Inventering och prioritering av forskningsfrågor gällande långvariga symtom vid covid-19 (postcovid)

Prioritering baserad på James Lind Alliance metod

Vilka forskningsfrågor prioriterar personer som drabbats av långvariga symtom vid covid-19 (postcovid eller postakut covid-19 syndrom), deras anhöriga, vårdpersonal och personer som forskar inom området?

Lästid: ca 2 min Publicerad: 2021-05-10 Publikationstyp:

Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor

En prioritering utifrån brukares, patienters, närståendes och vårdpersonals perspektiv på vilka kunskapsluckor som är mest angelägna att täppa till med klinisk forskning. Arbetsmetoden för prioritering är framtagen av James Lind Alliance i Storbritannien.

Kontakta SBU

Publicerad: 2021-05-10 Rapportnr: 324 Diarienr: SBU 2020/742 https://www.sbu.se/324

Sökord

Coronavirus research Long Covid COVID-19 Research Agenda priority setting partnership patient and public involvement PACS POST-ACUTE COVID-19 SYNDROME Post-Acute Sequelae of SARS-CoV-2 infection postakut Covid-19 syndrom långtidscovid

SBU har inventerat forskningsfrågor samt låtit personer som berörs av tillståndet gemensamt prioritera bland dessa. Genom att lyfta fram forskningsfrågor som patienter, forskare och de som arbetar inom området själva prioriterar är målet att uppmärksamma var forskningsbehov finns.

Målet är att rapporten ska bidra till att välgjord och relevant forskning genomförs på frågor som bedöms särskilt angelägna. Detta kan gälla både forskning i form av enskilda nya studier, så kallad primärforskning, och i form av systematiska översikter där man sammanväger resultaten från flera primärstudier.

Huvudsakliga målgrupper för rapporten är forskare och forskningsfinansiärer samt myndigheter och organisationer som sammanställer forskning.

Topp 10 lista

Topp 10 lista över prioriterade forskningsfrågor om långvariga symtom vid covid-19 (1 = högst rankat).
1	Vilken behandling hjälper mot långvariga neurologiska symtom samt kognitiva besvär (så som hjärntrötthet, minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, fatigue, domningar, tremor, huvudvärk) vid covid-19? Hur kan man optimera rehabiliteringsinsatser efter långvariga besvär vid covid-19 och vilka typer av insatser bör ingå (arbetsterapi, fysioterapi, psykolog, kurator, logoped, dietist etc.)?
3	Vilken behandling är effektivast mot långvarig nedsättning i andningsförmåga/ syreupptagningsförmåga eller problem med andningsuppehåll vid covid-19?
4	Vad är orsaken till att vissa personer utvecklar långvariga symtom vid covid-19?
5	Hur kan man på ett objektivt sätt diagnostisera personer med långvariga symtom vid covid-19 oavsett om de haft ett positivt PCR test under det akuta skedet eller om de har påvisbara antikroppar?
6	Kan utökad diagnostik för att undersöka vilka organ som är involverade leda till bättre behandling och eventuellt motverka framtida komplikationer för personer med långvariga symtom vid covid-19?
7	Vad är bakomliggande orsak för olika typer av symtombild för personer med långvariga symtom vid covid-19?
8	Hur kan man i det akuta förloppet behandla för att förhindra uppkomst av långvariga symtom vid covid-19? Vilka kliniska fynd/organförändringar efter en längre tid vid covid-19 förekommer?
10	Är immunsvaret (exempelvis t-cells svar, antikroppar mot covid-19, utveckling autoimmunitet) annorlunda hos personer med långvariga symtom vid covid-19

Bilagor

Pressmeddelande

10 angelägna forskningsfrågor om långvariga symtom vid covid-19

Vilka forskningsfrågor prioriterar personer som drabbats av långvariga symtom vid covid-19 (postcovid), deras anhöriga, vårdpersonal och personer som forskar på området?

Läs pressmeddelandet

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Postcovid: forskningsfrågor rankades av flera berörda

Patienter, närstående och vårdpersonal, som kan ha en annan infallsvinkel än forskare, har ombetts att tillsammans prioritera forskningsfrågor om långvariga symtom efter covid-19. Resultatet har sammanställts av SBU till en samlad topplista.

Läs artikeln