Fotodynamisk behandling vid förändring i ögats gula fläck

Alerts bedömning

Version: 1

Metod och målgrupp

Åldersrelaterad makuladegeneration är en sjukdom i gula fläcken i ögats näthinna. Det är den vanligaste orsaken till uttalad synnedsättning hos personer över 60 år. Den allvarligaste formen, fuktig makuladegeneration, svarar för 10–15 procent och leder ofta till en betydande synnedsättning. Fotodynamisk terapi (PDT) med verteporfin (Visudyne) är en ny metod som ökar möjligheten att behandla denna patientgrupp för vilken det i stort sett saknats effektiva behandlingsmetoder. Antalet personer i Sverige som beräknas kunna bli föremål för denna behandling uppgår till 700–1 000 per år.

Patientnytta

I två identiska randomiserade, kontrollerade multicenterstudier med totalt cirka 600 patienter har PDT jämförts med placebo. Efter två år hade 59 procent av patienterna en väsentligen bibehållen synskärpa på det PDT-behandlade ögat, jämfört med 31 procent i kontrollgruppen. Varje öga hade i genomsnitt behandlats 5,5 gånger under de två åren. Resultaten från dessa studier pekar på att behandlingen med PDT reducerar risken för att drabbas av en avsevärd synförsämring. Under behandlingen kan enstaka patienter uppleva ett visst obehag på grund av övergående synstörningar och ljusöverkänslighet.

Ekonomiska aspekter

Det saknas vetenskapliga utvärderingar av kostnadseffektiviteten. Därför kan endast en grov skattning göras. Behandlingskostnaden för ett öga beräknas uppgå till cirka 80 000 kronor. Den dokumenterade effekten uppnås dock endast i cirka en fjärdedel av fallen, vilket leder till att kostnaden för att bibehålla synskärpan på ett öga uppgår till cirka 285 000 kronor. Dessa kostnader ska vägas mot vinsterna för den enskilde och samhället. Den totala utgiftsökningen för den svenska hälso- och sjukvården beräknas till 60–80 miljoner kronor per år.

Kunskapsläge

Det finns viss* vetenskaplig dokumentation om patientnyttan upp till två år efter behandlingen. Däremot finns ingen* kunskap om patientnytta på lång sikt eller om metodens kostnadseffektivitet. Med tanke på att uppgifter saknas om långtidseffekter, avsaknaden av oberoende konfirmerande studier och behandlingens betydande ekonomiska konsekvenser är det viktigt att patienter i Sverige följs upp på ett enhetligt sätt som möjliggör utvärdering av de fortsatta behandlingsresultaten.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Magnus Gjötterberg, docent, S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm. Rapporten har granskats av Birgitta Bauer, docent, Ögonkliniken, Universitetssjukhuset i Lund.