Icke-medicinska smittskyddsåtgärder vid pandemier

Syftet är att kartlägga systematiska översikter om icke-medicinska smittskyddsåtgärder för att visa inom vilka områden som det finns tillförlitlig och sammanställd vetenskaplig kunskap och inom vilka områden sådan kunskap saknas.

Lästid: ca 1 min Publikationstyp:

Pågående projekt

SBU granskar aktuell och välgjord forskning och tar reda på vilken effekt olika insatser har, om det finns några risker eller etiska problem och vad som gör mest nytta för pengarna inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktionstillstånd- och funktionshinder samt arbetsmiljö.

Bakgrund

Vid pandemier och andra utbrott av infektionssjukdomar har en rad icke-medicinska åtgärder (eng: non-pharmaceutical interventions, NPI) prövats för att begränsa smittspridningen. Åtgärderna används framför allt vid sjukdomar med hög smittsamhet, särskilt om inget effektivt vaccin finns mot smittämnet. Flera av åtgärderna går ut på att begränsa kontakter eller hålla avstånd mellan människor, medan andra handlar om att skydda från smitta genom personliga åtgärder såsom att använda munskydd.

Denna kartläggning bygger vidare på ett upplysningstjänstsvar som SBU har överlämnat till Utredningen om Författningsberedskap inför framtida pandemier (S 2021:04).

Projektgrupp

Sakkunniga:

Jonas Björk, professor i epidemiologi, Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Centrum för ekonomisk demografi, EpiHealth, Lunds universitet
Gunlög Rasmussen, med dr, smittskyddsläkare, Region Örebro län, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet

Från SBU:

Karin Wilbe Ramsay, projektledare
Susanne Johansson, biträdande projektledare
Hanna Olofsson, informationsspecialist
Jenny Stenman, projektadministratör
Pernilla Östlund, projektansvarig chef

Sidan uppdaterad 2024-02-27