Xenotransplantation – med exempel från njurtransplantation

Alerts bedömning

Version: 3

Metod och målgrupp

Många patienter som pga sjukdom har förstörda organ kan idag genom transplantation få nya organ. Antalet transplantationer som kan göras är dock begränsat pga att tillgången till organ är otillräcklig. Ett sätt att avhjälpa bristen på organ skulle vara att använda organ från djur, så kallad xenotransplantation. Exempel på organ som i första hand kan komma ifråga är njure, hjärta och lunga. I mars 1999 väntade cirka 450 patienter med kronisk njursvikt på transplantation. De utgör den största gruppen av patienter som skulle kunna bli föremål för xenotransplantation.

Patientnytta

Patienter med kronisk njursvikt behandlas idag med dialys eller njurtransplantation. Väntan på tillgängliga organ kan uppgå till månader och år. Ännu har ingen njure från en transgen gris transplanterats till människa, däremot från gris till apa. Resultaten tyder på att den immunologiska barriären kan komma att övervinnas. Detta innebär att risken för hyperakut avstötning, som tidigare omöjliggjort xenotransplantation, minskar. Det finns ingen kunskap om effekterna på lång sikt. Särskild uppmärksamhet riktas mot den eventuella risken för virussmitta orsakad av sk endogena virus.

Ekonomiska aspekter

Det går i dagsläget inte att med säkerhet beräkna kostnadseffektivitet eller de ekonomiska konsekvenserna av xenotransplantation för hälso- och sjukvården eller andra samhällssektorer. En modellanalys har dock gjorts som tyder på att under gynnsamma villkor kan metoden leda till kostnadsbesparingar.

Etiska aspekter

Metoden har betydande etiska konsekvenser som kräver fortsatt belysning och diskussion.

Kunskapsläge

För närvarande är kunskaperna om metodens risker ofullständiga. Det finns ingen* dokumentation om patientnytta på kort och lång sikt.

*Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Carl-Gustav Groth, professor, Transplantationskirurgiska kliniken, Huddinge Sjukhus, Huddinge. Rapporten har granskats av Nils H Persson, docent, Kärl- och njursjukdomar, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.