Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Tilläggsmetoder till PSA-test för diagnostik av prostatacancer

Underlag till Socialstyrelsen

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Bereder

Beredning av frågor för andra myndigheters eller uppdragsgivares verksamhet eller beslut, exempelvis till nationella riktlinjer. Vetenskapligt kunskapsunderlag tas fram av medarbetare på SBU i samarbete med ämnessakkunniga. Arbetsprocessen för att ta fram underlaget varierar beroende på frågeställning och behov.

Publicerad: Rapportnr: 275 Diarienr: SBU 2017/77 ISBN: 978-91-88437-17-4 https://www.sbu.se/275

Sammanfattning

Bakgrund

I denna rapport redovisas det veten­skapliga under­laget som tagits fram till Socialstyrelsen avseende olika metoders träffsäkerhet att diagnostisera prostata­cancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L.

Metod

Genom en systematisk litteratur­sökning och litteratur­granskning identifierades 16 studier av medelhög kvalitet som svarade på denna rapports urvals­kriterier. Dessa studier inkluderade män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L som inte tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Resultaten i studierna har sammanvägts narrativt och evidens­graderats med hjälp av evidens­graderings­systemet GRADE.

Resultat

Alla studierna har undersökt den diagnostiska träff­säkerheten för ett eller flera tilläggs­tester till PSA för att diagnostisera prostata­cancer definierat som Gleasonsumma ≥6 eller Gleasonsumma ≥7. Det finns inget rapporterat i någon av studierna om metoden påverkar över­levnaden. Den diagnostiska träff­säkerheten är huvud­sakligen redovisad med måttet arean under en ROC-kurva (receiver operating characteristics), förkortat AUC, ett mått som sträcker sig mellan 0 och 1, där 1 betyder att testet har 100 procents träffsäkerhet.

I studierna ligger AUC för de studerade testerna mellan 0,42 och 0,83. Flera av testerna har dock studerats i få studier eller med få individer, vilket medför att det vetenskapliga underlagets evidens­styrka blir otillräckligt eller begränsat. För några metoder, Prostate Health Index (PHI), PSA-kvot och % p2PSA, fann vi däremot ett måttligt starkt vetenskapligt underlag, där medelvärdena för AUC i de inkluderade studierna var 0,67–0,79, 0,4–0,72, respektive 0,67–0,77, för att detektera Gleasonsumma ≥6.

Diskussion

Trots att resultaten inte visar någon väsentligt förbättrad träff­säkerhet jämfört med enbart ett PSA-test, antyder de att metoderna skulle kunna öka träff­säkerheten i diagnostiken av prostata­cancer för en population med PSA 1–10 μg/L. För att få en säkrare bild av olika metoders träff­säkerhet att diagnostisera prostata­cancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L, behövs fler väl­kontrollerade och välbeskrivna studier där undersökt population, metod och resultat redovisas på ett transparant och tydligt sätt.

Citera denna rapport:

SBU. Tilläggsmetoder till PSA-test för diagnostik av prostatacancer: underlag till Socialstyrelsen. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU Bereder 275. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/275

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Charlotte Becker, docent, Klinisk kemi, Region Skåne, Malmö
  • Ove Andrén, professor, överläkare, Urologkliniken, Örebro Universitetssjukhus

SBU

  • Helena Domeij, projektledare
  • Sigurd Vitols, projektledare
  • Elisabeth Gustafsson, projektadministratör
  • Hanna Olofsson, informationsspecialist
  • Susanne Gustafsson, informationsspecialist

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Tilläggsmetoder till PSA-test för diagnostik av prostatacancer

Mer inom ämnet

Sidan publicerad