Effekt av stötvågsbehandling vid tennisarmbåge, hälsenetendinopati och hälsporre

Stötvågsbehandling kan användas i syfte att minska smärta och öka kroppens rörlighet vid tennisarmbåge (lateral epikondylit, musarm), hälsenetendinopati (akillestendindinopati, tidigare även kallad hälseneinflammation) och hälsporre (plantar fasciit). Dock är det oklart vilken effekt behandlingen har.

Detta svar är en uppdatering av två tidigare svar från Upplysningstjänst.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilken effekt har stötvågsbehandling mot tennisarmbåge, hälsenetendinopati eller hälsporre?

Upplysningstjänstens svar

Upplysningstjänsten har för frågeställningen fokuserat på systematiska översikter och metaanalyser samt rekommendationer som bygger på systematiska översikter. Vi identifierade totalt sex översikter för frågeställningen. Tre översikter utvärderar effekten av stötvågsbehandling vid tennisarmbåge, en översikt utvärderar effekten vid hälsenetendinopati och två översikter utvärderar effekten vid hälsporre.

För frågeställningen om vilken effekt stötvågsbehandling har mot tennisarmbåge kommer författarna till två av översikterna fram till att denna behandling har liten eller ingen effekt alls jämfört med placebo. Författarna för den tredje översikten drar slutsatsen att resultaten är motsägelsefulla och att fler studier behövs.

För frågeställningen om vilken effekt stötvågsbehandling har mot hälsenetendinopati kommer författarna fram till att de inkluderade studierna har brister såsom att patienter eller behandlande personal inte var blindade. Trots brister och få inkluderade patienter dras slutsatsen att stötvågsbehandling som getts med lågenergi kan minska smärtan och öka fotens rörlighet vid olika former av hälsenetendinopati i upp till tre månader efter behandling. Denna översikt inkluderar två studier som jämför utfallet före och efter behandling. Dessa studier är ofta mycket svåra att utvärdera.

För frågeställningen om vilken effekt stötvågsbehandling har mot hälsporre drar författarna för båda översikterna slutsatsen att stötvågsbehandling kan vara en säker och effektiv behandling av hälsporre vid långvariga besvär.

Detta är SBU:s Upplysningstjänsts svar på en avgränsad medicinsk fråga. Observera att det kan ha tillkommit nya studier efter litteratursökningsdatum: 2013-08-29.

Identifierad litteratur

Systematiska översikter och/eller metaanalyser vid tennisarmbåge

Buchbinder R, Johnston Renea V, Barnsley L, Assendelft Willem JJ, Bell Simon N, Smidt N. Surgery for lateral elbow pain. In: Cochrane Database of Systematic Reviews. John Wiley & Sons, Ltd; 2011.

Buchbinder R, Green S, Youd Joanne M, Assendelft Willem JJ, Barnsley L, Smidt N. Shock wave therapy for lateral elbow pain. In: Cochrane Database of Systematic Reviews. John Wiley & Sons, Ltd; 2009.

Stasinopoules D, Johnson MI. Effectiveness of extracorporeal shock wave therapy for tennis elbow (lateral epicondylitis). British Journal of Sports Medicine 2005;39:132-136.

Systematiska översikter och/eller metaanalyser vid hälsenetendinopati

Al-Abbad H, Simon JV. The effectiveness of extracorporeal shock wave therapy on chronic Achilles tendinopathy: A systematic review. Foot and Ankle International 2013;34:33-41.

Systematiska översiker och/eller metaanalyser vid hälsporre

Aqil A, Siddiqui MR, Solan M, Redfern DJ, Gulati V, Cobb JP. Extracorporeal shock wave therapy is effective in treating chronic plantar fasciitis: a meta-analysis of RCTs. Clinical Orthopaedics and Related Research 2013:epub.

Programchef

Jan Liliemark

Projektledare

Göran Bertilsson, goran.bertilsson@sbu.se

Övriga medarbetare

Jessica Dagerhamn