Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Terapier kan hjälpa barn mot stressyndrom efter trauma
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Olika kognitiva beteendeterapier (kbt) som bedrivs individuellt och som är inriktade på trauma minskar troligen posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga – både kortsiktigt och upp till ett år. Metoderna verkar vara kostnadseffektiva. Under pågående trauman, som krig, har traumafokuserad kbt i grupp troligen en förebyggande effekt, åtminstone enligt korttidsuppföljningar.
Troligtvis har kbt med traumafokus bättre effekt på posttraumatiskt stresssyndrom, PTSD, hos barn från sju års ålder, och hos unga, än vad stödsamtal, sedvanlig vård och väntelista har. Det visar en systematisk litteraturöversikt från brittiska National Institute for Health and Care Excellence, NICE, som SBU har granskat och kommenterat.
KBT med traumafokus inbegriper flera terapiformer – både en specifik metod som kallas traumafokuserad kbt och liknande metoder som kognitiv terapi med inriktning på trauma, narrativ exponeringsterapi för traumatiserade barn och ungdomar (KidNET) och förlängd exponeringsterapi (prolonged exposure therapy, PE).
Metoderna förekommer i Sverige idag. Den svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri har i ett remissförslag till riktlinjer för trauma- och stressrelaterade tillstånd lyft fram metoderna, bland annat för barn med flyktingbakgrund.
Nice-översikten tar även upp andra psykologiska, psykosociala och icke-farmakologiska insatser. Hit hör KBT utan traumafokus, EMDR*, psykodynamisk terapi, counselling (stödsamtal eller problemorienterad psykosocial behandling), kombinerade kognitiva och somatiska metoder, föräldraträning/familjeinriktade interventioner och lekterapi.
När det gäller dessa metoder kunde översikten inte påvisa relevanta effekter eller så räckte inte underlaget för en bedömning. Generellt behövs det fler studier med hög kvalitet, liksom också dokumentation av långtidseffekter, skriver SBU:s sakkunnig i sin kommentar.
En annan översikt från NICE som kommenteras av SBU belyser läkemedels effekter vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga. Läkemedlen är propranolol, SSRI, sertralin och d-cycloserin. Resultaten för läkemedel bygger dock bara på enstaka studier, så SBU kommenterar dem inte.
Ytterligare ett fynd som framhålls av SBU är att kbt som bedrivs i grupp och med inriktning på trauma troligen även kan förebygga PTSD hos barn och unga som utsätts för ett pågående trauma, som krig. RL
*eye movement desensitization and reprocessing
Om kommentarerna
Psykologisk, psykosocial och farmakologisk behandling vid PTSD hos barn och unga, samt Psykologiska och psykosociala insatser för att förebygga PTSD hos barn och unga. SBU, 2019.
Sakkunnig: doc Ulf Axberg, klin psykol, Gbgs univ, och prof Vitenskapel høgsk VID, Oslo.
Kommenterade översikter: NICE guideline NG116 Evidence reviews, 2018.
Fullständiga kommentarer:
www.sbu.se/2019_04 samt www.sbu.se/2019_05