Hälsonav – samordnande funktion kring vård och folkhälsoinsatser

Folkhälsan kan förbättras genom att minska andelen i befolkningen som röker eller öka den fysiska aktiviteten. För att öka den fysiska aktiviteten kan FaR®, fysisk aktivitet på recept användas. Det är dock inte alltid som samordning och uppföljning kring detta fungerar. För att komma till rätta med samordningsproblemet har det från politiskt håll förts fram önskemål på en samordnande funktion, något som kan kallas hälsonav.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilka studier finns över hur samordning mellan exempelvis vård, kommunala insatser och lokala idrottsföreningar kan organiseras för att förbättra folkhälsan

Sammanfattning av Upplysningstjänstens svar

I detta svar definierar vi hälsonav som en vägledande funktion mellan vården och andra samhällsorganisationer med syfte att öka friskvård och folkhälsa. Den här funktionen kan se ut på många olika sätt. Det kan t ex vara en person med samordningsansvar, eller en webbsida med aktuell information.

Upplysningstjänsten har identifierat en översikt från 2012 där författarna gör en systematisk litteraturgenomgång över samverkan mellan olika samhällsinstanser. Utifrån den översikten bedömde vi att fem studier var av potentiellt intresse för frågeställningen. Tre av dessa studier har en kvalitativ forskningsmetodik och två en kvantitativ.

Kvalitativ analysmetodik innebär en form av forskning där resultaten inte går att analysera med statistiska processer eller andra kvantitativa ansatser. Syftet är att få en uppfattning, att nå en förståelse, att utforska särdrag i olika miljöer och kulturer samt att förstå sambandet mellan olika processer. Författarnas slutsatser finns i Tabell 1.

Av de kvantitativa infördes i den ena studien en funktion, CHERL (Community Health Educator Referral Liaison), där en specifik person hade ansvar för samordning mellan olika verksamheter. Det här var en omfattande intervention som kräver mycket resurser. I den andra studien fick remitterande läkare tillgång till ett webbaserat verktyg med en databas över exempelvis olika idrottsföreningar. Båda dessa studier hade en före-efter-design, utan kontrollgrupp, vilket gör det svårt att dra slutsatser av resultaten.

SBU visade i rapporten ”Metoder för att främja fysisk aktivitet” från 2007 att rådgivning till patienter leder till att de ökar sin fysiska aktivitet.

Eftersom det finns få studier över hälsonav är det viktigt att utvärdera effekterna om en sådan samordnande funktion införs i ett landsting. 

Detta är SBU:s Upplysningstjänsts svar på en avgränsad medicinsk fråga. Observera att det kan ha tillkommit nya studier efter publicering.

Identifierade studier

Studier med kvalitativ forskningsmetodik

Seligman HK, Grossman MD, Bera N, Stewart AL. Improving physical activity resource guides to bridge the divide between the clinic and the community. Preventing chronic disease 2009;6:A18.

Etz RS, Cohen DJ, Woolf SH, Holtrop JS, Donahue KE, Isaacson NF, et al. Bridging primary care practices and communities to promote healthy behaviors. American journal of preventive medicine 2008;35:S390-7.

Woolf SH, Glasgow RE, Krist A, Bartz C, Flocke SA, Holtrop JS, et al. Putting it together: finding success in behavior change through integration of services. Annals of family medicine 2005;3 Suppl 2:S20-7.

Kvantitativa studier med före-efter-design

Holtrop JS, Dosh SA, Torres T, Thum YM. The community health educator referral liaison (CHERL): a primary care practice role for promoting healthy behaviors. American journal of preventive medicine 2008;35:S365-72.

Flocke SA, Gordon LE, Pomiecko GL. Evaluation of a community health promotion resource for primary care practices. American journal of preventive medicine 2006;30:243-51. 

Frågeställare

Planeringsledare, Västra Götaland

Datum

2013-02-08

Programchef

Jan Liliemark

Projektledare

Jessica Dagerhamn

Övriga medarbetare

Christel Hellberg

Göran Bertilsson