Framtida forskning om arbetsmiljö och sömnstörningar

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Lästid: ca 4 min

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som identifierades i rapporten Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar: en systematisk litteraturöversikt (2013).

Exponeringar i arbetsmiljön

I den systematiska översikten undersöktes exponeringen med utgångspunkt i ett antal faktorer: sociala och organisatoriska faktorer, fysisk belastning, kemiska och biologiska faktorer, buller, vibrationer, övriga fysikaliska faktorer samt smitta. SBU har inte gjort några antaganden om vilka typer av exponering som skulle kunna ha ett samband med sömn­störningar utan de litteratur­sökningar som gjorts har varit breda och förutsätt­nings­lösa. Läs mer i Kapitel 2 i rapporten.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbets­miljöns betydelse för sömn­störningar identifierade de sakkunniga i projektet ett antal forskningsbehov:

  • Eftersom vi inte vet hur lång tid det tar för arbets­relaterade faktorer att påverka sömnen, bör kommande studier löpa över tillräckligt långa tidsperioder för att kunna undersöka hur exponering och sömn samspelar över tid. Ett önske­scenario vore longitudinella studier där ett stort antal arbetstagare studeras under hela sitt arbetsliv och där förväxlings­faktorerna dokumenteras och hanteras på ett bra sätt.
  • Strikt utförda longitudinella studier som undersöker flera aspekter av den sociala och organisatoriska arbets­miljön och som följer arbetstagare över långa tidsperioder.
  • Studier som undersöker om långtids­exponering kan ha större betydelse för samband mellan viss arbetsmiljö­exponering (t.ex. buller, besvärliga arbets­ställningar, kemisk exponering) och sömnstörningar.
  • Studier där såväl de arbets­relaterade faktorerna som utfallet har mätts med mer precisa metoder.
  • Dagens arbetsliv är mer föränderligt och kan innehålla andra besvärande sociala eller organisatoriska omständigheter än dåtidens arbete. Framtida forskning bör ta hänsyn till detta och utveckla nya mätmetoder som är mer anpassade till dagens förhållanden.
  • Studier som använder verifierade diagnoser, eller mätvärden baserade på aktigrafi eller polysomnografi.
  • Studier som undersöker hur mekanismerna bakom sömn­störningar är relaterade till annan sjuklighet, såsom värk eller smärta.
  • Studier som undersöker om ogynnsam social och organisatorisk arbetsmiljöexponering kan innebära ökad känslighet för fysisk belastning.
  • Kunskapsöversikter som på ett systematiskt och högkvalitativt sätt undersöker interaktionen mellan faktorer i arbetsmiljön och individuella faktorer såsom den enskilda personens förutsätt­ningar, sårbarhet och familje­förhållanden.

Exponering–utfall

  • Studier som undersöker samband mellan ”nya” arbetsmiljöfaktorer (t.ex. personal­ned­skärningar/out­sourcing, nya tekniska lösningar, nya organisations­former) och sömn.

Kön

  • Studier som undersöker skillnader och likheter mellan könen vad gäller arbets­förhållanden och påverkan på sömnen.
  • Fler studier behövs för att fastställa om organisatoriska faktorer i arbets­livet har olika effekt på män och kvinnor.

Bakomliggande mekanismer

  • Det behövs mer forskning för att bättre förstå de bakomliggande mekanismerna för hur arbetsmiljön påverkar sömnen. Exempel på aspekter som vore intressanta att belysa i framtida forskning är förändring av arbets­förhållanden (dvs. vad som händer med sömnen då omgivningen ändras till det bättre eller sämre), vad som sker då en arbetsplats genomför förändringar av de faktorer där samband identifierats, undersökning av tidsaspekter i samband mellan arbete och sömn samt ytterligare forskning om medierande faktorer.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Sömnstörningar

Enligt rapporten Arbetsmiljöns betydelse för sömn­störningar är det inte helt enkelt att beskriva och definiera vad som är normal sömn; varje persons egenskaper, för­utsätt­ningar och aktuella tillstånd spelar in. Därmed kan det som uppfattas som normalt för en person vara helt oacceptabelt för en annan. Till saken hör även att problem med sömnen kan vara mer eller mindre allvarliga, och de kan vara till­fälliga eller lång­variga.

Begreppet sömn­störning används på denna sida som en samlings­term, både för själv­upplevda sömn­störningar och sådana som diagnostiserats inom hälso- och sjuk­vården. Läs mer i Kapitel 2 i rapporten.

Person ligger vaken i sängen

Till toppen