Kunskapsluckor lyfter tandvårdsforskningen
SBU:s kliniska experter och utredare har hittills ringat in 350 vetenskapliga kunskapsluckor från Nationella riktlinjerna för vuxentandvård. SBU-projektet har väckt stort intresse hos forskningsråd och enskilda forskare och nu pågår även arbete för att identifiera kunskapsluckor inom barntandvård. Syftet är att stärka den odontologiska forskningen i Sverige på viktiga områden där det behövs nya studier.– Vi måste förvalta de här resultaten och bidra till att de kliniska forskningsinsatserna gör största möjliga nytta, säger Björn Klinge, ledamot i SBU:s nämnd och professor vid institutionen för odontologi på Karolinska institutet.Alla kunskapsluckor kommer att listas i en databas på SBU:s webbplats. Här kan du gå in och söka i databasen. SBU samarbetar också med Vetenskapsrådet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges tandläkarförbund för att stärka forskningen inom tandvården i Sverige.
Vetenskapsrådet utlyser bland annat forskningsmedel för patientnära forskning som inriktas på kunskapsluckor. Vetenskapsrådet har även beslutat att finansiera en nationell forskarskola i odontologisk vetenskap. Anslaget är primärt femårigt med plats för 20 doktorander. Forskarskolan är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Umeå universitet, Malmö högskola, Göteborgs universitet och Sveriges Kommuner och Landsting. Läs mer om forskarskolan här »
SBU:s projekt om vetenskapliga kunskapsluckor är ett regeringsuppdrag. Projektet ska lyfta fram metoder i vården som har ett oklart evidensläge. Syftet är att peka på metoder som skulle behöva undersökas i kliniska studier, så att man kan dra slutsatser om nyttan och riskerna.
– Efter SBU:s rapporter om rotfyllning och tandförluster vet vi att det finns stora vetenskapliga kunskapsluckor inom tandvården. Därför satsar vi lite extra på det området just nu, säger Frida Mowafi, utredare i projektet.
Läs mer om SBU:s arbete med vetenskapliga kunskapsluckor »
Skriv ut sidan »
Lägg till bokmärke »