Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Innovation är inte trolleri
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
I berättelserna om Harry Potter finns en formel som i ett trollslag läker sår och rättar till brutna näsor. Det magiska ordet är episkey. Hokus pokus så är skadan borta. Episkey, så är allt bra igen. Men trollformler används inte bara i sagans värld. I vården och omsorgen tycks besvärjelsen just nu vara ”innovation”. Innovativ teknik förväntas skydda mot allt från underbemanning till krympande skatteunderlag, växande psykisk ohälsa hos unga och ökande omsorgsbehov hos en allt äldre befolkning.
Visionen verkar vara att innovativ insamling och analys av stora datamängder ska ge säker kunskap om olika hälsoproblem, som med hjälp av innovativa appar kommer att upptäckas innan symtomen uppträder. Skulle människor mot förmodan ändå bli sjuka så ska de, med hjälp av innovativ gendiagnostik och genterapi, erbjudas individanpassad och supereffektiv diagnostik och behandling. Biverkningsfritt och så gott som gratis. Besluten ska fattas med hjälp av artificiell intelligens utan de brister som finns i vår mänskliga hjärna. Alltsammans med innovativa styrmodeller. Episkey!
Sådana visioner bygger oftast på fromma förhoppningar om nytta och bortser från risker och kostnader. I den bistra verkligheten bör vi först ta reda på om nyttan verkligen blir så stor och kostnaderna så låga som entusiasterna påstår. Vi bör ha belägg för att den innovativa tekniken är säker. Det är därför vi måste testa och utvärdera metoderna först innan de införs på bred front.
I Storbritannien, där Harry Potter kom till, verkar åtminstone några ha insett detta. Där certifieras medicinska appar på ett samordnat sätt, utifrån nationella krav. Dokumentation som visar på klinisk effekt och säkerhet efterfrågas. Appar som har granskats publiceras sedan september 2019 i ett ”app-bibliotek” och pilottest krävs inom National Health Service innan apparna kan märkas med NHS Approved i biblioteket. I Sverige finns nu – som väl är – liknande tankegångar.
Ambitionen i Storbritannien att ställa krav på att effektivitet och säkerhet i hälso- och sjukvården dokumenteras, gäller inte bara digitala innovationer. Tidigare i år har kirurger inom Royal College of Surgeons gått ut med att de vill få bättre grepp om innovationer inom sitt eget fält. [1,2] De vill att alla nya operationsmetoder ska införas på ett ordnat sätt med en samlad, nationell utvärdering. Effekt och säkerhet måste följas upp långsiktigt, på individnivå. Att införa innovationer utan bevis på säkerhet och effektivitet håller inte, skriver de.
Idag hanteras många innovationer irrationellt och inkonsekvent, med ett slags ”hatkärlek”, som en tänkvärd artikel [3] i BMJ Quality and Safety kallar det. Resultatet kan bli att effektiva metoder sprids för långsamt och ineffektiva för snabbt. Vad vi i stället måste göra är att systematiskt testa och utvärdera nytta, risker och kostnader – och sedan använda den kunskapen. För faktum är ju att trolleri aldrig fungerar i verkligheten – även om det först kan se så ut.
Ragnar Levi, Chefredaktör
- Royal College of Surgeons, 2019. Surgical innovation, new techniques and technologies.
- Royal College of Surgeons, 2019. Future of surgery. Nerladdad från rcseng.ac.uk
- DixonWoods M, et al. BMJ Qual & Safety 2011;20:i47i51.