Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer

Rapporten kompletterar en SBU-rapport från år 2012 och för att få en samlad bild av forskningsläget behöver läsaren beakta resultat från båda rapporterna. Till hjälp för detta finns en evidenskarta.

Slutsatser

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i nacke och nacke/axlar:
• arbete med framåt- eller bakåtböjd nacke (måttlig tillförlitlighet)
• arbetsställningar där överarmarna lyfts högt (låg tillförlitlighet)
• repetitiva rörelser med armen (låg tillförlitlighet)
• höga kvantitativa krav (låg tillförlitlighet)
• obalans mellan ansträngning och belöning (låg tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i axlar:
• kraftkrävande arbete för nacke och axlar (måttlig tillförlitlighet)
• arbetsställningar där överarmarna lyfts högt (måttlig tillförlitlighet)
• repetitiva rörelser med armen (måttlig tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla subakromiell smärta:
• kraftkrävande arbete för nacke och axlar (måttlig tillförlitlighet)
• arbetsställningar där överarmarna lyfts högt (måttlig tillförlitlighet)
• repetitiva rörelser med armen (låg tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i armbågar och underarmar:
• kraftkrävande arbete för nacke och axlar (måttlig tillförlitlighet)
• kraftkrävande arbete för handleder och händer (låg tillförlitlighet)
• repetitiva rörelser med armen (låg tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för kraftkrävande arbete för nacke och axlar har ökad risk att utveckla ulnarisentrapment (måttlig tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i handleder och händer:
• kraftkrävande arbete för handleder och händer (måttlig tillförlitlighet)
• kraftkrävande arbete kombinerat med repetitiva arbetsrörelser för händerna (måttlig tillförlitlighet)
• arbete med handlederna i böjd eller vriden position (låg tillförlitlighet)
• repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen (låg tillförlitlighet)
• spänt arbete, det vill säga kombinationen av höga krav och små möjligheter till kontroll eller inflytande i arbetet (låg tillförlitlighet).

• Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla karpaltunnelsyndrom:
• kraftkrävande arbete för handleder och händer (måttlig tillförlitlighet)
• kraftkrävande arbete kombinerat med repetitiva arbetsrörelser för händerna (måttlig tillförlitlighet).

Kommentar

• Denna rapport ger inte besked om vid vilken nivå en viss exponering riskerar att bli skadlig. En anledning till detta är att studierna skiljde sig mycket åt bland annat vad gällde mätning av arbetsmiljöfaktorer.
• För arbetsmiljöfaktorer där det vetenskapliga underlaget är mycket lågt eller saknas i denna rapport går det inte att uttala sig om ifall det finns samband eller ej (se resultattabellerna).
• Resultaten grundas på genomsnittliga sambandsmått på gruppnivå. För specifika undergrupper och för enskilda personer kan sambanden se annorlunda ut. Resultat på gruppnivå kan därför enbart ge en generell vägledning, men kan inte ersätta individuella bedömningar utifrån den enskilda individens situation.
• Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra om samband mellan arbetsmiljöfaktorer och risk att utveckla besvär i nacke, axlar, armar och händer skiljer sig mellan kvinnor och män. Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket drabbas kvinnor oftare än män av besvär i nacke, axlar, armar och händer, i huvudsak på grund av olika exponeringar i arbetet. Det är angeläget att ny forskning tar hänsyn till den ojämna fördelningen av män och kvinnor mellan olika yrken och till fördelningen av arbetsuppgifter inom yrken.
• För att identifiera risker och utveckla effektiva förebyggande åtgärder behöver framtida forskning framför allt utgå från väl definierade och adekvat uppmätta exponeringar och utfall. Forskningen behöver också beakta typen av exponering samt dess intensitet, frekvens och varaktighet, samt i vilken utsträckning olika exponeringsfaktorer samverkar.