjudas inom institutionsvård.

Det andra området rör att bidra till en ökad spridning och användning av kunskapsbaserade metoder och insatser. Det kan här handla om att diskutera och utbyta erfarenheter kring:

• möjligheten att nationellt samordna och mer enhetligt kommunicera kunskap om effektiva metoder och insatser,
• möjligheten att bredda synen på vad som är att betrakta som social brottsprevention utifrån den spridning av definitioner och avgränsningar som observerats, samt
• utmaningen att balansera vikten och behovet av samverkan utan att kompromissa kring tillgången till konkreta kunskapsbaserade metoder och insatser.

Genomförande

Projektet har inte genomförts enligt vanlig SBU-metodik, utan processen har i stället huvudsakligen varit explorativ och iterativ, avseende sökprocess, urval, kategorisering och val av områden för nordiskt erfarenhetsutbyte. Arbetet har skett i nära dialog och samarbete med sakkunniga och representanter från både Sverige och de övriga nordiska länderna.

1. Inledning

1.1 Uppdrag och syfte

SBU har genomfört detta arbete på uppdrag av regeringen (S2022/04810, delvis). Rapporten har två övergripande syften:

• Kartlägga nordiska kunskapssammanställningar på nationell nivå där brottsförebyggande metoder och insatser för barn och unga inom det sociala området utvärderats.
• Beskriva eventuella likheter och olikheter mellan de nordiska ländernas kunskapssammanställningar och om möjligt utifrån detta föreslå områden lämpliga för nordiskt erfarenhetsutbyte.

1.2 Mottagare och användning

Rapporten synliggör inom vilka områden det tagits fram nationella kunskapssammanställningar, samt inom vilka områden det saknas. På så sätt kan rapporten utgöra ett stöd i planeringen och prioriteringen av den fortsatta kunskapsutvecklingen av effektiva metoder och insatser på nationell nivå. Mottagare för rapporten är därför primärt beslutsfattare, tjänstemän och myndighetspersoner på nationell nivå som arbetar med nationell kunskapsstyrning.

Vi har inte bedömt kvaliteten eller tillförlitligheten i de identifierade kunskapssammanställningarna, och denna rapport utgör därför inte ett stöd eller vägledning i vilka metoder eller insatser som är effektiva i det brottsförebyggande arbetet.

2. Bakgrund

2.1 Barn och unga som begår brott

Bara en mindre andel av barn och unga som begår brott eller brottslig handling fortsätter att göra det återkommande [1]. När ungdomskriminaliteten väl är etablerad är däremot risken för återfall stor. I registerdata från svenska Brottsförebyggande rådet (Brå) framgår att återfallsandelen är högst bland individer som fått påföljden ungdomsvård [2]. I två nyligen publicerade rapporter framgår att en så hög andel som 70 procent av unga personer som dömts till sluten vård i Sverige återfaller i brott [3] [4]. Gruppen barn och ungdomar som återkommande begår brott är heterogen, och de brottsliga handlingarna kan vara mer eller mindre allvarliga och frekvent förekommande. Barn och ungdomar kan begå brott individuellt, i grupp och/eller inom ramen för kriminella nätverk.

2.2 Brottsförebyggande metoder och insatser

Brottsförebyggande metoder och insatser innebär att på olika sätt förhindra att kriminalitet uppstår, etableras eller fortsätter. Det finns olika sätt att beskriva och benämna brottsförebyggande insatser och metoder. Ett sätt är utifrån dess syfte för en viss population [5] [6] och ett annat är utifrån förändring av den fysiska miljön eller den sociala miljön [7]. Brottsförebyggande åtgärder i den fysiska miljön kan ge synbar effekt snabbare, medan observerbara effekter av de socialt brottsförebyggande insatserna kan dröja, ibland flera år.

Oavsett hur det brottsförebyggande arbetet beskrivs, syftar det till att på olika sätt påverka och förändra risk- och skyddsfaktorer associerade med individens benägenhet att begå brott. Den sociala brottspreventionen, vilken är högst relevant för socialtjänstens verksamhet, syftar till att påverka risk- och skyddsfaktorer som är förändringsbara hos individen (till exempel färdigheter och förmågor) eller i individens närmiljö (till exempel relationer och sysselsättning) [8]. Socialt brottsförebyggande metoder och insatser brukar beskrivas utifrån vad i insatsen som bidrar eller leder till förändring hos individen och därigenom minskad benägenhet att begå brott. Detta brukar kallas för programteori inom preventionsvetenskapen [9] [10].

2.3 Kunskapsbaserade metoder och insatser

Att förebygga ungdomskriminalitet har blivit en alltmer uppmärksammad fråga och det tycks finnas en konsensus inom de nordiska länderna om behovet av ett brottsförebyggande arbete som utgår från bästa tillgängliga kunskap, och som leder till önskade förändringar [11] [12] [13] [14] [15]. Bästa tillgängliga kunskap refererar den sammanvägda kunskap som finns om nytta av en metod eller insats, och som ligger till grund för val av metoder och insatser för en enskild individ [16].

På nationell nivå kan utvecklingen, spridningen och tillämpningen av metoder och insatser som utgår från bästa tillgängliga kunskap stimuleras genom olika icke-bindande styrmedel såsom nationella kunskapsstöd, vägledningar och rekommendationer [17]. Enligt en nyligen publicerad rapport från svenska Statskontoret produceras ett stort antal kunskapsstöd på nationell nivå där en bättre samordning och planering på nationell nivå efterfrågas [18]. En liknande slutsats dras i en nyligen publicerad rapport från danska VIVE som lyfter fram både behovet av, och möjligheten till, samordning och samplanering mellan de nordiska länderna för en mer ändamålsenlig och effektiv kunskapsstyrning i Norden [19].

3. Metod

Detta projekt är en översikt av typen scoping review [20] [21] vars huvudsakliga syfte är att kartlägga kunskapssammanställningar utan att göra en sammanvägning av resultatetet. SBU har publicerat flera rapporter inom området.

3.1 Frågor

Följande frågor ligger till grund för arbetet:

1. Vilka nationella kunskapssammanställningar finns om socialt brottsförebyggande metoder och insatser publicerade i Norden?
2. Vilken är kunskapssammanställningarnas omfattning och innehåll?
3. Finns det skillnader mellan de nordiska ländernas kunskapssammanställningar?
4. Finns det områden som kan vara särskilt lämpade för ett nordiskt erfarenhetsutbyte?

3.2 Urvalskriterier

I Tabell 3.1 – 3.3 beskrivs vilka avgränsningar som gjorts för frågeställningarna i detta projekt. Dessa avgränsningar ligger till grund för hur urvalet av rapporter gått till, dvs. arbetets inklusions- och exklusionskriterier. Tabell 3.1 presenterar avgränsningar gällande rapporttyper, Tabell 3.2 presenterar avgränsningar rörande population och Tabell 3.3 presenterar avgränsningar avseende metod.

Dessa avgränsningar tydliggör även hur SBU, i denna rapport, valt att definiera centrala begrepp. Hur SBU valt att definiera begrepp kan skilja sig åt från tidigare SBU-rapporter, samt andra rapporter inom området. Avgränsningarna för det här specifika arbetet har gjorts tillsammans med sakkunniga och har utgått från uppdraget som SBU fått.

 

 

 

^1. Med metod och insats avser SBU i den här rapporten en åtgärd, intervention eller behandling som 1) är en medveten åtgärd för att åstadkomma förändring, med syfte att uppnå ett visst mål, samt 2) går att sammanfattas i form av en skriftlig eller muntlig överförbar kunskap som kan tillgängliggöras genom tex. utbildning, undervisning, handledning eller självstudier.

3.3 Process för urval av kunskapssammanställningar

3.3.1 Insamling av nordiska kunskapssammanställningar

Insamlingen av kunskapssammanställningar genomfördes av projektets informationsspecialist och projektledare genom följande moment:

• En noggrann genomgång av webbplatser  för identifierade verksamheter, dels med hjälp av sökning (där så varit möjligt) med nyckelord för kriminalitet och ungdomskriminalitet på respektive lands språk, dels screening av listor på publikationer utifrån grupperat ämnesområde (Bilaga 1).
• Sökning i Google med geografisk anpassning till de nordiska länderna. För att exempelvis finna rapporter från Norge valdes norska som språk och Norge som region under ”Sökinställningar” i Google.se till domän Google.no. Träffresultaten skiljer sig därmed från den svenska standardinställningen och ger – trots delvis identisk terminologi, exempelvis ”ungdomskriminalitet” – unikt norskt träffresultat.
• Sökning i nationella databaser och bibliotekskataloger i de nordiska länderna.
• Avstämning med projektets sakkunniga och kontakt med ämnesexperter och myndighetspersoner från de nordiska länderna.

Insamlingen av nordiska kunskapssammanställningar var en explorativ och iterativ process, där de olika aktiviteterna i sökprocessen löpande kompletterade varandra, till exempel med förslag på verksamheter och terminologi. Vad gäller språk var Island och Finland en större utmaning än Danmark och Norge där språk och specifik terminologi ligger nära svenska. För kunskaper i det isländska språket och isländsk statsförvaltning konsulterades en medlem i projektgruppen med isländska som modersmål. För Finland konsulterades en utredare på SBU med finska som modersmål. Ett bruttobibliotek med 300 rapporter i PDF-format, sorterade efter respektive nordiskt land, skapades i EndNote. Rapportinsamlingen gjordes löpande under våren 2023 och avslutades i juni samma år.

3.3.2 Gallring och relevansprövning

Fyra granskare (en per land) bedömde relevansen av de identifierade rapporterna enligt Tabell 3.1 till 3.3 Granskarna som bedömde de finska och isländska rapporterna hade finsk respektive isländsk språkkompetens. Granskningen av rapporterna gjordes i två steg. En inledande granskning genom att titel, sammanfattning och innehållsförteckning av de identifierade rapporterna stämdes av mot de uppställda inklusions- och exklusionskriterierna. I steg två genomlästes rapporterna i delar eller i sin helhet för att bedöma och ta ställning till relevans för de aktuella frågeställningarna. Vid osäkerhet konsulterades ytterligare en granskare. Rapporter som inte uppfyllde kriterierna sorterades bort och huvudorsak till exklusion noterades av granskarna. Urvalet av rapporter gjordes i nära dialog med sakkunniga och referensgrupperna. Vid oenighet om huruvida en rapport skulle inkluderas eller inte ägde en diskussion rum, i projektgruppen, tills konsensus uppnåtts.

3.4 Process för kategorisering av rapporter

Kunskapssammanställningarna kategoriserades utifrån ett antal relevanta områden. Dessa områden identifierades i dialog med sakkunniga och referensgruppen med svenska myndighetsrepresentanter. Kategoriseringen genomfördes av en medarbetare i projektet och stämdes av med sakkunniga samt med projektets två referensgrupper, den bestående av svenska myndighetsrepresentanter, samt referensgruppen med nordiska representanter. SBU kategoriserade kunskapssammanställningarna utifrån hur författarna själv valt att beskriva dem. För att synliggöra eventuella skillnader och likheter mellan de nordiska länderna har alla kunskapssammanställningar även kategoriserats utifrån vilket nordiskt land som tagit fram dem.

3.5 Process för val av områden för nordiskt erfarenhetsutbyte

Val av områden för nordiskt erfarenhetsbyte utgår både från den omfattning och innehåll av befintliga nordiska kunskapssammanställningar samt områden där det observerats likheter och olikheter. Beslut om områden för nordiskt erfarenhetsutbyte att lyfta fram i rapporten togs i dialog med sakkunniga och referensgruppen med svenska myndighetsrepresentanter. Vid oenighet om likheter och skillnader, samt områden att lyfta fram för nordiskt erfarenhetsutbyte skedde en diskussion tills konsensus uppnåtts.

3.6 Process för inhämtning av synpunkter

Projektgruppen inhämtade löpande synpunkter både i planering och genomförande av projektet. Det innebär att olika parter hade möjlighet att lämna synpunkter på manus innan publicering. Se Tabell 3.4 för översiktlig sammanställning av synpunkter som inkommit och Kapitel 7 Medverkande för närmare information om vilka som bidragit.

3.7 Metodologiska begränsningar

Den metod som använts i rapporten har begränsningar som bör tas i beaktande vid läsning och tolkning av rapportens resultat och slutsatser. En av begränsningarna rör begreppsdefinitioner. Det finns ingen gyllene standard i den vetenskapliga litteraturen för hur begrepp som barn och ungdom eller kriminalitet ska definieras. Olika texter använder de centrala begrepp som återfinns i rapporten (till exempel ungdom, kriminalitet och metod) på delvis olika sätt. Det är till exempel inte ovanligt att enstaka brottsliga handlingar ingår i begreppet kriminalitet. Det är dock inte fallet i denna rapport som avgränsat begreppet kriminalitet till mönster av brottsliga handlingar som kräver åtgärder från samhället eller löpt risk att uppvisa ett sådant mönster. De avgränsningar och definitioner som används för denna rapport redogörs för i Tabell 3.1 – 3.3.

En annan begränsning är att relevanta kunskapssammanställningar kan ha missats i sökprocessen eller exkluderats i gallringsprocessen. Det kan bero på att de urvalskriterier och att den metod som använts har varit explorativ till sin karaktär och mindre standardiserad än vad som är brukligt enligt SBU:s metod. Ett viktigt stöd för att identifiera relevanta kunskapssammanställningar har därutöver varit projektets sakkunniga och nordiska referensgrupp.

Läsaren bör vidare vara uppmärksam på att rapportens kategorier för tabelleringen av kunskapssammanställningar inte är oberoende av varandra, det vill säga att utfallet i en kategori kan samvariera med utfallet i en annan. Detta gäller framför allt kategoriseringen av de metoder och insatser som ingår i kunskapssammanställningarna (Tabell 5.1 – 5.4). Som exempel så är insatser till blivande föräldrar och/eller små barn (Tabell 5.2) mer troliga att erbjudas inom öppen vård (Tabell 5.4). Ett annat exempel är att det i princip inte är möjligt att insatser som ges till små barn (Tabell 5.2) har syftet att bryta en etablerad kriminalitet och minska risken för återfall (Tabell 5.1). Redovisningen av antalet nordiska sammanställningar och inom vilka områden bör här ses och tolkas som olika perspektiv som beskriver samma eller liknande fenomen.

4. Urval av rapporter

Nedan presenteras vilka rapporter som identifierats i projektets sökning samt hur många från respektive nordiskt land som bedömts som relevanta efter en mer noggrann genomgång (Figur 4.1). Totalt identifierades 30 rapporter som relevanta utifrån arbetets förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier (Tabell 3.1 till 3.3). En fullständig lista på rapporter som exkluderats samt huvudorsak för exklusion finns i Bilaga 2.

5. Nationella kunskapssammanställningar

Här presenteras resultatet av frågeställningarna 1 till 3, det vill säga vilka nationella kunskapssammanställningar som finns publicerade i Norden, omfattningen och innehåll i dessa, samt vilka eventuella skillnader och likheter som finns mellan länderna.

5.1 Omfattning, innehåll och skillnader mellan de nordiska länderna

Totalt har SBU identifierat 30 nationella kunskapssammanställningar om brottsförebyggande metoder och insatser publicerade i Norden. SBU har sammanställt dessa i en digital och interaktiv karta samt genom ett antal tabeller i rapporten. Antalet kunskapssammanställningar per nordiskt land presenteras för sig för att synliggöra eventuella skillnader och likheter mellan de nordiska länderna.

SBU har även sammanfattat författarnas slutsatser i Bilaga 3. SBU har återgivet slutsatserna såsom författarna till kunskapssammanställningen formulerat dem. SBU har inte granskat tillförlitligheten i dessa slutsatser.

 

 

 

 

 

 

 

6. Förslag på områden för nordiskt erfarenhetsutbyte

I detta kapitel presenteras resultatet för frågeställning 4, det vill säga om det finns områden som är särskilt lämpade för nordiskt erfarenhetsutbyte. Utifrån kartläggningen av nationella kunskapssammanställningar publicerade i Norden föreslår SBU två övergripande områden för ett nordiskt erfarenhetsutbyte:

• Hur kunskapsluckor omhändertas och hur aktörer på nationell nivå kan bidra till kunskapsutveckling inom relevanta områden på ett sätt som även beaktar barnrättsperspektivet, särskilt sårbara grupper och parallell problematik.
• Bidra till en ökad spridning och användning av kunskapsbaserade metoder och insatser, till exempel genom samordnade avgränsningar och gemensam kommunikation.

Dessa områden beskrivs mer ingående nedan.

6.1 Adressera kunskapsluckor och bidra till kunskapsutveckling inom relevanta områden

Ett område som SBU ser som möjligt att utbyta erfarenheter kring är hur kunskapsluckor omhändertas och hur aktörer på nationell nivå kan bidra till kunskapsutveckling inom relevanta områden. Det kan till exempel handla om olika metoder att införa och utvärdera lovande exempel på ett mer systematiskt sätt nationellt, regional och lokalt [52] [53]. Vid diskussion om hur kunskapsluckor kan adresseras bör även de nordiska länderna diskutera hur barnrättsperspektivet kan beaktas och barn och unga inkluderas i kunskapsutvecklingen. Likaså bör det diskuteras hur särskilt sårbara grupper och parallellt förekommande annan problematik ska inkluderas och hanteras.

6.1.1 Nationell kunskap om att förebygga återfall i brott hos barn som begår allvarlig brottslighet

Ett område där det saknas nationella kunskapssammanställningar är metoder och insatser för att förhindra återfall i brott hos barn och unga som ännu inte är straffmyndiga. Detta område är särskilt angeläget i och med att grova brott utförs av allt yngre individer, vilket lyfts fram av en nyligen publicerad Brå-rapport [54]. I en annan nyligen publicerad rapport från Sverige har effekten av sociala metoder och insatser i syfte att förebygga och bekämpa gängkriminalitetutvärderats [55] . Även om det framgår av rapporten att det saknas forskning på metoder och insatser utvärderade på barn, kan de föreslagna metoderna vara intressanta att utvärdera i nordisk kontext.

6.1.2 Nationell kunskap om effektiva metoder och insatser parallellt med placering på institution

Ett annat område är bristen på nationella kunskapssammanställningar med vägledning om effektiva metoder och insatser avsedda att erbjudas inom institutionsvård. Detta är särskilt angeläget då institutionalisering är en åtgärd som används på ett eller annat sätt, i alla nordiska länder [56] och för att frihetsberövande åtgärder utan parallella stödinsatser kan leda till ökad risk för återfall i brott [4] [57]. Att erbjuda effektiva insatser i samband med institutionsvård (oavsett som frivillig eller under tvång) är därför helt centralt i det brottsförebyggande arbetet. Norge har i en nyligen publicerad rapport sammanställt kunskap om effekten av olika metoder och insatser som kan ges i samband med placering på institution [43], vilket kan vara intressanta att utvärdera närmare i nordisk kontext.

6.2 Bidra till ökad spridning och användning av kunskapsbaserade metoder och insatser

SBU ser att ett område för nordiskt erfarenhetsutbyte skulle kunna vara att diskutera hur nationella aktörer kan bidra till att kunskap om effektiva metoder och insatser sprids och tillgängliggörs brett. Det kan till exempel handla om samordnade avgränsningar och kommunikation som förtydligar vad som är evidensbaserat.

6.2.1 Behovet av nationell samordning i kunskapsstyrningen

Den aktuella kartläggningen visar att det har tagits fram ett flertal nationella kunskapssammanställningar inom flera olika typer av områden. Även om vi inte tagit ställning till kvaliteten i de enskilda kunskapssammanställningarna, så visar den här rapporten på variationen i kunskapsunderlag, bedömningsgrund och typ av slutsatser som dras. Skillnader i hur nationella aktörer bedömt och utvärderat metoder och insatser och hur de kommit fram till sin slutsats, kan försvåra för den regionala och lokala nivån att välja vilka metoder och insatser att implementera. Ett område för nordiskt erfarenhetsutbyte skulle därför kunna vara möjligheter och arbetssätt för att samordna det brottsförebyggande arbetet nationellt. Det kan handla om att förstå hur social brottsprevention definieras och hur kunskap samordnas och kommuniceras.

6.2.2 Möjlighet att bredda definitionen av social brottsprevention

Kartläggningen visar på en stor spännvidd av hur området social brottsprevention avgränsats och definierats. Det kan vara olika typer av metoder och insatser riktat till olika populationer, i olika kontext, med olika brottsförebyggande syften och för olika åldersgrupper. Denna spännvidd noteras framför allt mellan de nordiska länderna vilket med all sannolikhet påverkas av hur respektive land ser på gränsdragningen mellan till exempel folkhälsopolitiska åtgärder, sociala insatser, utbildningsinsatser samt polisiära och brottsbekämpande åtgärder. SBU ser trots detta en möjlighet för de nordiska länderna att utbyta perspektiv, erfarenheter och kunskap samt inspireras av varandras definitioner utifrån olika förutsättningar. Hur till exempel Danmark arbetar med social brottsprevention i skola [35], inom civilsamhället [49], samt inom särskilda bostadsområden [58], kan vara intressanta områden att diskutera närmare.

6.2.3 Vikten av samverkan utan att ersätta tillgången till konkreta metoder och insatser

Kartläggningen visar att den vanligaste slutsatsen i nordiska kunskapssammanställningar handlar om förutsättningar för att en metod eller insats ska bli framgångsrik. Många nämner att tvärsektoriell samverkan som den viktigaste förutsättningen [23] [24] [26-31] [35] [36] [37] [38] [40] [41] [43] [49] [50]. Samverkan är nödvändig i och med att det brottsförebyggande arbete sträcker sig över olika sektorer och kräver ett helhetsperspektiv [15]. Det stora behovet av samverkan, samt tillgången till en rad olika modeller och arbetssätt för samverkan [59] [60] [61] [62] riskerar dock leda till att samverkan i sig ersätter tillgången till brottsförebyggande metoder eller insatser [63]. Ett område för nordiskt erfarenhetsutbyte kan därför vara en diskussion om hur länderna kan fortsätta stimulera samverkan utifrån ett helhetsperspektiv och individens behov, och samtidigt stärka förutsättningar för att sprida och tillgängliggöra evidensbaserade metoder och insatser.

7. Medverkande

7.1 Projektgrupp

7.1.1 Sakkunniga

• Álfheidur Ástvaldsdóttir, med dr, Malmö universitet
• Veronika Burcar Alm, docent, Sociologiska institutionen, Lunds universitet och Institutionen för kriminologi och polisiärt arbete, Linnéuniversitetet.
• Felipe Estrada, professor, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet
• Malin Eriksson, professor, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
• Therése Skoog, professor, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Sakkunniga experter har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.

7.1.2 Kansli

Medarbetare från SBU:s kansli i projektgruppen var

• Maral Jolstedt, projektledare
• Carl Gornitzki, informationsspecialist
• Anna Attergren Granath, projektadministratör
• Uliana Hellberg, biträdande projektledare
• Laura Lintamo, projektstöd
• Sofia Tranaeus, projektansvarig chef

7.1.3 Referensgrupp myndigheter

• Azade Azad, Statens institutionsstyrelse (SiS)
• Adam Biten, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF)
• Tony Boman, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF)
• Thomas Jonsland, Socialstyrelsen
• Christina Söderberg, Brottsförebyggande rådet (Brå)

7.1.4 Referensgrupp Norden

• Britt Østergaard Larsen, Det Nationale Forsknings- og Analyscenter for Velfærd (VIVE), Danmark
• Timo Harrikari och Annelie Portman, Finnish Institute for Health and Welfare (THL), Finland
• Eygló Harðardóttir, Ríkislögreglustjóri samt Hlín Sæþórsdóttir, Mennta- og barnamálaráðuneytið, Island
• Rigmor Berg, Folkehelseinstituttet, Norge

7.1.5 SBU:s vetenskapliga råd

• Svante Twetman, Köpenhamns universitet, ordförande (tandvård)
• Anna Ehrenberg, Högskolan Dalarna, vice ordförande, (omvårdnad)
• Magnus Svartengren, Uppsala universitet (arbetsmiljö)
• Ulrik Kihlbom, Karolinska institutet (etik)
• Ylva Nilsagård, Örebro universitet (fysioterapi)
• Titti Mattsson, Lunds universitet (etik, juridik)
• Katarina Steen Carlsson, Lunds universitet (hälsoekonomi)
• Jahangir Khan, Göteborgs universitet (hälsoekonomi)
• Mussie Msghina, Örebro universitet (medicin)
• Britt-Marie Stålnacke, Umeå universitet (medicin)
• Sverker Svensjö, Falun och Uppsala universitet (medicin)
• Eva Uustal, Linköpings universitet (medicin)
• Carina Berterö, Linköpings universitet (omvårdnad)
• Ata Ghaderi, Karolinska institutet (psykologi)
• Petter Gustavsson, Karolinska institutet (psykologi)
• Lena Dahlberg, Högskolan Dalarna (socialt arbete)
• Urban Markström, Umeå universitet (socialt arbete, funktionstillstånd- och funktionshinder)
• Christina Nehlin Gordh, Uppsala universitet (socialt arbete)

Christina Nehlin Gordh och Titti Mattsson var utsedda specialgranskare för projektet.

7.1.6 Synpunkter på manus

Följande myndigheter och organisationer har inkommit med synpunkter på manus:

• Barnombudsmannen
• BRIS
• Folkhälsomyndigheten
• Institutet för mänskliga rättigheter
• Länsstyrelsen Dalarna
• Länsstyrelsen Skåne
• Länsstyrelsen Stockholm
• Myndigheten för delaktighet
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
• Skolverket
• Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Dessa verksamheter har kommit med värdefulla kommentarer som förbättrat rapporten. SBU har dock inte alltid möjlighet att tillgodose alla ändringsförslag och de externa granskarna står därför inte med nödvändighet bakom samtliga slutsatser och texter i rapporten.

8. Ordförklaringar

9. Referenser

1. Brå. Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet och faktorer av betydelse för att lämna ett kriminellt liv. Brottsförebyggande rådet (Brå); 2021. Available from: https://bra.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa7087f9/1618295581817/2021_5_Strategiska_brott.pdf 
2. Brå. Återfall i brott, preliminär statistik. Kriminalstatistik Brå, 2019 Brottsförebyggande rådet (Brå); 2022. Sveriges officiella statistik. [accessed Oct 24 2023]. Available from: https://bra.se/download/18.146acb6517fd55784014b76/1653979808086/Statistikrapport_aterfall_prel_2019.pdf
3. Acta Publica. Dömda till vård. En kvantitativ granskning av påföljden av sluten ungdomsvård. Acta Publica; 2023 2023:05. [accessed Oct 24 2023]. Available from: https://actapublica.se/nyheter/rapport-domda-till-vard/
4. Pettersson T 2023:9. Tuffa tag och tillit – en ESO-rapport om utslussning, eftervård och återfall för dömda till sluten ungdomsvård. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi. Stockholm. [accessed Oct 24 2023]. Available from: https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2023_9-tuffa-tag-och-tillit/
5. Mulvey EP, Arthur MW, Reppucci ND. The prevention and treatment of juvenile delinquency: A review of the research. Clinical Psychology Review. 1993;13(2):133-67. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/0272-7358(93)90038-N
6. Arango C, Díaz-Caneja CM, McGorry PD, Rapoport J, Sommer IE, Vorstman JA, et al. Preventive strategies for mental health. Lancet Psychiatry. 2018;5(7):591-604. Available from: https://doi.org/10.1016/s2215-0366(18)30057-9
7. Berg G, Gustafsson C, Karlsson R. Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå), Polisen, Sveriges kommuner och Regioner (SKR); 2020. Available from: https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2016-01-27-samverkan-i-lokalt-brottsforebyggande-arbete.html
8. Andershed A-K, H. A. Risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende bland unga: Att använda teori och forskning i praktiken. I Barn och unga som begår brott eller riskerar att begå brott. Kunskapsstöd för socialtjänsten om att identifiera, utreda och bedöma behov. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019. Available from: https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1372592/FULLTEXT01.pdf
9. Sundell K, Eskel M, Bergström M, Åström T. How Can Practitioners Assess the Value of Social Work Interventions? Research on Social Work Practice. 2023;33(6):634-41. Available from: https://doi.org/10.1177/10497315231163502
10. Olsson TM, Skoog T. Introduction to Research on Social Work Practice Special Issue: Program Theory in Social Interventions Developed in Practice Settings. Research on Social Work Practice. 2023;33(6):631-3. Available from: https://doi.org/10.1177/10497315231153121
11. Justitsministeriet. Alle handlinger har konsekvenser : en reform af indsatsen mod ungdomskriminalitet. Kbh: Justitsministeriet; 2017 9788793422933. Available from: https://www.regeringen.dk/media/4227/103125_jm_reform_ungdomskrimi_a4_30.pdf
12. SOU 2022:1. Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. Betänkande av utredningen om barn som misstänks för brott. Stockholm: Ju. [Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/214154d0958849e8b09943f7d84babfb/forbattrade-atgarder-nar-barn-misstanks-for-brott-sou-2022-1.pdf
13. Justis- og beredskapsdepartementet. Sammen mot barne-, ungdoms- og gjengkriminalitet: Meld. St. 34 (2020–2021). Regjeringen; 2021. Available from: https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/meld.-st.-34-20202021/id2857691/
14. Justitieministeriet. Trygga tillsammans: Nationellt program för brottsförebyggande. Justitieministeriet; 2016. Utredningar och anvisningar 51/2016 Available from: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/78939.
15. SOU 2022:22. Vägar till ett tryggare samhälle. Kraftsamling för barn och unga. Delbetänkande av Trygghetsberedningen. Statens offentliga utresningar 2022:67. Stockholm. Available from: https://www.regeringen.se/contentassets/ae67e58042d0492b8a6b54c0d631af8f/vagar-till-ett-tryggare-samhalle--kraftsamling-for-barn-och-unga-sou-2022-67.pdf.
16. Socialstyrelsen. Att arbeta evidensbaserat. Ett stöd för praktiskt arbete. 2020. Available from:

    https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-10-6930.pdf

17. Statskontoret. Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och landsting - en analys. 2019 2. Available from: https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer/utveckling-av-den-statliga-styrningen-av-kommuner-och-landsting--en-analys/?publication=true.
18. Statskontoret. Att styra med kunskap. En studie om statlig kunskapsstyrning riktad till kommuner och regioner. 2023. Om offentlig sektor. Available from: https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2023/att-styra-med-kunskap--en-studie-om-statlig-kunskapsstyrningriktad-till-kommuner-och-regioner/.
19. Kloppenborg H, Røgeskov M. Development of interventions in the social field in the Nordic countries. Copenhagen: VIVE; 2023. Available from: https://www.vive.dk/en/publications/development-of-interventions-in-the-social-field-in-the-nordic-countries-4z6bjj3v/.
20. Arksey H, O'Malley L. Scoping studies: towards a methodological framework. International Journal of Social Research Methodology. 2005;8(1):19-32. Available from: https://doi.org/10.1080/1364557032000119616.
21. Grant MJ, Booth A. A typology of reviews: an analysis of 14 review types and associated methodologies. Health Information & Libraries Journal. 2009;26(2):91-108. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1111/j.1471-1842.2009.00848.x.
22. Greve M. Forebyggelse af kriminalitet blandt børn og unge : en metode- og implementeringsguide. Odense: Socialstyrelsen; 2014 9788793052819. Available from: https://sbst.dk/udgivelser/2014/forebyggelse-af-kriminalitet-blandt-boern-og-unge-en-metode-og-implementeringsguide.
23. Manuel C, Klint Jørgensen A. Systematic review of youth crime prevention interventions. SFI - Det Nationale Forskningscenter for Velfærd; 2013. Available from: https://dkr.dk/media/6911/uk_youth-crime-prevention-interventions.pdf.
24. Mehlbye J, Permin Berger N, Hjelmar U, Rieper O. Forældre- og ungeinddragende tiltag, rapport. København: KORA: Det Nationale Institut for Kommuners og Regioners Analyse og Forskning; 2016. Available from: https://dkr.dk/media/7312/kora_rapport_foraeldreinddragelse.pdf.
25. Permin Berger N, Hjelmar U, Jansbøl K, Thor Larsen P. Genoprettende Retfærdighed over for kriminalitetstruede unge En kortlægning af viden København: KORA: Det Nationale Institut for Kommuners og Regioners Analyse og Forskning; 2015. Available from: https://dkr.dk/media/7321/genoprettende-retfaerdighed-rapport.pdf.
26. Aase H, Lønnum K, Sørlie M, Hagen Amlund K, Gustavson K, Utgarden I. Barn, unge og kriminalitet. Hvordan forhindre at barn og unge kommer inn i eller fortsetter med en kriminell løpebane? Oppsummering og vurdering av virksomme tiltak, behandling og organisering. . Oslo: Område for psykisk og fysisk helse. Avdeling for barns helse og utvikling. Folkehelseinstituttet; 2020. Available from: https://www.fhi.no/publ/2020/barn-unge-og-kriminalitet/.
27. Runhovde S, Skjevrak R, Erichsen P. Kriminalitetsforebygging på norsk - En kunnskapsoversikt. Oslo: Politihøgskolen; 2018 0807-1721. Available from: http://hdl.handle.net/11250/2507671.
28. Berg R, Johansen T, Bjerke Jacobsen J, Patricia S, Forsetlund L, Nguyen L. Tiltak for barn og unge med atferdsvansker eller som har begått kriminelle handlinger: en oversikt over systematiske oversikter. Oslo: Folkehelseinstituttet (FHI); 2020. Interventions for children and youth with behavioral problems or criminal behavior: an overview of reviews 978-82-8406-065-1. Available from: https://www.fhi.no/publ/2020/tiltak-for-barn-og-unge-med-atferdsvansker-eller-som-har-begatt-kriminelle-/.
29. Haikkola L, Hästbacka N, Pekkarinen E. Kuka vastaa nuorten rikoksiin? : Ammattilaisten, nuorten ja kustannusten näkökulmia palveluihin [Vem reagerar på brott begångna av unga? Synpunkter på tjänster av professionella och unga samt ur ett kostnadsperspektiv]. Helsinki: Valtioneuvoston kanslia 2019. Statsrådets publikationsserie för utrednings- och forskningsverksamheten 2019:34. [accessed Sept 20 2023]. Available from: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-737-6.
30. Moilanen T, Mankkinen T, Pietilä A, Kangasniemi M. Nordiska modeller för samverkan mellan olika myndigheterna för att främja vungas välbefinnande och förebygga brott. Inrikesministeriet; 2018. Inrikesministeriets publikation 18/2018. Available from: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-324-227-2.
31. Gravrok Ø, Schancke V, Andreassen M, Domben P. Kunnskapsplattform for forebyggende og helsefremmende arbeid i skolen - med særlig fokus på rusmidler og tobakk. Utdanningsdirektoratet; 2006. Available from: https://www.udir.no/globalassets/filer/tall-og-forskning/rapporter/forebyggende_innsatser/5/forebyggende_innsatser_rus.pdf.
32. Nygaard Christoffersen M, Skov Olsen P, Vammen Schjødt K, Sander Nielsen S, Lausten M, Brauner J. Tidlig identifikation af kriminalitetstruede børn og unge : risiko- og beskyttelsesfaktorer. København: SFI - Det Nationale Forskningscenter for Velfærd; 2011. SFI - Det Nationale Forskningscenter for Velfærd, 11:34 9788771190465. Available from: https://www.vive.dk/da/udgivelser/tidlig-identifikation-af-kriminalitetstruede-boern-og-unge-bxqqe6xk/.
33. Oxford Research. Børn og unges selvkontrol: Systematisk kortlægning af metoder, der kan styrke børn og unges selvkontrol. Det Kriminalpræventive Råd; 2013. Oxford Research A/S. Available from: https://dkr.dk/materialer/tidlig-forebyggelse/boern-og-unges-selvkontrol.
34. Blaasvær N, Elizabeth Muller A, Zinöcker S, Jacobsen Jardim P. Dypdykk i oppsummeringen om atferdsvansker hos barn og unge (Berg 2020). Oslo: Folkehelseinstituttet (FHI) Område for helsetjenester.; 2020. Available from: https://www.fhi.no/publ/2020/dypdykk-i-oppsummeringen-om-atferdsvansker-hos-barn-og-unge-berg-2020/.
35. Williams Strandby M, Ida Mikuta M, Villumsen A. Socialfaglige medarbejdere i skole og dagtilbud: Screening af muligheden for integration af socialfaglige medarbejdere på almenområdet. København, Aarhus: VIVE. Det nationale forsknings- og Analyscenter for velfærd; 2023. Available from: https://www.vive.dk/da/udgivelser/socialfaglige-medarbejdere-i-skole-og-dagtilbud-yz251kz1/.
36. Socialstyrelsen. Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende : kunskapsstöd för socialtjänsten. [Stockholm]: Socialstyrelsen; 2020. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-2-6597.pdf.
37. MFoF. Handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd. Skellefteå: Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF); 2022. [accessed Sept 20 2023]. Available from: https://mfof.se/foraldraskapsstod/brottsforebyggande-foraldraskapsstod.html.
38. Shannon D, Ring J. Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå); 2009. Available from: https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2009-05-20-orsaker-till-brott-bland-unga-och-metoder-att-motverka-kriminell-utveckling.html.
39. SBU. Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU Utvärderar 279. Available from: www.sbu.se/279.
40. Holmberg S. Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden: En kunskapsöversikt. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå); 2016. [accessed Sept 20 2023]. Available from: https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2016-11-30-insatser-mot-brott-och-otrygghet-i-socialt-utsatta-omraden.html.
41. Socialstyrelsen. Kartläggning av samverkansinterventioner med syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. Avdelningen för kunskapsstyrning. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-10-14.pdf.
42. Rambøll. Effekterne af beskæftigelsesrettede indsatser over for tidligere indsatte. København: Rambøll; 2013. Available from: https://star.dk/om-styrelsen/publikationer/2013/12/effekterne-af-beskaeftigelsesrettede-indsatser-tidligere-indsatte/.
43. Bjerke Johansen T, Borge T. Barn og unge som utøver alvorlige handlinger mot andre: en hurtigoversikt. Oslo: Folkhelseinstituttet (FHI); 2023. Available from: https://www.fhi.no/contentassets/76f3fe2ce9854718ba59c43945b3ab32/barn-og-unge-som-utover-alvorlige-handlinger-mot-andre-rapport-2023.pdf.
44. Socialstyrelsen. Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott : kunskapsstöd med rekommendationer för socialtjänstens arbete med barn 6–17 år. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021 9789175555737. [accessed Sept 20 2023]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2021-11-7626.pdf.
45. SBU. Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2019. SBU Utvärderar 303 9789188437457. [accessed 20 Sept 2023]. Available from: http://www.sbu.se/303.
46. SBU. Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 308 9789188437501. [accessed Sept 20 2023]. Available from: http://www.sbu.se/308.
47. SBU. Program för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård : en systematisk översikt och utvärdering av ekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU; 2016. SBU Utvärderar 252 9789185413959. [accessed 20 Sept 2023]. Available from: https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/program-for-ungdomar-med-antisocial-problematik-inom-institutionsvard/.
48. Nobili Christiansen H. Effekten af mentor- og fritidsindsatser for unge i risiko : en systematisk kortlægning. Glostrup: Det Kriminalpræventive Råd (DKR); 2012. Trygfonden 9788792966025. Available from: https://dkr.dk/materialer/kriminalitet-og-forebyggelse/mentor-og-fritidsindsatser-kortlaegning.
49. Ravn Nielsen T, Qvotrup S, Vitus K. Kriminalitet og etniske minoriteter del III: Forebyggelsesmæssige indsatser. København: Det Kriminalpræventive Råd. Aalborg universitet; 2019. Available from: https://dkr.dk/materialer/kriminalitet-og-forebyggelse/kriminalitet-og-etniske-minoriteter-del-iii.
50. Mehlsen L, Tødsø Jensen M, Christensen G, Klint Jørgensen A, Eline Wendt R. Effektfulde indsatser i boligområder til forebyggelse af kriminalitet: En systematisk forskningsoversigt nr. 1 af 4. København, Aarhus: VIVE. Det nationale forsknings- og Analyscenter for velfærd; 2015. Available from: https://www.vive.dk/da/udgivelser/effektfulde-indsatser-i-boligomraader-til-forebyggelse-af-kriminalitet-2z109nvj/.
51. Lehti M. Rikoksentorjunnan kannattavuus : alustava systemaattinen kirjallisuuskatsaus. Helsingin yliopisto, Kriminologian ja oikeuspolitiikan instituutti [Institutet för kriminologi och rättspolitik]; 2017. Katsauksia 24/2017. [accessed Sept 20 2023]. Available from: http://hdl.handle.net/10138/195635.
52. Socialstyrelsen. Om - Individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen; 2022 2022-3-7773. [accessed Dec 5 2023]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-3-7773.pdf.
53. Mattson J, Preuter M, Bokström T, Bartholdsson S. Modeller för att leda och styra mot social hållbarhet. – lärdomar från ett innovationspartnerskap. Mölndals Stad, Kungälvs kommun, RISE Research Institutes of Sweden.; 2023 RISE rapport 2023:103. [accessed Dec 5 2023]. Available from: https://ri.diva-portal.org/smash/get/diva2:1807781/FULLTEXT01.pdf.
54. Tollin K, Angerbrandt H, Jonsson A. Barn och unga i kriminella nätverk. En studie av inträde, brott, villkor och utträde. Brottsförebyggande rådet (Brå); 2023. Available from: https://bra.se/download/18.5b53d7018b6ae31d242030/1698667751753/2023_13-Barn-och-unga-i-kriminella-natverk.pdf.
55. SBU. Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2023. SBU Utvärderar 369. [accessed Dec 19 2023]. Available from: https://www.sbu.se/369.
56. SOU 2018:85. Slopad straffrabatt för unga myndiga. Stockholm: Statens offentliga utredningar. [accessed Oct 24 2023]. Available from: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/12/sou-201885/.
57. SOU 2023:44. En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga. Betänkande av Utredningen om  frihetsberövande påföljder för unga. Stockholm. [accessed Oct 24 2023]. Available from: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/08/sou-202344/.
58. Center for Boligsocial Udvikling. Inspirations- og videnskatalog - Viden om boligsociale aktiviteter støttet af Landsbyggefonden. Hvidovre: Center for Boligsocial Udvikling; 2023. [accessed Dec 5 2023]. Available from: https://cfbu.dk/wp-content/uploads/2023/05/inspirations-og-videnskatalog-2023-10.pdf.
59. ANKKURI. Ankarverksamhet. Utveckling av Ankarverksamheten i Radi-verksamhet. [Available from: https://ankkuritoiminta.fi/sv/framsida
60. Konfliktrådet. SLT-modellen. Konfliktrådet. [Available from: https://konfliktraadet.no/slt-modellen/.
61. Dkr. SSP-samarbejde. København: Det Kriminalpræventive Råd. [Available from: https://dkr.dk/flere-/lokalt-samarbejde/ssp-samarbejde
62. Andershed H, Sollerman J. Vägledning för arbete med Sociala insatsgrupper. Med grund i orinciperna om Risk-Behov-Mottaglighet (RBM). Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå); 2023. SIG/SSPF. Available from: https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2022-04-06-vagledning-for-arbete-med-sociala-insatsgrupper-sig.html.
63. Söderberg C. Att skapa mening i en komplex praktik. Föreställningar om brottspreventiva samverkansformer mellan omsorg och kontroll. Linköping: Department of Culture and Society. Linköping University; 2023. Available from: https://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1799152/FULLTEXT01.pdf.

10. Bilagor

• Bilaga 1. Nordiska organisationer och webbplatser
• Bilaga 2. Exkluderade referenser
• Bilaga 3. Sammanfattning av författarnas slutsatser
• Bilaga 4. Inkluderade rapporter 

Till bilagorna