SBU:s miniordlista

Förklaringar av termer för utvärdering av medicinska metoder

Läsanvisning: Denna ordlista är främst inriktad på termer som används i samband med kliniska prövningar och andra former av utvärdering av medicinska metoder. Vissa av orden används även i andra sammanhang och kan då ha annan betydelse eller valör. Ord som föregås av » finns som uppslagsord på annat ställe i ordlistan.

Text: Docent Jörgen Malmquist
Redaktör: Ragnar Levi
Copyright: Jörgen Malmquist och SBU, november 2004

Beställ ordlistan

SBU:s ordlista finns i Rikstermbanken

Beställ ordlistan »

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö Visa alla

Begrepp	Förklaring
absolut riskreduktion	ett sätt att ange skillnader mellan grupper i resultat vid en klinisk prövning. Se »riskreduktion.
accuracy	exakthet, riktighet hos en klinisk mätmetod (t ex blodanalys): låg accuracy innebär hög systematisk avvikelse (dvs avvikelse i viss riktning) från sanna värden. Jfr »precision.
alfa-värde	tal som anger den i förväg valda maximala risken för »fel av typ vid bedömningen av undersökningsresultat. Kallas ibland ´alfa-risk´.
allokering	tilldelning; vid klinisk prövning betecknar allokering en process där varje ny deltagare placeras i en av de grupper som prövningen omfattar. Allokeringen bör ske slumpvis »randomisering, random allocation).
alternativhypotes	en frågeställning som avviker från en nollhypotes. Se »hypotes.
association	allmän benämning på samband mellan två företeelser, t ex att en viss riskfaktor förefaller vara förknippad med ökad risk för viss sjukdom. Jfr »korrelation och »regression.
baslinjedata	egenskaper hos deltagare i vetenskaplig undersökning, fastställda vid undersökningens början. Exempel: ålder, kön, kroppsvikt, blodtryck, blodanalysvärden, tidigare eller aktuella sjukdomar.
bayesiansk analys	metoder att systematiskt kombinera ny kunskap med tidigare kunskap för att erhålla bästa möjliga sannolikhetsbedömningar. Vid diagnostik används »likelihood-kvot för att med hjälp av utfallet av ett diagnostiskt test omräkna före-sannolikhet för riktigheten av en viss diagnos till efter-sannolikhet.
bedömningsbias	ascertainment bias, evaluation bias, resultatfel som kan uppstå när en undersökare som bedömer behandlingseffekt med mjuka kriterier (patientens muntliga symtombeskrivning, observation av funktionsstörning, t ex gångsvårigheter) känner till vilken behandling patienten fått. Undersökaren kan då tendera att göra förmånligare bedömningar hos de patienter som fått den behandling han tror vara den bästa. Denna typ av fel är ett viktigt skäl för blindning.
beta-värde	tal som anger risken för »fel av typ II vid analysen av undersökningsresultat. Kallas ibland ´beta-risk´
bevisvärde	uttryck som anger den skattade vetenskapliga kvaliteten hos en enskild studie och dess förmåga att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt. I SBU:s rapporter anges bevisvärdet hos en studie som högt, medelhögt eller lågt. Bevisvärdet hos studierna ligger till grund för bedömningen av det vetenskapliga underlagets sammantagna »evidensstyrka.
bias	»systematiskt fel.
biverkan	biverkning, adverse drug reaction, oönskad effekt av läkemedel (ibland av annan medicinsk behandling, t ex strålbehandling). Biverkan kan vara ett uttryck för att personen har hög känslighet för läkemedlets farmakologiska verkningar, kan vara orsakad av allergisk överkänslighet m m eller kan vara en placeboeffekt (en sådan negativ placeboeffekt kallas även noceboeffekt).
blindning	maskering, åtgärder för att hemlighålla vissa centrala omständigheter i en undersökning tills den är avslutad och resultaten ska bearbetas. Viktigaste exemplet: i en blindad klinisk behandlingsprövning är det okänt vilka deltagare som får den ena eller den andra av de prövade behandlingsformerna. En viktig upplysning är vilka av parterna som uppgifterna har hållits hemliga för - deltagare, försöksledare, prövningspersonal och/eller statistiker. Se också »enkelblind prövning, »dubbelblind prövning respektive »trippelblind prövning.
bortfall	personer (patienter eller friska försökspersoner) som har gått med på att delta i en undersökning men som lämnat denna innan den fullbordats. Beträffande orsaker se »dropout och »withdrawal. - Termen bortfall används ibland också i form av ´primärt bortfall´, de personer som är lämpliga för att delta i en undersökning men som avböjer, är bosatta för långt borta m m.
case-control study	»fall-kontrollundersökning.
censurering	det faktum att vissa undersökningsdata saknas som följd av studiens konstruktion. Vanligaste exemplet: vid långtidsuppföljning av behandlade patienter för att fastställa deras överlevnadstid är data censurerade för de patienter som fortfarande är i livet när undersökningen avslutas.
Cochrane-samarbetet	Cochrane Collaboration, internationellt nätverk av läkare, andra forskare och patienter; utför »systematiska översikter och »metaanalyser av publicerade medicinska undersökningar avseende behandlingseffekter för att få fram resultat som kan läggas till grund för »evidensbaserad sjukvård.
compliance	följsamhet, samverkan, en patients (eller frisk försökspersons) efterlevande av medicinska föreskrifter, t ex beträffande intag av läkemedel. Termen används både vid kliniska prövningar och i det ordinära sjukvårdsarbetet.
confounding	vilseledning när data från en studie tolkas. Uppstår när ett orsakssamband som man studerar påverkas av en eller flera länkade stör-faktorer (confounders) som inte beaktats. Exempel: om man studerar sambandet alkohol-cancer genom att jämföra antalet cancerfall bland högkonsumenter resp lågkonsumenter av alkohol är rökvanorna en confounder, eftersom det sannolikt finns fler rökare bland högkonsumenterna och eftersom rökning ökar risken för cancer. Felaktig slutsats orsakad av confounding kan undvikas genom att studien konstrueras med hänsyn till confounders (t ex att alkoholstudien utförs enbart på icke-rökare) eller genom att den statistiska resultatbearbetningen innefattar korrektion för confounders.
cost-	»kostnads-.
crossover-prövning	»överkorsningsprövning.
DALY	disability-adjusted life years, funktionsjusterade levnadsår, ett sätt att uttrycka ´förlusten av friskt liv´ i en befolkning pga sjukdomar och skador. Varje sjukdom/skada tilldelas ett mått på sin svårighetsgrad och dödlighet. Detta tal, i kombination med problemets vanlighet, omvandlas till ´förlorade friska år´, som utgör DALY-siffran. DALY har använts för att värdera effekten av en enstaka sjukdom/skada eller för att ge en totalsiffra för samtliga hälsoproblem och dödlighet. Jfr »QALY
deciler	variabelvärden som delar upp en serie rangordnade observationer i tio delar med lika många observationer i varje.
deskriptiv	beskrivande; om icke-experimentell studie som enbart avser att beskriva sakförhållanden och avstår från analys av orsak och verkan.
dropout	prövningsdeltagare som upphör att medverka i projektet, genom att t ex sluta ta prövningsläkemedlet och inte återkomma för uppföljning vid avtalad tidpunkt.Jfr »withdrawal.
dubbelblind prövning	en klinisk prövning där varken deltagare eller prövningspersonal (läkare m fl) vet vilken av de prövade åtgärderna som en viss deltagare får.
duration	varaktighet (t ex om sjukdom).
dödlighet	begrepp med två olika betydelser. 1. mortalitet antalet dödsfall per år bland visst antal personer (vanligen 100 000). Kan avse samtliga dödsfall i hela befolkningen i ett land, eller dödligheten för ett kön, en viss åldersgrupp eller en viss dödsorsak. 2. letalitet, case fatality rate, andelen dödsfall till följd av sjukdomen bland dem som har viss diagnos. Uttrycks vanligen som antalet döda under ett år i procent av antalet som fått diagnosen under samma år.
effectiveness	hur väl en medicinsk åtgärd (t ex behandling med visst läkemedel) fungerar när den är i allmänt bruk inom sjukvården. Jfr »efficacy.
effektvariabel	en resultatvariabel som registreras, något som registreras och mäts inom ramen för en klinisk prövning. Exempel: hur stor andel i vardera gruppen som inom viss tid når normalt blodtryck i en prövning som jämför två läkemedel, eller hur stor sänkning av blodkolesterol som uppnås med olika läkemedel. En effektvariabel mätt på definierat sätt utgör ett effektmått. Mätningen kan innebära att antalet händelser räknas (t ex antalet deltagare som insjuknar i viss sjukdom) eller att något kvantifieras (t ex analys av något i blodprov).
efficacy	hur väl en medicinsk åtgärd (t ex behandling med visst läkemedel) fungerar när den undersöks i en klinisk prövning. Jfr »effectiveness.
efficiency	»kostnadseffektivitet, effekten av en medicinsk åtgärd, ställd i relation till dess kostnader.
ekologisk undersökning	är en »epidemiologisk undersökning som baseras på aggregerade data, dvs data som summerats beträffande flera enskilda individer. Exempel: olika länders statistik över förekomst av vissa sjukdomar bedöms i relation till uppgifter om kostvanor och tobaksrökning i dessa länder.
endpoint	engelsk term som avser resultatmått som utgörs av händelser, särskilt i kliniska prövningar. Termen har också kommit i bruk i svenska texter men har blivit oprecis (och bör undvikas).
enkelblind prövning	en klinisk prövning där endast den ena av parterna är ovetande om vilken åtgärd en viss deltagare får. Vanligen är det deltagarna som är ovetande, medan prövningspersonalen (pga svårigheter att genomföra blindning) har kännedom.
epidemiologisk undersökning	är en »observationsundersökning, vanligen i stor skala. Kan vara utformad som en ekologisk undersökning, en tvärsnittsundersökning (t ex en intervjuundersökning om levnadsvanor och hälsotillstånd), en kohortstudie eller en fall-kontrollundersökning.
etiologi	en sjukdoms orsak(er), t ex HIV etiologin till aids.
event	benämning på »händelse i klinisk prövning eller kohortundersökning.
evidens	något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller (av latinets evidentia ´tydlighet´). I termen »evidensbaserad sjukvård är evidens det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga observationer, vilka ska uppfylla bestämda krav på tillförlitlighet så att de sammantaget kan anses utgöra ´bästa tillgängliga bevis´ i en viss fråga. Jfr »systematisk översikt, »metaanalys, »evidensstyrka.
evidensbaserad sjukvård (medicin)	evidence-based health care (medicine), medveten och systematisk användning inom medicinskt arbete av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (»evidens), tillsammans med klinisk erfarenhet och patientens preferenser.
evidensstyrka	anger i SBU:s rapporter hur många studier med ett visst »bevisvärde som ligger till grund för en viss slutsats. En slutsats med evidensstyrka 1 stöds av minst två studier med högt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. En slutsats med evidensstyrka 2 stöds av minst en studie med högt bevisvärde och två studier med medelhögt bevisvärde. En slutsats med evidensstyrka 3 stöds av minst två studier med medelhögt bevisvärde. Om det finns studier i det samlade vetenskapliga underlaget som talar emot slutsatsen kan dock evidensstyrkan i samtliga fall bli lägre. När det finns olika studier som har samma bevisvärde men vilkas resultat är motsägande, anges det vetenskapliga underlaget som motsägande och inga evidensbaserade slutsatser kan dras.
exklusionskriterier	omständigheter som förhindrar att en person föreslås delta i en undersökning, eller att en viss studie inte tas med i en systematisk granskning. Dessa kriterier ska vara angivna i undersökningens protokoll. Exempel: personen har, förutom den sjukdom som ska studeras, också en annan sjukdom som kan väntas störa bedömningen. Graviditet är ett exklusionskriterium i nästan alla läkemedelsprövningar. Termen används även vid »metaanalys och »systematisk översikt och avser då omständigheter som gör att resultaten från en viss studie inte kan tas med.
experiment	benämning på alla vetenskapliga undersökningar där aktiva planlagda åtgärder ingår. Termen omfattar därför biokemiska experiment, undersökningar på levande vävnadsceller i laboratoriet och undersökningar på djur. Även undersökningar som utförs på människa (t ex läkemedelsprövningar) kan kallas experiment; detta är dock mindre vanligt i Sverige.
exposition	förhållandet att en person är, eller har varit, utsatt (exponerad) för någon miljöfaktor. Exempel: exposition för kemikalier i arbetsmiljön. Att en person tar eller tagit ett visst läkemedel kallas exposition i samband med undersökningar av biverkningar.
fall-kontrollundersökning	metod att »retrospektivt studera samband mellan viss »exposition och sjukdom eller missbildning. Personer som har det problem som ska studeras ("fallen") jämförs beträffande exposition med "kontroller" som saknar detta problem. För varje fall utses en eller flera kontroller. Fall och kontroller måste vara lika varandra beträffande ålder och kön, ofta även beträffande bostadsområde, yrke m m (matchning).
falskt positiv/negativ	benämningar på felaktigt utfall av ett diagnostiskt test för viss sjukdom. Falskt positiv (´falskt larm´) betyder att testet utföll onormalt (positivt) trots att individen inte hade sjukdomen, falskt negativ (´missad diagnos´) att testet utföll normalt (negativt) trots att individen hade sjukdomen.
fas I-IV-prövning	prövningar av ett nytt läkemedels effekter och biverkningar i olika stadier av dess utveckling. Fas I är de första prövningarna på människa, vanligen friska försökspersoner. Förekomsten av biverkningar studeras vid olika doser, om möjligt bedöms också de önskade effekterna. Fas II innebär orienterande prövningar på patienter, framför allt för att fastställa vilka dosnivåer som ger önskad effekt och vilka biverkningar som förekommer vid dessa doser. Fas III är stora »kliniska prövningar som avser att ge de avgörande bevisen för läkemedlets effekt vid den eller de sjukdomar det är avsett för, att fastställa vilka doser som är lämpliga och att registrera vilka biverkningar som förekommer hos ett större antal personer. Om resultaten av fas I-III-prövningarna är tillfredsställande kan läkemedlet godkännas av läkemedelsmyndigheter. Fas IV (("post-marketing surveillance") är en ibland använd benämning på undersökningar som görs av läkemedel som tagits i allmänt bruk; bl
fel av typ I resp II	feltolkningar vid statistisk hypotesprövning. Typ I-fel innebär att man konstaterar att en skillnad eller förändring uppstått, och därför förkastar »nollhypotesen, fastän den är riktig. Den maximala risken att göra ett typ I-fel uttrycks av »alfa-värdet(typ I-fel kallas därför ibland "alfa-fel"). Typ II-fel innebär att man accepterar nollhypotesen fastän den i själva verket är felaktig. Felet innebär alltså att en skillnad eller förändring som finns inte blir konstaterad. Risken för typ II-fel uttrycks av »beta-värdet (typ II-fel kallas därför ibland "beta-fel").
fraktiler	kvantiler, variabelvärden som delar upp ett material av rangordnade observationer i ett antal lika stora grupper. Exempelvis är kvartiler de tre värden som delar materialet i fyra grupper, och percentiler är de 99 värden som delar materialet i 100 grupper. »medianen är den fraktil som delar materialet i två lika stora grupper.
frekvens	hur ofta något inträffar eller hur många individer som tillhör viss kategori.
funktionsnedsättning	definierad begränsning av en persons fysiska eller psykiska funktioner. En funktionsnedsättning kan vara medfödd eller kan orsakas av sjukdom eller skada. En funktionsnedsättning kan medföra »handikapp i en omfattning som varierar beroende på omständigheterna.
följsamhet	»compliance.
genomsnitt	»medelvärde.
grå litteratur	dokument som inte har publicerats i etablerade vetenskapliga medier. Innefattar exempelvis myndighetsrapporter, vissa avhandlingar och examensarbeten.
handikapp	de faktiska följderna, i en viss situation, av en »funktionsnedsättning. Vilken omfattning handikappet har beror på funktionsnedsättningens art, de krav situationen ställer och vilka hjälpmedel och vilken personlig assistans som står till buds.
hazard	risk uttryckt som antalet händelser per enhet persontid.
health technology assessment	HTA, »utvärdering av medicinska metoder.
historiska kontroller	patienter som i efterhand används som jämförelsegrupp (kontroller) vid en senare utförd prövning. Prövningen görs då utan samtidig kontrollgrupp, och resultaten jämförs i stället med de tidigare registrerade resultaten. Historiska kontroller kan ge missvisande resultat, eftersom patientgrupperna har begränsad jämförbarhet: »randomisering har inte skett, diagnoskriterier kan ha förändrats m m.
HTA	health technology assessment, >> utvärdering av medicinska metoder.
hypotes	vetenskaplig frågeställning som ligger till grund för en undersökning av något slag. I de flesta sammanhang föreligger minst två hypoteser. Nollhypotesen utsäger att det inte finns något samband mellan studerade faktorer resp att ingen skillnad finns eller uppstår mellan två grupper. Alternativhypotesen (mothypotesen) anger att det finns ett samband eller en skillnad. I vissa undersökningar kan mer än en alternativhypotes ställas upp. De flesta undersökningar utförs eftersom man hoppas kunna påvisa ett samband eller en skillnad och alltså, med viss statistisk säkerhet, kunna avvisa nollhypotesen.
hälso- och sjukvårdsforskning	health services research, forskningsområde som analyserar och värderar organisation, funktion och resultat hos olika delar av hälso- och sjukvården eller hos olika hälso- och sjukvårdssystem.
hälsoekonomi	ekonomisk teori och metodik tillämpad på området hälsa. Omfattar bl a ekonomiska analyser av hälso- och sjukvårdens metoder och resultat i relation till kostnaderna. Se »kostnads-.
händelse	event, något som inträffar hos en deltagare i en klinisk prövning eller kohortstudie och som är av sådan art att det, enligt projektplanen, ska registreras och bedömas. En händelse kan t ex vara en hjärtinfarkt hos en deltagare i prövning av blodfettsänkande läkemedel eller en cancerdiagnos hos en patient i en grupp som följs upp efter organtransplantation. En händelse kan också vara av gynnsam natur, som t ex när en patient i en prövning av behandling vid ledgångsreumatism uppnår smärtfrihet. När en intervention prövas, t ex ett läkemedel, måste alla ogynnsamma händelser (adverse events) bedömas noga för ställningstagande till om de utgör biverkan.
inbyggd	nested, undersökning som utförs "inuti" en större undersökning. Vanligast: en fall-kontrollundersökning som görs genom att "fall" och "kontroller" väljs ut bland personer som ingår i en kohortundersökning.
incidens	1. antalet fall av en viss sjukdom som uppträder i en befolkning under viss tid; anges t ex som antalet diagnoser per 1 000 invånare per år. 2. antalet av en viss studerad »händelsei en klinisk prövning eller kohortundersökning, dividerat med antalet deltagare i gruppen. Graden av skillnad mellan två gruppers incidenstal kan uttryckas genom att det ena divideras med det andra till en incidenskvot.
informerat samtycke	en persons samtycke till att exempelvis delta i en klinisk prövning, efter att han eller hon fått muntlig och skriftlig information om prövningens frågeställning och metoder. Av informationen ska framgå vilka obehag och risker som deltagandet i prövningen medför. Om placebo (overksam behandling) förekommer i prövningen ska detta framgå. Om prövningen i något avseende medför fördel för deltagarna, eller vissa av dem, kan detta nämnas.
inklusionskriterier	de betingelser som ska föreligga för att en person ska kunna föreslås att delta i en undersökning. Kriterierna, som ska vara angivna i projektplanen, kan gälla viss sjukdomsdiagnos, åldersgrupp m m. Att »informerat samtycke givits är ett obligatoriskt inklusionskriterium. Deltagande i undersökningen kräver dessutom att inget av »exklusionskriterierna föreligger. - Termen inklusionskriterium används även vid »metaanalys och »systematisk översikt och avser då vilka villkor som en publicerad undersökning ska uppfylla för att dess data ska accepteras i analysen.
instrument	verktyg som möjliggör, underlättar eller preciserar registrering av observationer. Alla instrument innefattar en eller flera »skalor. Huvudgrupper av instrument: 1. tekniska instrument som mäter fysikaliska eller kemiska storheter. 2. konstruktioner av typ formulär, avsedda att registrera observationer av exempelvis patienters hälsotillstånd. Hit hör diagnostiska instrument, dvs formulär som används för att registrera vissa anamnesupp-gifter, undersökningsfynd och labdata m m, uppgifter som vägs samman i syfte att ställa diagnos.
intention to treat-analys	resultatbearbetning (vid klinisk prövning) som tillämpar principen "avsikt att behandla", vilket innebär att resultat från alla deltagande patienter tas med, alltså bl a resultat från patienter som inte följt föreskrifterna (t ex slutat att ta prövningsläkemedel efter någon tid). Intention to treat-analys är önskvärd, eftersom vissa deltagares resultat annars kan uteslutas på otillräckliga eller felaktiga grunder.
interventionsstudie	en undersökning där deltagarna utsätts för en intervention, dvs någon åtgärd som prövas, oftast sjukdomsbehandling (läkemedel, operation m m) eller sjukdomsförebyggande åtgärd.
kategoridata	data som insamlas vid en undersökning och som anger till-hörighet till viss grupp. Exempel: man/kvinna, klassifikation av tumörvävnad i någon av flera grupper, fått hjärtinfarkt/förblivit frisk. Kategoridata som bara har två alternativ kan kallas dikotoma.
kausalsamband	orsak-verkansamband. Ett tidssamband, dvs att A händer före B, behöver inte betyda att A orsakar B, dvs att kausalsamband föreligger. Likaså gäller att en statistisk »korrelation inte bevisar kausalsamband. Ett flertal kriterier och metoder kan behöva tillämpas för att ge starkt stöd för att kausalsamband föreligger eller saknas.
klinisk	benämning på allt löpande arbete och all forskning som gäller att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdom och som utförs i kontakt med de patienter resp personer det gäller.
klinisk prövning	undersökning som avser att fastställa för- och nackdelar med en metod för diagnostik, profylax eller behandling. En prövning bör vara jämförande: på den ena deltagargruppen tillämpas den nya metoden, på den andra en etablerad metod, placebo eller ingen åtgärd. Den sistnämnda gruppen kallas kontrollgrupp. En jämförande klinisk prövning kallas därför kontrollerad klinisk prövning. Vanligt är att deltagargrupperna kommer till stånd genom »randomisering och att »blindning tillämpas. En klinisk prövning ska vara godkänd av en regional etikprövningsnämnd innan den får påbörjas. Om det rör sig om en >> »läkemedelsprövning krävs dessutom medgivande från Läkemedelsverket.
kliniska riktlinjer	clinical practice guidelines, dokument som mer eller mindre systematiskt sammanfattar kunskapsläget inom ett visst kliniskt område och ger rekommendationer (som så långt möjligt bör vara evidens baserade) för diagnostik och behandling. Kliniska riktlinjer kan vara utformade av en tillsynsmyndighet (i Sverige Socialstyrelsen och Läkemedelsverket) eller av en professionell organisation, t ex en specialitetsförening.
kluster-randomisering	typ av »randomisering där det inte är individer utan enheter med grupper av individer som fördelas slumpmässigt, exempelvis vårdcentraler, skolklasser eller kliniker. Slutsatser om skillnader eller effekter kan bara dras på klusternivå, inte på individnivå.
kohortundersökning	studie som gäller en grupp personer som utgör en kohort, dvs har vissa definierade egenskaper gemensamt, exempelvis alla personer som under en viss tidsperiod behandlats för en viss tumörsjukdom. Vanligen gäller undersökningen två eller flera olika undergrupper i kohorten som ska jämföras med avseende på förloppet på lång sikt, t ex överlevnad, uppkomsten av vissa angivna »händelser eller förändring av mätetal. En typisk kohortundersökning är en observationsstudie, dvs prövning av olika behandlingar ingår inte. Dock kan två grupper av patienter, som fått två olika läkemedel ordinerade för samma sjukdom, följas framåt som två kohorter. Förfarandet har nackdelen att grupperna inte tillkommit genom »randomisering, vilket bl a kan medföra att de inte är fullt jämförbara. - Ovanstående gäller det typiska förhållandet att en kohortundersökning är prospektiv, dvs deltagarna följs framåt i tiden. Någon gång utförs en kohortundersökning retrospektivt. Man utnyttjar då individrelaterade data som finns registrerade i pålitliga källor sedan ett antal år tillbaka, väljer ett startår i det förflutna och går sedan framåt i tiden mot nuläget och noterar registrerade förändringar eller händelser.
komorbiditet	samsjuklighet, samtidig sjukdom, förekomst hos deltagare i en studie av annan sjukdom än den som studien gäller. Komorbiditet kan vara en nackdel, eftersom grupperna blir mindre enhetliga, men har i många fall fördelen att återspegla det verkliga förhållandet i befolkningen (t ex att personer med högt blodtryck ofta har annan hjärt-kärlsjukdom).
konfidensintervall	ett talintervall som med viss angiven sannolikhet innefattar det sanna värdet av t ex ett medeltal eller en oddskvot. Konfidensintervallet innehåller alla tänkbara värden som inte kan förkastas på grundval av föreliggande data. Vanligen anges övre och nedre gränsen för ett konfidensintervall som har 95 procents sannolikhet.
kontrollerad undersökning	undersökning som är jämförande, dvs vars deltagare är indelade i två eller flera grupper. Det vanligaste exemplet är kontrollerad »klinisk prövning, men även »fall-kontrollundersökning och »kohortundersökning hör hit.
kontrollgrupp	den deltagargrupp i en klinisk prövning som endera får overksam behandling eller en f n ordinär behandling. Gruppens resultat jämförs med dem i en grupp som får en ny behandling, t ex ett nytt läkemedel. Termen gäller också kontrollgruppen i en »fall-kontrollundersökning.
korrelation	statistiskt begrepp som anger att två variabler har en viss samvariation. Om mätetalen för den ena variabeln ökar när den andras mätetal ökar föreligger positiv korrelation, om ändringarna går åt inbördes motsatt håll negativ korrelation. En statistiskt påvisad korrelation bevisar inte att det finns något »kausalsamband mellan variablerna.
kostnads(minimerings)analys	cost minimization analysis, hälsoekonomisk analys som begränsas till att jämföra kostnaderna för olika behandlingsalternativ och som utgår från att resultaten är likartade.
kostnads-effektanalys	cost-effectiveness analysis, hälsoekonomisk analys som beräknar kostnaden per uppnådd effekt för en viss behandling, t ex kostnad per vunnet levnadsår. Möjliggör jämförelser mellan behandlingsmetoder.
kostnadseffektivitet	kostnaden för en viss åtgärd satt i relation till dess effekt.
kostnads-intäktanalys	cost-benefit analysis, skiljer sig från kostnads- effektanalys genom att det uppnådda resultatet värderas i monetära termer (t ex i termer av patientens betalningsvilja) och alltså får formen av en "intäkt" som kan ställas i relation till kostnaden. Möjliggör bedömning av projektets/metodens lönsamhet.
kostnads-nyttoanalys	cost-utility analysis, en variant av kostnads- effektanalys som i effektbedömningen väger in livskvalitetsdata, t ex i form av kostnad per vunnet »QALY. Möjliggör jämförelser mellan behandlingsmetoder.
kvalitativ undersökning	studie som inte i första hand besvarar frågor genom siffermässiga resultat utan som tolkar händelser och utvecklar begreppsmässiga strukturer. Det vanligaste arbetssättet är omfattande intervjuer.
kvartiler	variabelvärden som delar upp en serie rangordnade mätetal i fyra lika stora grupper.
kvintiler	variabelvärden som delar upp en serie rangordnade mätetal i fem lika stora grupper.
känslighetsanalys	sensitivity analysis, statistisk metod att bedöma hur "stabila" undersökningsresultat är. Man ändrar vissa förutsättningar, t ex utesluter vissa avvikande data och noterar hur detta påverkar resultatet. Används främst i metaanalyser och hälsoekonomiska analyser.
letalitet	»dödlighet.
life table	»överlevnadsanalys.
likelihood-kvot	likelihood ratio, LR, numeriskt uttryck för värdet av en viss diagnosmetod. Vid positivt utfall (resultatet talar för sjukdom) är LR(+) = »sensitiviteten dividerad med (1 minus »specificiteten). Ju mer LR(+) överstiger 1 desto större sannolikhet för att testutfallet verkligen indikerar sjukdom. Vid negativt utfall är LR(-) = (1 minus sensitiviteten) dividerat med specificiteten. Ju mer LR(-)-värdet understiger 1 desto större sannolikhet för att testutfallet utesluter sjukdom. -Diagnosmetoder med LR-värden nära 1 har föga värde.
livskvalitet	en persons syn på sitt livsvärde, sådan den framgår av systematiska intervjuer som följer något av flera konstruerade instrument för värdering av livskvalitet. Livskvalitet är en av effektvariablerna i många kliniska prövningar.
läkemedelsprövning	en »klinisk prövning som systematiskt värderar effekter och biverkningar av läkemedel. Det vanligaste är att ett nytt läkemedel jämförs endera med overksam behandling (placebo) eller med ett läkemedel som är i allmänt bruk vid sjukdomen ifråga. Som vid alla kliniska prövningar ska det finnas en detaljerad prövningsplan (ofta kallad protokoll) som bl a anger på vilka sätt effekterna ska mätas och tänkbara biverkningar bedömas. De deltagare som får placebo eller det
maskering	»blindning.
matchning	åtgärder för att åstadkomma maximal jämförbarhet i »fall-kontrollundersökning. För varje "fall" utses en eller flera "matchade kontroller"; som i flera avseenden ska ha stor likhet med "fallen". I andra jämförande undersökningar utförs i regel inte matchning; jämförbarheten gäller där mellan grupper, och den blir oftast tillfredsställande som följd av >> »randomisering.
medelvärde	mean, aritmetiskt medelvärde, genomsnitt, summan av samtliga observationstal dividerad med antalet observationer.
median	"mittvärde", det observationstal i en rangordnad serie som delar denna i två lika stora delar. Om serien har ett jämnt antal observationer blir medianen medelvärdet mellan de två tal som ligger i mitten. Medianen är den enklaste formen av »fraktiler.
metaanalys	metod att göra en samlad bedömning av ett antal jämförande undersökningar genom att statistiskt sammanföra deras resultat. Genom omfattande litteratursökning anskaffas allt publicerat material inom det valda området. Ibland försöker man också skaffa fram opublicerade data. Hela materialet granskas, och uppställda inklusions- och exklusionskriterier avgör vilka undersökningar som ska accepteras. Metaanalysen redovisar samtliga resultat i form av ett jämförande resultatmått (t ex oddskvot) med tillhörande konfidensintervall samt, genom en statistisk sammanslagning av resultaten, ett samlat resultatmått med tillhörande konfidensintervall. Proceduren ger en överblick över tillgängliga resultat och deras samstämmighet (homogenitet). De summerade jämförelsemåtten ger en sammanfattande uppfattning om huruvida publikationerna visat att en metod är bättre än en annan metod (eller bättre än ingen åtgärd alls).
minnesbias	recall bias, felkälla vid intervjuundersökningar. Exempel: i en undersökning av samband mellan läkemedel och missbildningar intervjuar man kvinnor angående läkemedel de använt under graviditet. Kvinnor som fött barn med missbildning har övervägt tänkbara orsaker och har därför större möjlighet att komma ihåg läkemedel de tagit än vad som är fallet med övriga kvinnor. Därmed kan bias (systematiskt fel) uppstå i resultaten.
monitorering	kontrollinsatser vid klinisk läkemedelsprövning för att säkerställa bl a att alla uppgifter om deltagarna finns noterade på prövningens journalblanketter och att alla resultat av blodanalyser m m är korrekt registrerade.
mortalitet	»dödlighet.
mothypotes	»hypotes.
multicenterstudie	klinisk undersökning som utförs vid ett flertal centra (kliniker, sjukhus) för att man inom rimlig tid ska kunna studera tillräckligt antal patienter.
negativ	1. om utfall av diagnostiskt test: ett normalt resultat, som talar mot sjukdom. 2. om resultat av prövning: ingen effekt eller skillnad kunde påvisas.
nested	»inbyggd.
NNT	number needed to treat, antal personer som behöver behandlas för att, under viss angiven tid, en av dem sannolikt ska dra nytta av behandlingens gynnsamma effekt. Exempel: antalet personer som haft blodpropp och som behöver behandlas med ett visst blodproppshämmande medel för att en av dem ska undgå att åter få blodpropp. NNT är inverterade värdet av den absoluta riskreduktionen (se »riskreduktion). Om behandlingen under ett års tid minskar risken från 10 procent till 8 procent är den absoluta riskreduktionen 2 procent och NNT därmed 50.
nollhypotes	»hypotes.
numeriska data	data som gäller en variabel som kan mätas (kvantiteras) eller antalsräknas. Sådana data kan vara diskreta, dvs kan bara anta vissa värden, ofta heltal. Exempel: antal barn per familj, antal personer som avlider under klinisk prövning. Andra data är kontinuerliga, dvs kan i princip anta vilket värde som helst inom ett visst område. Exempel: data från blodprovs-analyser.
observation	variabelvärde. Kan vara en uppgift om alternativ bland »kategoridata eller en siffra om det gäller »numeriska data.
observationsundersökning	studie där ingen aktiv åtgärd vidtas. Exempel: ekologisk undersökning, tvärsnittsundersökning, kohortundersökning och fall-kontrollundersökning.
odds	oddstal, antalet fall av "händelse" dividerat med antalet fall av "icke-händelse". Exempel: i en grupp personer med viss sjukdom är antalet som exponerats för viss riskfaktor dividerat med antalet som inte varit exponerade ett odds.
oddskvot	odds ratio, OR, kvoten mellan två odds. Exempel: odds exponerade/icke exponerade bland personer med viss sjukdom dividerat med motsvarande odds bland friska. Oddskvoten ger en uppfattning om hur starkt sambandet är mellan exponeringen och sjukdomen. Oddskvot kan också användas som (ungefärlig) ersättning för »riskkvot.
parallellgruppsprövning	klinisk prövning där två eller flera grupper, som ska jämföras med varandra, studeras samtidigt. Detta är det vanligaste förfarandet. Jfr »historiska kontroller och »överkorsningsprövning.
patogenes	skeenden i organismen som gör att en sjukdom framkallar skador och symtom. Exempel: inflammation, förträngande fettinlagring i kärlvägg.
percentiler	en form av »fraktiler. Percentilgränserna delar upp en serie rangordnade mätetal i 100 lika stora delar.
placebo	behandling som avses vara biologiskt overksam och som används för jämförelse av effekter och biverkningar med dito hos aktiv behandling. Den vanligaste formen av placebo är overksamma läkemedelsberedningar (t ex "blindtabletter"), men placeboåtgärder kan ibland användas vid prövning av kirurgi, sjukgymnastik m m.
population	en grupp personer som har något gemensamt, t ex alla personer i Sverige, alla personer i ett visst landsting med en viss sjukdom. En klinisk undersökning utförs i regel på ett urval ur en population, t ex de personer med en viss diagnos som är kända vid en viss mottagning, inte bor alltför långt bort, accepterar att delta i undersökningen och uppfyller dennas inklusions- och exklusionskriterier. En sådan urvalsgrupp kan också kallas en (studie)population. - I vidare statistisk bemärkelse är en population ett antal enheter eller företeelser som undersöks, t ex transplanterade organ, cellkulturer, besök på läkarmottagning, tillverkade produkter.
positiv	1. om utfall av diagnostiskt test: ett onormalt resultat, som talar för sjukdom. 2. om resultat av prövning: en skillnad eller effekt kunde påvisas.
power	statistisk styrka. Se »styrka.
precision	noggrannheten hos en klinisk mätmetod (t ex blodanalys): låg precision innebär stora slumpmässiga avvikelser från sanna värden. Jfr »accuracy.
prediktionsvärde	sätt att siffermässigt uttrycka värdet av en diagnosmetod. Positivt prediktionsvärde anger sannolikheten för att en person som får positivt utfall (dvs resultatet talar för sjukdom) verkligen har sjukdomen. Siffran är kvoten mellan sant positiva och sant + falskt positiva. Negativt prediktionsvärde anger sannolikheten för att en person som får negativt utfall (dvs resultatet talar emot sjukdom) verkligen inte har sjukdomen. Siffran är kvoten mellan sant negativa och sant + falskt negativa.
prediktor	1. ett testresultat eller annat förhållande som anses kunna utsäga något om framtida skeenden, t ex att individen löper ökad risk att få viss sjukdom. 2. annan benämning på den oberoende variabeln i en »regression.
prevalens	sjukdomsförekomst: antalet personer som vid en viss tidpunkt har en viss sjukdom. Uttrycks t ex som antal sjuka per 1 000 personer eller som andel av hela landets befolkning.
prevention	förebyggande medicinsk eller samhällelig åtgärd. Primär preven-tion avser att helt förhindra sjukdom eller skada. Sekundär prevention innebär åtgärder som ska minska risken att sjukdom förvärras eller återkommer. Tertiär prevention omfattar rehabiliterande åtgärder avsedda att eliminera eller minska funktionsinskränkning i samband med sjukdom eller skada.
profylax	»primär prevention
prognospåverkande faktorer	sådana faktorer bland »baslinjedata hos deltagarna i en prövning som kan förmodas påverka förloppet hos den sjukdom som studeras. Exempel: ålder och diabetes hos person som ingår i prövning av behandling vid hjärtinfarkt. Personer med starka prognospåverkande faktorer kan man välja att exkludera från prövning. Alternativt kan man hoppas på att »randomiseringen ska medföra att prognospåverkande faktorer ska bli jämnt fördelade mellan prövningens grupper.
prospektiv undersökning	studie som går framåt i tiden, dvs man börjar samla in data om varje deltagare vid den tidpunkt han eller hon tas in i undersökningen.
protokoll	detsamma som projektplan/prövningsplan för klinisk prövning eller annan studie.
prövning	kortform av »klinisk prövning.
publikationsbias	snedvridning av publicerade resultat av studier orsakad av att undersökare, ibland också tidskriftsredaktörer, föredrar att publicera undersökningar som givit positivt resultat, t ex visat att en behandling har effekt. Studier som inte visat någon effekt blir till stor del okända, och bilden av behandlingens värde blir omotiverat gynnsam.
punktestimat	ett visst statistiskt resultatvärde, t ex ett medelvärde eller en relativ risk. Hur "säkert" punktestimatet är framgår av dess >> »standard-avvikelse eller dess »konfidensintervall.
p-väde	uttryck för graden av statistisk signifikans. Se »signifikansnivå.
QALY	quality-adjusted life years, kvalitetsjusterade levnadsår, hälsovägda levnadsår, metod att uttrycka effekterna av sjukdomar och skador i en befolkning eller i en undersökt grupp genom att ange medellivslängden i antal år med full hälsa. Olika hälsoproblem ges olika indexvärden (1 = full hälsa, 0 = död). Dessa värden, viktade med prevalenserna, summeras till en reduktion av medellivslängden till QALY. En QALY-beräkning används ibland för att värdera effekten av medicinska åtgärder mot ett visst problem.
randomiserad kontrollerad undersökning	randomized controlled trial, RCT, en undersökning som är både randomiserad och jämförande (kontrollerad).
randomisering	slumpmässig fördelning av deltagarna mellan grupperna i en undersökning. Randomiseringen är förutsättningen för att man med statistiska metoder ska kunna bedöma sannolikheten för att undersökningens resultat uppkommit genom slumpens verkan. Randomiseringen har dessutom förutsättningar att fördela okända störfaktorer (confounders) lika mellan grupperna samt göra grupperna önskvärt jämförbara i sin sammansättning; slumpen kan dock åstadkomma vissa skillnader. Randomisering utförs t ex genom att en dator genererar en slumpmässig sekvens (randomiseringskod) som avgör till vilken av undersökningens olika grupper varje ny deltagare ska föras. Randomisering ger tillsammans med »blindning skydd mot »selektionsbias.
rangordning	statistisk term för arrangerandet av en serie mätetal efter deras storlek. Se »median.
RCT	»randomiserad kontrollerad undersökning.
recall bias	»minnesbias.
registerstudie	retrospektiv (eller kombinerat retro- och prospektiv) undersökning som gör bruk av data som finns i offentlig statistik, i medicinska databaser m m.
regression	en form av statistisk analys av samvariation där det finns en oberoende och en beroende variabel, till skillnad från vad som är fallet vid »korrelation.
regression towards the mean	tendensen hos mätvärden som ligger i ena ytterkanten av en fördelning att vid en senare mätning visa "återgång" (regression), dvs ligga något närmare fördelningens mittregion (mean = medelvärde). Exempel: om man mäter blodkolesterol hos ett stort antal personer och kort därefter gör om mätningen hos dem som hade de allra högsta värdena kommer många av värdena att denna gång ligga något lägre. Orsaken är framför allt att biologiska mätvärden hos en och samma person inte är konstanta utan varierar något, av kända eller okända skäl. Bland mätvärden som ligger mycket högt är sannolikheten relativt hög för att vissa värden ligger på toppen av en variationsvåg och därför kommer att gå nedåt. Fenomenet förklarar att man vid många behandlingsprövningar ser en tendens mot mer normala värden inte bara i den aktivt behandlade gruppen utan även i kontrollgruppen som fått inaktiv behandling (placebo).
relativ risk	»riskkvot.
relativ riskreduktion	sätt att ange skillnader mellan grupper vid en klinisk prövning. Se »riskreduktion
resultatvariabel	något som registreras (»händelse) eller mäts (kvantitativa variabler) vid en vetenskaplig undersökning. Den definierade variabeln, tillsammans med uppgift om hur den registreras resp mäts, utgör ett resultatmått. I undersökningar där aktiva åtgärder (interventioner), t ex medicinsk behandling, studeras kan resultatvariabel och resultatmått benämnas effektvariabel resp effektmått.
retrospektiv undersökning	, undersökning som är ´tillbakablickande´, dvs utnyttjar data som är anskaffade, resp händelser som inträffat, innan undersökningen startades. Ett typiskt exempel är >> »fall-kontrollundersökning, men även »kohortundersökning kan ibland utföras retrospektivt.
risk	sannolikheten för viss händelse av negativ karaktär. I en medicinsk studie är risktalet antalet personer som drabbades av händelsen dividerat med totala antalet personer i gruppen. Jfr »odds. Kvoten mellan två risktal kallas »riskkvot eller relativ risk. Skillnaden mellan två risktal kallas »riskreduktion.Termen risk kan ersättas av »incidens som har fördelen att vara neutralt, dvs kunna användas om både "positiva" och "negativa" händelser. Relationen mellan två incidenstal anges då som incidenskvot eller incidens-reduktion.
riskfaktor	egenskap eller förhållande som indikerar ökad risk för att en person ska få en eller flera sjukdomar. Exempel: förekomst av ärftlig sjukdom i släkten; tobaksrökning.
riskkvot	risk ratio, RR, jämförelsetal som utgör kvoten mellan risktalen (se »risk) hos två undersökta grupper. Exempel: i en behandlingsstudie har risken att få hjärtinfarkt under uppföljningstiden visat sig vara 8/100 i grupp A och 5/100 i grupp B. Riskkvoten blir 1,60. (Riskkvoten är inte identisk med »oddskvoten, men de båda kvoterna skiljer sig inte mycket om riskerna är låga. I detta exempel är oddstalen 8/92 resp 5/95; oddskvoten blir 1,65.)
riskmarkör	något (t ex ett blodanalysresultat) som är förknippat med ökad risk för viss sjukdom, utan att något orsakssamband är bevisat.
riskreduktion	sätt att ange en resultatskillnad mellan två grupper i en klinisk prövning av profylax eller behandling. Absolut riskreduktion, ARR, innebär differensen mellan det högre och det lägre risktalet, se »risk. Invertering av ARR ger »NNT. Relativ riskreduktion, RRR, fås genom att riskdifferensen beräknas som andel av det högre risktalet. Exempel: antalet händelser per 100 personer är 8 resp 13, risktalen alltså 0,08 resp 0,13. Riskdifferensen, den absoluta riskreduktionen, är 0,05. Den relativa riskreduktionen är 0,05/0,13 = 0,38.
samband	mångtydigt ord som kan användas dels oprecist, liksom »association, dels i definierade betydelser, som vid »korrelation och vid vissa statistiska analyser av fördelningen av kategoridata.
sampel	(svensk form av eng sample) stickprov. I en medicinsk studie innebär sampel de personer som är deltagare, och deras antal utgör samplets storlek (eng sample size).
sannolikhetskvot	»likelihood-kvot.
sant positiv/negativ	uttryck för utfallet av diagnostisk metod. Sant positivt utfall innebär att metoden ger positivt resultat (påvisar sjukdom) hos en person som är sjuk. Andelen sådana utfall hos sjuka = »sensitivitet. Sant negativt utfall innebär att metoden ger negativt resultat hos en person som är frisk. Andelen sådana utfall hos friska = »specificitet.
score	poängtal som fås när icke-numeriska undersökningsdata omvandlas till siffror med hjälp av någon form av bedömningsskala eller när sifferdata på något sätt slås samman till ett gemensamt värde.
screening	(eng för sållning) storskalig verksamhet där en befolkning erbjuds undersökning för upptäckt av vissa icke diagnostiserade sjukdomar eller riskfaktorer för sjukdom. Exempel: massundersökning av blodfettvärden, blodtryck m m; allmän mammografiundersökning av kvinnor i vissa åldrar.
selektionsbias	urvalsbias, resultatstörning som orsakas av att icke tillåtna urval gjorts då deltagare fördelats mellan grupperna i en studie. Den undersökare som svarar för intagningen av deltagare fördelar vissa av dessa till den grupp som han/hon tror vara mest gynnsam för vederbörande. Exempel: i en behandlingsstudie vid högt blodtryck kan undersökaren placera dem med särskilt höga blodtryck i den grupp som får den behandling han/hon tror vara mest effektiv. Förutsättningen är att han/hon känner till fördelningssekvensen genom att undersökningen inte är »blindad eller att han/hon vid en studie som planerats som blindad lyckats skaffa sig kännedom om randomiseringskoden. Selektionsbias medför att de grupper vars behandlingsresultat ska jämföras inte är jämförbara.
sensitivitet	egenskap hos diagnosmetod: andelen av sjuka som metoden identifierar korrekt (genom att utfalla positivt, dvs ge onormalt resultat).
sensitivitetsanalys	»känslighetsanalys.
signifikansnivå	mått på risken för att man vid resultatbedömning ska begå »fel av typ I, dvs förkasta nollhypotesen (se »hypotes) trots att denna är riktig. Signifikansnivån anger sannolikheten för att man av en slump skulle få det erhållna resultatet, eller ett mer extremt resultat, om nollhypotesen vore sann. Signifikansnivån uttrycks som ett p-värde, där p står för proba-bilitet, dvs sannolikhet. Den högsta risk som accepteras anges av det valda »alfa-värdet. Man väljer ofta p = 0,05 som det högsta värde som tillåter att nollhypotesen förkastas om den är sann. Risken för fel av typ I är då 5 procent. Det p-värde som erhålls vid den statistiska analysen av resultaten avgör om, och med vilken grad av säkerhet, man kan förkasta nollhypotesen. Olika signifikansnivåer markeras ibland med asterisker: * för p<0,05, för p<0,01 och * för p<0,001.
sjukdomstecken	sjukdomsyttring som kan iakttas, och eventuellt mätas, av läkare vid undersökning. Exempel: hudförändringar, svullna ben, gulfärgning av huden, rodnad i svalget, oregelbunden hjärtverksamhet. Vissa sjukdomstecken kan även iakttas av den sjuke själv, liksom av anhöriga m fl. - Sjukdomstecken är objektiva, till skillnad från »symtom.
skala	konstruktion för att systematiskt och entydigt kunna registrera observationer av en företeelse som varierar. En skala karakteriseras av variationsområdet för observationerna och av den indelning som gjorts av detta område. Skalor betecknas som nominalskalor, ordinalskalor, intervallskalor eller kvot-skalor, bl a beroende på hur mätområdet har delats in. Vilken skala som har använts i en undersökning avgör vilka metoder för statistisk bearbetning som kan användas. Nominal- och ordinalskalor med endast två alternativ (t ex kvinna/man resp hög/låg) kallas dikotoma eller binära. Se även »instrument.
specificitet	egenskap hos diagnosmetod: andelen av friska som metoden identifierar korrekt (genom att utfalla negativt, dvs ge normalt resultat).
standardavvikelse	standard deviation, SD, uttryck för spridningen i de data som ligger bakom t ex ett medelvärde.
stickprov	»sampel.
stratifiering	förfarande som kan användas vid urval då man vill säkra god jämförbarhet mellan grupperna. Deltagarna indelas i strata efter vissa »prognospåverkande faktorer. Exempelvis kan personer över 50 år utgöra ett stratum och de som är 50 år eller yngre ett annat stratum. Randomisering sker separat inom varje stratum. Om en undersökning har tillräckligt stort antal deltagare kan man göra en jämförande analys av resultaten dels i varje grupp, dels i varje stratum inom varje grupp. Vilka jämförelser som ska göras bör specificeras i förväg i prövningsplanen.
studie	allmän benämning på vetenskaplig undersökning. Termerna "studie" och "undersökning" används synonymt i denna ordlista. Olika former av studie/undersökning har dessutom speciella benämningar som framgår av denna ordlista.
styrka	power, statistiskt begrepp som anger den beräknade sannolikheten för att en undersökning med viss statistisk signifikansnivå ska kunna påvisa en skillnad mellan grupperna, om en sådan skillnad verkligen existerar. Styrkan anger alltså sannolikheten för att man ska kunna undgå att begå ett »fel av typ II, och styrkevärdet är 1 minus »beta-värdet. Om beta-värdet är 0,10 är alltså styrkan 0,90; man har 90 procents sannolikhet för att kunna påvisa en eventuellt befintlig skillnad. Vid planeringen av en studie görs en beräkning av vad som krävs för att önskad styrka (vanligen minst 80 procent) ska förväntas bli uppnådd. I beräkningen ingår, förutom styrkevärdet, önskad signifikansnivå, resultatens förmodade variabilitet och ett antagande om hur stor skillnaden mellan grupperna blir (eller ett val av den skillnad som är den minsta man anser relevant att påvisa). Kalkylen visar hur många deltagare studien behöver för at
surrogatmått	är ett »effektmått som har ett samband med den effekt som är det egentliga slutmålet för en åtgärd och som i en klinisk prövning används som ersättare för denna. Exempel: vid prövning av ett nytt kole-sterolsänkande medels förmåga att bromsa utvecklingen av åderförkalkning (ateroskleros) och därmed minska risken för hjärtinfarkt är dess kolesterol-sänkande effektivitet ett surrogatmått. Användningen av surrogatmåttet kan försvaras som ett tidigt steg i studierna av det nya läkemedlet. En definitiv bedömning av läkemedlets värde kräver emellertid att man också utför studier som är tillräckligt stora och långvariga för att den förmodade förmågan att reducera risken för hjärtinfarkt ska ha möjlighet att bli bevisad.
symtom	obehag som en person upplever som följd av sjukdom: smärta, trötthet, aptitlöshet m m. Symtom är, till skillnad från »sjukdomstecken, subjektiva. De kan beskrivas för läkare m fl - och är av stor vikt för diagnostik och bedömning av behandlingseffekt - men de kan inte objektivt konstateras.
syndrom	symtomkomplex, grupp av symtom som (oftare än slumpmässigt) förekommer tillsammans. Ett syndrom kan vara karakteristiskt för en viss sjukdom. Vissa syndrom förekommer dock vid helt olika sjukdomar.
systematisk översikt	artikel som efter en viss mall refererar och kommenterar alla tillgängliga resultat som belyser ett visst medicinskt problem. Skillnaden jämfört med en »metaanalys är att den systematiska översikten inte gör en statistisk sammanslagning av alla de refererade resultaten.
systematiskt fel	bias, ett resultatfel som uppstått genom procedurfel, effektbedömningsfel eller annat mänskligt fel under en undersökning; även fel som görs i bedömningen eller hanteringen av resultaten. Se »bedömningsbias, »minnesbias, »publikationsbias och »selektionsbias.
sållning	»screening.
terapi	alla former av medicinsk behandling: läkemedelsbehandling (farmakoterapi), sjukgymnastik (fysioterapi), kirurgisk behandling, strålbehandling, psykoterapi m m.
trippelblind prövning	en klinisk prövning där »blindning omfattar prövningspersonal, deltagare och statistiker.
trunkering	förhållandet att alla observationer över eller under en viss gräns är utelämnade, vanligen pga att de inte bedöms vara av intresse. Till skillnad från »censurering är det vid trunkering inte känt hur många de saknade observationerna är.
tvärsnittsundersökning	cross-sectional study, undersökning av ett antal personer som utförs vid ett enda tillfälle. Exempel: personerna intervjuas om sina kost- och motionsvanor, och man mäter deras kroppsvikt, blodsocker och blodkolesterol. Övriga undersökningar är endera »prospektiva eller »retrospektiva.
undersökning	kan i medicinska sammanhang betyda dels en läkarundersökning av en viss person i det dagliga sjukvårdsarbetet, dels en vetenskaplig undersökning, som även kan kallas studie m m. I denna ordlista gäller konsekvent den sistnämnda betydelsen av ordet.
uppföljning	follow-up, regelbundna undersökningar under en viss tidsperiod av deltagarna i en interventions- eller kohortstudie.
urval	stickprov, sampel, sample, de enheter i en population som valts ut för en undersökning. I medicinska sammanhang är ett urval de patienter (ibland friska personer) som, från en större population, valts ut för en studie. Idealt ska urvalet vara slumpmässigt, dvs varje person i populationen (t ex alla i ett geografiskt område som har en viss sjukdom) ska ha haft lika stor sannolikhet för att ingå i undersökningen. I praktiken uppfylls detta sällan, se »population.
urvalsbias	»selektionsbias.
utvärdering av medicinska metoder	health technology assessment, HTA, systematisk utvärdering av effekter och kostnader av olika metoder för profylax, diagnostik och behandling inom hälso- och sjukvården. Innefattar medicinska, ekonomiska, sociala och etiska aspekter. Utvärderingsrapporterna ska vara vägledande för såväl hälso- och sjukvårdens utövare som för dess politiska och administrativa ledning.
validitet	tillförlitligheten hos en metod, t ex en diagnostisk procedur. I vidare mening: egenskaper hos en undersökning. Intern validitet avser tillförlitligheten hos en undersöknings resultat, medan extern validitet gäller i vilken grad undersökningens resultat har bredare giltighet, t ex kan förmodas gälla alla personer med en viss sjukdom.
variabel	något som studeras (observeras) vid en vetenskaplig undersökning. En viktig grupp av variabler är de som utsetts till »effektvariabler.
withdrawal	förhållandet att en person måste utgå ur en studie efter beslut av ansvarig läkare. Anledningen kan bl a vara att personen inte uppfyller studiens inklusions- eller exklusionskriterier (uppgifter missförstods eller felnoterades då personen erbjöds delta) eller att han/hon får allvarliga biverkningar av prövningsläkemedlet. Jfr »dropout.
öppen prövning	en prövning som genomförs helt utan blindning. Förfarandet kan vara nödvändigt vid prövning av kirurgiska metoder.
överkorsningsprövning	crossover-prövning, en behandlingsprövning där varje deltagare får växla mellan de två (eller flera) behandlingar som prövas. Varje deltagare blir alltså "sin egen kontroll". Prövningstypen kan bara användas om de symtom och andra variabler som studeras har tillräcklig varaktighet och inte kan förväntas bli helt eliminerade av någon av de studerade behandlingarna.
överlevnadsanalys	survival analysis, life table analysis, statistiska metoder att analysera data som utgörs av tidsrymd till viss händelse (time to event data). Metoderna har sitt ursprung i analyser av hur länge cancerpatienter överlever efter olika behandlingsformer. De används emellertid generellt vid studier där man följer upp patienter för att registrera varje tidpunkt då en definierad händelse inträffar hos en patient. Händelsen kan t ex vara att en viss sjukdom debuterar eller att ett visst symtom upphör. Data kan återges i s k överlevnadskurvor. Analysen, som ska avgöra om skillnad finns mellan de studerade grupperna, tar hänsyn till att patienterna studerats olika lång tid (eftersom det tagit viss tid att "rekrytera" det behövliga antalet deltagare) och till att det vid studiens avslutande finns patienter som inte upplevt den händelse som avses (censurering).