Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vårdnära service

Vårdnära service innebär att särskilt anställd servicepersonal som inte är sjukvårdsutbildad utför vissa insatser i patientens närhet (till exempel lokalvård, tvätt-, måltids- och förrådshantering och patienttransporter) istället för vårdpersonalen. Frågan som nu ställts till Upplysningstjänsten är vad effekten blir på patienter, sjuksköterskor och undersköterskor när man inför vårdnära service.

Lästid: ca 1 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Kontakta SBU
Publicerad: https://www.sbu.se/ut201803

Liknande rapporter

Sökord

Arbetsuppgifter Vårdpersonal Sjuksköterskor Undersköterskor Servicepersonal Servicetjänster

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilken effekt har införande av vårdnära service på patienter, sjuksköterskor och undersköterskor?

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

Upplysningstjänsten har inte identifierat någon systematisk översikt som utvärderat vilken effekt införande av vårdnära service har på patienter, sjuksköterskor eller undersköterskor.

Referenser

  1. Bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen 2017. Artikelnummer 2017-5-20.
  2. Vårdnära service – en viktig del i framtidens sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting 2014. ISBN: 978-91-7585-142-6.
  3. Driscoll A, Grant MJ, Carroll D, Dalton S, Deaton C, Jones I, et al. The effect of nurse-to-patient ratios on nurse-sensitive patient outcomes in acute specialist units: a systematic review and meta-analysis. Eur J Cardiovasc Nurs 2017:1474515117721561.
  4. Recio-Saucedo A, Pope C, Dall'Ora C, Griffiths P, Jones J, Crouch R, et al. Safe staffing for nursing in emergency departments: evidence review. Emerg Med J 2015;32:888-94.
  5. Stalpers D, de Brouwer BJ, Kaljouw MJ, Schuurmans MJ. Associations between characteristics of the nurse work environment and five nurse-sensitive patient outcomes in hospitals: a systematic review of literature. Int J Nurs Stud 2015;52:817-35.
  6. Brennan CW, Daly BJ, Jones KR. State of the Science: The Relationship Between Nurse Staffing and Patient Outcomes. Western Journal of Nursing Research 2013;35:760-794.

Litteratursökning

Litteratursökning.pdf

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Miriam Entesarian Matsson och Ann Kristine Jonsson vid SBU.

Sidan publicerad
Till toppen