Reglering av sockerrika livsmedel

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Har reglering av sockerrika livsmedel effekt på folkhälsan?

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

Upplysningstjänsten har identifierat åtta systematiska översikter som utvärderar effekten av reglering av sockerrika livsmedel på hälsoutfall. I översikterna studeras skatter på ohälsosam mat samt reglering av reklam för ohälsosam mat riktad mot barn. Översikterna på skatter bygger till stor del på samma studier varav många är modellstudier. Upplysningstjänsten har även identifierat fyra studieprotokoll för kommande systematiska översikter. Dessa rör skatter eller åtgärder för produktsammansättning för sockerrika livsmedel samt miljöinterventioner för att minska sockerkonsumtionen och de negativa hälsoeffekterna.

Enligt författarna talar översikterna för att ekonomiska styrmedel i form av reglering av sockerrika livsmedel kan påverka konsumtionen av specifika varor. Dock finns det stor osäkerhet om den ändrade konsumtionen i sin tur leder till relevanta hälsoeffekter. Modellstudierna tenderade att applicera högre skatter än vad som finns i verkligheten då detta krävs i modellstudierna för att kunna påvisa en effekt på hälsoutfall.

De två översikter, som undersökte effekterna av en skatt på ohälsosam mat och eller dryck i förhållande till konsumenternas socioekonomiska ställning, visade enligt författarna en likvärdig eller bättre hälsoeffekt för grupper med låg socioekonomisk ställning. Osäkerhet föreligger dock i hur stor utsträckning skatterna leder till att ojämlikheter i hälsa minskar kontra risken att skatterna orsakar en sämre ekonomi för utsatta grupper som inte ändrar sitt konsumtionsbeteende. Primärstudierna som resultaten baserades på var dock mestadels modellstudier. I översikten som inkluderar lagreglering av reklam för sockerrik, saltrik och fettrik mat riktad till barn, skrev författarna att regleringen kunde minska mängden reklam för ohälsosam mat och barns exponering för den samt att den hade potential att påverka hälsobeteendet mer allmänt.

Konsumentbeteende är en komplex fråga som påverkas av många faktorer som priskänslighet och preferenser. Översikterna påvisade enligt författarna inga starka samband mellan reglering av sockerrika livsmedel och utvalda hälsoutfallsmått. En anledning kunde vara att individer har möjlighet att byta ut det reglerade livsmedlet och behålla det totala kaloriintaget oförändrat. Sannolikt behöver regleringar och andra ekonomiska och strukturella tillvägagångssätt samordnas för att uppnå en effekt på folkhälsan.

Modellstudierna i översikterna har olika metodologiska ansatser vilka inte beskrivs i detalj utan får utläsas i varje enskild studie. Generellt sett kan modellanalyser beskrivas som matematiska beräkningar som syntetiserar data från flera olika källor och har som syfte att belysa beslutsproblem utifrån bästa tillgängliga information.

Tidshorisonten är en avgörande faktor för att kunna bedöma hälsoeffekter till följd av en reglering. Den varierar mellan de ingående studierna vilket kan påverka möjligheten att finna ett samband mellan reglering och hälsoeffekt.

Man behöver ta hänsyn till skillnader i omständigheter och sammanhang, det vill säga överförbarheten, mellan studierna och svenska förhållanden vid tolkning av översikternas resultat.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom de enskilda studiernas kvalitet inte har bedömts och resultaten inte har vägts samman. Här redovisas därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Detta är en uppdatering av upplysningstjänstsvaret "Reglering av sockerrika livsmedel" från 2 maj 2017 som var en del av utredningen  Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet som sammanställts av Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket. Svaret har uppdaterats som underlag till Statskontoret, som fått i uppdrag av Regeringen att utreda hur den offentliga styrningen för att främja hälsosamma matvanor kan stärkas.