Akutvård av de mest sjuka äldre

Bakgrund och syfte
Gruppen de mest sjuka äldre utgör en betydande andel av dem som besöker en akutmottagning och av dem som blir inskrivna på sjukhus. Den äldre patienten är ofta multisjuk och har ett flertal mediciner. Till följd av minskade fysiologiska reserver, uppkommer organsvikt snabbare hos äldre. Ett exempel är vätskebrist som hos en äldre person snabbare ger njurpåverkan, läkemedelsbiverkningar och förvirringstillstånd. Ett enkelt tillstånd, som en banal infektion, kan påverka hela tillvaron och leda till ett behov av akutsjukvård. Symtombilden är ofta annorlunda vilket kan göra bedömningen svår, inte minst vid samtidig demens. Eftersom det enskilda medicinska tillståndet ofta inte klassas som allvarligt, blir tiden på akutmottagningen i många fall lång. Totala sjukhusvistelsen blir ofta lång bl.a. för att vårdplaneringen av patienter med komplexa behov tar tid. Ökad risk för komplikationer, såsom trycksår och uttorkning, bidrar också till förlängd vårdtid och ökat lidande. Orsakerna till dessa problem kan vara att resurserna på sjukhusen riktas mot de patienter som har väldefinierade tillstånd, vilket leder till att äldre patienter med diffusa symtom inte får den vård och omsorg de behöver.

Förlust av olika funktioner, som är nödvändiga för aktiviteter i det dagliga livet, är en vanlig och allvarlig följd av sjukhusvistelsen. Denna funktionsnedsättning kan ibland bli kvarstående och leda till ökat beroende och försämrad livskvalitet. Att ställa rätt diagnos och välja rätt behandling som förhindrar funktionsnedsättning är en process som är mer komplex för äldre än för yngre patienter.

Vårdkedjor för vissa väldefinierade patientgrupper har utvecklats, t. ex direktstyrning av patienten till PCI (ballongvidgning av hjärtats kärl), till trombolys (metod för att lösa upp blodproppar) vid stroke och för patienter med höftfraktur. Olika försök har prövats för att öka den geriatriska kompetensen i vården och förbättra processen för den äldre patientgruppen som söker med mer ospecifika symtom. I det här sammanhanget har också idéer om en särskild kunskapsinriktning, akutgeriatrik, vuxit fram. Akut geriatrik syftar till att förbättra utfallet hos den heterogena gruppen av äldre som tas in på sjukhus p.g.a. akut sjukdom.

Projektets syfte är att värdera hur effektiva olika akutgeriatriska interventioner är i jämförelse med förekommande alternativ. Effektmått är patienternas funktionella status, boendesituation och livskvalitet eller förändringar av dessa tillstånd, morbiditet, mortalitet samt livskvalitet hos anhörig eller annan närstående. Projektet är avgränsat till vård på sjukhus och den del av vårdprocessen som börjar när patienten anlänt till sjukhuset och avslutas efter utskrivning från sjukhuset.