Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Enklare att påvisa inflammatorisk tarmsjuka
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Ett avföringsprov kan hjälpa primärvården att utesluta inflammatorisk tarmsjukdom utan att göra någon kikarundersökning av tarmen.
En analys av ett protein, så kallat kalprotektin, i avföringsprov är användbart när man utreder patienter som kan ha inflammatorisk tarmsjukdom, som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Det visar en aktuell systematisk litteraturöversikt från brittiska National Institute for Health Research som SBU har granskat.
Färre kolskopier
Symtomen vid inflammatoriska tarmsjukdomar och funktionella problem som IBS (irritable bowel syndrome) kan vara likartade, och innan diagnosen är klar kan det behövas kikarundersökning med koloskopi. Analys av kalprotektin kan bidra till att färre patienter behöver undersökas på det sättet.
Tidig diagnos
En förhoppning är också att test av den här typen även kan bidra till att diagnosen ställs tidigare. De två vanligaste formerna av inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit och Crohns sjukdom, kräver ibland kraftig medicinering och operation. Det är viktigt att ställa dessa diagnoser i ett tidigt skede för att ge lämplig behandling.
Om testet bara används i fall som annars skulle ha utretts med koloskopi, kan det också innebära lägre kostnader för vården. Men om det börjar användas även vid måttliga symtom som inte hade krävt koloskopi, kommer ett införande troligen inte att vara kostnadsbesparande.
Gäller hälften
De studier som ingick i litteraturöversikten gällde personer under 60 år som hade haft symtom från buken eller tarmarna i minst sex veckor, som saknade så kallade alarmsymtom (t ex blod i avföringen, viktnedgång och feber) och som enligt blodprov inte hade glutenintolerans. I Sverige gäller detta uppskattningsvis hälften av de patienter som söker hjälp för mag-
tarmbesvär i primärvården.
Sakkunnig: Prof Sven Almer, Karolinska universitetssjukhuset.
Kontaktperson SBU: Anh Thu Nguyen Hoang, hoang@sbu.se
Den systematiska översikt som kommenteras är: Waugh N, et al. Faecal calprotectin testing ... Health Technol Assess 2013: 17; xv-xix, 1–211.