Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdom i ryggen

Projektgrupp
Externa experter:
Karin Harms-Ringdahl, professor, Karolinska Institutet (ordförande)
Olle Hägg, med dr, ryggkirurg, Spine Center Göteborg
Ulf Lundberg, professor emeritus, tidigare Stockholms universitet
Svend Erik Mathiassen, professor, Högskolan i Gävle
Gunnevi Sundelin, professor, Umeå universitet
Magnus Svartengren, professor, Karolinska Institutet
Hans Tropp, professor, Universitetssjukhuset, Linköping
Birgitta Öberg, professor, Linköpings universitet

Från SBU:s kansli:
Bo Bergman, expert vid kansliet
Agneta Brolund, informationsspecialist
Charlotte Hall, projektledare
Maria Skoglund, projektassistent
Lena Wallgren, skribent

Bakgrund
Flera instanser har uppmärksammat behovet av aktuell kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom och påpekat att brist på sådan kunskap riskerar att äventyra rättssäkerheten i bedömningen av arbetsskadeärenden. Mot denna bakgrund har SBU fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer.

En genomgång av ett antal undersökningar som gjordes i samband med en tidigare studie av SBU år 2000 visade att punktprevalensen av ländryggssmärta är 15–30 procent, medan livstidsprevalensen bedömdes vara så hög som 60–70 procent. Smärta i ryggen är alltså vanligt förekommande och drabbar en hög andel av befolkningen. Sjukdomar inom det muskuloskeletala systemet och bindväven stod för de näst högsta kostnaderna för sjukskrivning och sjukersättning/aktivitetsersättning år 2009. Bland män var ryggvärk den enskilda diagnos som stod för högst kostnader det aktuella året (tredje högsta för kvinnor). Även om redovisningen av kostnaderna inte säger något om huruvida det finns en eventuell koppling till patienternas arbete, står det klart att besvär och sjukdomar i ryggen innebär stora kostnader för samhället och stort lidande för den enskilde.

Det finns metodologiska utmaningar i att göra evidensgraderade kunskapssammanställningar som visar risken för sjukdom vid exponering för en viss faktor i arbetslivet. Kunskapssammanställningen inom detta projekt ska ske på samma systematiska sätt som i övriga projekt inom SBU. Projektet kommer att omfatta ett mått av metodutveckling, eftersom dess frågeställning är inriktad på analys av samband istället för studier av metoder eller behandling. De studier som behandlas i projektet förväntas i hög utsträckning tillämpa epidemiologisk metodik.

Syfte
Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljö och besvär eller sjukdom i ryggen. Projektet kommer att undersöka om det finns någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse för uppkomst av besvär och sjukdom i ryggen hos kvinnor, respektive hos män.

Läs mer om SBU:s uppdrag inom arbetsmiljöområdet  »