Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Bipolär sjukdom medför som regel livslång medicinering. Idag används ibland andra generationens antipsykotiska läkemedel (Second Generation Antipsychotics, SGA) som underhållsbehandling. Dessa används ibland som enda läkemedel eller i kombination med litium eller annat stämningsstabiliserande medel.

Relativt många personer med bipolär sjukdom förskrivs SGA. Det nationella kvalitetsregistret BipoläR redovisar för år 2014 att SGA i kombination med stämningsstabiliserare, förskrivs till 20 procent av alla patienter som har registrerats för uppföljning. Enligt registret har endast några få procent SGA som enda behandling.

Syftet med denna utvärdering är att ur ett medicinskt, etiskt och hälsoekonomiskt perspektiv utvärdera nytta och risker med underhållsbehandling (minst sex månaders behandling) med andra generationens antipsykotiska läkemedel för personer med bipolär sjukdom.

Slutsatser

På längre sikt

  • Det går inte att bedöma långsiktig nytta och risk med underhållsbehandling med andra generationens antipsykotiska läkemedel (SGA) för personer med bipolär sjukdom. Orsaken är att det saknas studier som är längre än två år.

På kortare sikt

Bipolär sjukdom typ I

  • Hos personer som har bipolär sjukdom typ I och som i manisk akutfas har svarat på aripiprazol, quetiapin eller ziprasidon som tillägg till stämningsstabiliserande läkemedel, minskar risken för återfall vid underhållsbehandling med dessa läkemedel.
  • Det går inte att bedöma effekterna av underhållsbehandling med olanzapin, och risperidon eftersom det saknas tillräckligt bra studier.
  • Quetiapin skulle i vissa fall kunna utgöra ett alternativ till litium för att minska återfall och behandlingsavbrott. Men risker för allvarliga biverkningar måste beaktas. Det saknas dock studier av biverkningar på lång sikt.
  • Samtliga undersökta SGA ger ofta viktökning. Aripiprazol ger något mer skakningar och krypningar i benen än stämningsstabiliserande läkemedel. Olanzapin och quetiapin ger mer dagtrötthet och mindre sömnlöshet än stämningsstabiliserande läkemedel. Biverkningarna ska rapporteras till Läkemedelsverket och bör följas upp i kvalitetsregister.
  • De läkemedel som är effektiva när det gäller att förebygga återfall har potential att spara in en stor del av läkemedelskostnaden genom minskade hälso- och sjukvårdskostnader kopplade till återfall. Färre återfall ger bättre livskvalitet och ökad överlevnad.

Bipolär sjukdom typ II

  • Inga slutsatser kan dras om effekten av SGA som underhållsbehandling vid bipolär sjukdom typ II, då det saknas studier.

Patientnytta, Bipolär sjukdom typ I

Patientnytta bipolär sjukdom typ I

Klicka på bilden för större bild

Gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på görs i fyra nivåer enligt GRADE:
Starkt vetenskapligt underlag (++++). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++0). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Begränsat vetenskapligt underlag (++00). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000). När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.
Evidensgraderingen enligt GRADE grundar sig i första hand på studier med hög eller medelhög kvalitet om sådana finns. Finns det både randomiserade kontrollerade studier (RCT) och observationsstudier av samma kvalitet grundar sig evidensgraderingen på RCT.

SBU Alert bedrivs i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Citera denna SBU Alert-rapport:
SBU. Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2015. SBU Alert-rapport nr 2015-02. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Leif Lindström, professor emeritus psykiatri, Uppsala universitet
  • Eva Lindström, docent rättspsykiatri, Rättspykiatri Västmanland

SBU

  • Mikael Nilsson projektledare
  • Malin Höistad, biträdande projektledare
  • Emelie Heintz, hälsoekonom
  • Hanna Olofsson, informationsspecialist
  • Anna Attergren Granath, projektadministratör
  • Madelene Lusth Sjöberg, projektadministratör
Sidan publicerad