SBU lämnar sista rapporten om gallstensoperationer

Johanna Österberg är överläkare vid kirurgkliniken på Mora lasarett och opererar ofta problematiska gallblåsor med eller utan sten i de djupa gallvägarna. Hon är också en av de sakkunniga i SBU:s rapporter.

– Det är Svensk kirurgisk förening (SKF) och två av dess delföreningar som efterlyst de här kunskapssammanställningarna från SBU, förklarar hon. Vi behöver få klarhet.

De tre rapporterna, varav den första publicerades i december 2016 och den sista idag, lyfter fram kunskap från internationella systematiska översikter, men pekar också på kunskapsluckor och skillnader i rutiner.

– I Sverige har vi särskilt goda möjligheter att forska på gallstenskirurgi i och med vårt unika kvalitetsregister, GallRiks, och att vi i Sverige har personnummer som gör det möjligt att följa patienter under lång tid.

Gallstenoperationer är vanliga ingrepp

Operationer av patienter med gallstenssmärtor eller gallstenskomplikationer som gallblåseinflammation är ett vanligt ingrepp. I Sverige görs 12 000–13 000 operationer per år. Behandlingen skiljer sig något åt i landet, till exempel för hur snabbt man har möjlighet att operera akuta gallblåseinflammationer och hur man tar hand om stenar i de djupa gallvägarna. Inom vissa landsting har man delat upp den planerade och den akuta kirurgin av gallblåsor och även behandlingen av sten i djupa gallvägarna. Det kan få konsekvenser för patienterna när det gäller att få hela sin behandling under en och samma operation, men även vad gäller utbildning av gallkirurger, säger Johanna Österberg.

– Vi har exempelvis kunnat konstatera att det är en fördel om vissa typer av gallstensoperationer görs utan dröjsmål, och att en samtidig röntgen är av värde. Men organisationen gör att rutinerna varierar mellan de 74 olika enheter som utför gallkirurgi i Sverige.

Etik och hälsoekonomi i SBU:s rapporter

SBU har även tittat på etiska frågor, och på kostnadseffektivitet i hälsoekonomiska modeller.

– Hälsoekonomin är viktig för att vi ska kunna använda vårdens resurser på bästa sätt. Dessutom finns det inga tjusiga galor som drar in pengar till gallkirurgi, och vi behöver forska på flera viktiga frågor som vi har lyft fram i rapporterna.

Den första rapporten visade bland annat att om personer med en inflammerad gallblåsa ska genomgå kirurgi är det bäst ifall ingreppet sker inom några dygn och inom det akuta vårdtillfället, och gärna via titthål vilket sker i cirka 60 procent av fallen. Om andelen ökar till 90 procent skulle vårdtiden minska med uppskattningsvis tre dagar per patient, vilket skulle spara 26 miljoner kronor per år.

Den andra rapporten handlade om röntgen av gallgångarna under operation. Den fann att vi i Sverige sparar sju allvarliga gallgångsskador genom att tillämpa rutinmässig röntgen vid gallstenskirurgi, jämfört med om samma röntgen skulle göras mer selektivt såsom i de flesta andra länder. Rutinmässig röntgen beräknas kosta 14,5 miljoner kronor mer per år, men samtidigt minska kostnaderna för gallgångsskador med närmare 6 miljoner kronor.

Vetenskapligt underlag, men även kunskapsluckor

Den tredje och sista rapporten Åtgärder vid sten i de djupa gallgångarna publiceras den 19 mars 2019. Den visar att den praxis som råder i Sverige står sig väl mot de operationsmetoder som används internationellt. Vid gallstensoperationer finner man sten i djupa gallgångarna hos drygt en av tio patienter.

Jan Adolfsson är medicinskt sakkunnig och projektledare vid SBU:

– Genom de tre gallrapporterna har vi skapat ett underlag för till exempel ett väl underbyggt nationellt vårdprogram. Samtidigt har SBU pekat ut viktiga kunskapsluckor där vi behöver mer forskning. Bland annat huruvida alla patienter med sten i gallblåsan behöver opereras eller inte. Och om alla små stenar i gallgångarna behöver åtgärdas direkt, eller om man kan vänta på att de tar sig ut i tarmen av sig själva.